1 Mosebok 4
1 Och mannen kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain; då sade hon: "Jag har fött en man genom HERRENS hjälp."
Adǝm’ata ayali Ⱨawa bilǝn billǝ boldi; Ⱨawa ⱨamilidar bolup Ⱪabilni tuƣup: «Mǝn bir adǝmgǝ igǝ boldum — U Pǝrwǝrdigardur!» — dedi.
2 Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fårherde, men Kain blev en åkerman.
Andin u yǝnǝ Ⱪabilning inisi Ⱨabilni tuƣdi. Ⱨabil padiqi boldi, Ⱪabil bolsa teriⱪqi boldi.
3 Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt HERREN.
Bekitilgǝn xundaⱪ bir waⱪit-saǝttǝ xundaⱪ bir ix boldiki, Ⱪabil tupraⱪning ⱨosulidin Pǝrwǝrdigarƣa ⱨǝdiyǝ kǝltürdi.
4 Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och HERREN såg till Abel och hans offergåva;
Ⱨabilmu padisidin ⱪoylirining tunjiliridin, yǝni ularning yeƣidin ⱨǝdiyǝ sundi. Pǝrwǝrdigar Ⱨabilni wǝ uning sunƣan ⱨǝdiyǝsini ⱪobul ⱪildi.
5 men till Kain och hans offergåva såg han icke. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk.
Lekin Ⱪabil wǝ uning sunƣiniƣa ⱪarimidi. Xu wǝjidin Ⱪabilning tolimu aqqiⱪi kelip, qirayi tutuldi.
6 Och HERREN sade till Kain: "Varför är du vred, och varför är din blick så mörk?
Xuning bilǝn Pǝrwǝrdigar Ⱪabilƣa: Nemixⱪa aqqiⱪlinisǝn? Nemǝ üqün qiraying tutulup ketidu?
7 Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne."
Əgǝr durus ix ⱪilsang, sǝn kɵtürülmǝmsǝn? Lekin durus ix ⱪilmisang, mana gunaⱨ ixik aldida [seni paylap] beƣirlap yatidu, u seni ɵz ilkigǝ almaⱪqi bolidu; lekin sǝn uningdin ƣalip kelixing kerǝk, dedi.
8 Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom.
Ⱪabil inisi Ⱨabilƣa: «Daliƣa qiⱪip kelǝyli!» dedi. Dalada xu wǝⱪǝ boldiki, Ⱪabil inisi Ⱨabilƣa ⱪol selip, uni ɵltürdi.
9 Då sade HERREN till Kain: "Var är din broder Abel?" Han svarade: "Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?"
Pǝrwǝrdigar Ⱪabilƣa: Ining Ⱨabil nǝdǝ? — dǝp soridi. U jawab berip: Bilmǝymǝn, mǝn inimning baⱪⱪuqisimu? — dedi.
10 Då sade han: "Vad har du gjort! Hör, din broders blod ropar till mig från jorden.
Huda uningƣa: — Sǝn nemǝ ⱪilding? Mana, iningning ⱪeni yǝrdin manga pǝryad kɵtürüwatidu!
11 Så vare du nu förbannad och förvisad ifrån åkerjorden, som har öppnat sin mun för att mottaga din broders blod av din hand.
Əmdi iningning ⱪolungda tɵkülgǝn ⱪenini ⱪobul ⱪilixⱪa aƣzini aqⱪan yǝrdin ⱪoƣlinip, lǝnǝtkǝ uqraysǝn.
12 När du brukar jorden, skall den icke mer giva dig sin gröda. Ostadig och flyktig skall du bliva på jorden."
Sǝn yǝrgǝ ixlisǝngmu u buningdin keyin sanga ⱪuwwitini bǝrmǝydu; sǝn yǝr yüzidǝ sǝrsan bolup, sǝrgǝrdan bolisǝn, — dedi.
13 Då sade Kain till HERREN: "Min missgärning är större än att jag kan bära den.
Buni anglap Ⱪabil Pǝrwǝrdigarƣa jawab ⱪilip: — Mening bu jazayimni adǝm kɵtürǝlmigüdǝk!
14 Se, du driver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag bliva på jorden, och så skall ske att vemhelst som möter mig, han dräper mig."
Mana, Sǝn bügün meni yǝr yüzidin ⱪoƣliding, mǝn ǝmdi Sening yüzüngdin yoxurunup yürimǝn; yǝr yüzidǝ sǝrsǝn bolup sǝrgǝrdanliⱪta yürimǝn; xundaⱪ boliduki, kimla meni tepiwalsa, ɵltürüwetidu!, — dedi.
15 Men HERREN sade till honom: "Nej, ty Kain skall bliva hämnad sjufalt, vemhelst som dräper honom." Och HERREN satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle slå honom ihjäl.
Lekin Pǝrwǝrdigar uningƣa jawab berip: — Xundaⱪ boliduki, kimki Ⱪabilni ɵltürsǝ, uningdin yǝttǝ ⱨǝssǝ intiⱪam elinidu, — dedi. Xularni dǝp Pǝrwǝrdigar Ⱪabilƣa uqriƣan birsi uni ɵltürüwǝtmisun dǝp uningƣa bir bǝlgǝ ⱪoyup ⱪoydi.
16 Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.
Xuning bilǝn Ⱪabil Pǝrwǝrdigarning ⱨuzuridin qiⱪip, Erǝmning mǝxriⱪ tǝripidiki Nod degǝn yurtta olturaⱪlixip ⱪaldi.
17 Och Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok. Och han byggde en stad och kallade den staden Hanok, efter sin sons namn.
Ⱪabil ayali bilǝn billǝ bolup, ayali ⱨamilidar bolup Ⱨanohni tuƣdi. U waⱪitta Ⱪabil bir xǝⱨǝr bina ⱪiliwatatti; u xǝⱨǝrning namini oƣlining ismi bilǝn Ⱨanoh dǝp atidi.
18 Och åt Hanok föddes Irad, och Irad födde Mehujael, och Mehujael födde Metusael, och Metusael födde Lemek.
Ⱨanohtin Irad tɵrǝldi, iradtin Mǝⱨuyail tɵrǝldi, Mǝⱨuyaildin Mǝtuxail tɵrǝldi, Mǝtuxaildin Lǝmǝh tɵrǝldi.
19 Men Lemek tog sig två hustrur; den ena hette Ada, den andra Silla.
Lǝmǝh ɵzigǝ ikki hotun aldi. Birining ismi Adaⱨ, yǝnǝ birining ismi Zillaⱨ idi.
20 Och Ada födde Jabal; han blev stamfader för dem som bo i tält och idka boskapsskötsel.
Adaⱨ Yabalni tuƣdi. U qedirda olturidiƣan kɵqmǝn malqilarning bowisi idi,
21 Och hans broder hette Jubal; han blev stamfader för alla dem som hantera harpa och pipa.
uning inisining ismi Yubal idi. Bu qiltar bilǝn nǝy qalƣuqilarning bowisi idi.
22 Men Silla födde ock en son, Tubal-Kain; han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Och Tubal-Kains syster var Naama.
Zillaⱨ yǝnǝ Tubal-ⱪayin degǝn bir oƣulni tuƣdi. U mis-tɵmür ǝswablarni soⱪⱪuqi idi. Tubal-ⱪayinning Naamaⱨ isimlik bir singlisi bar idi.
23 Och Lemek sade till sina hustrur: "Ada och Silla, hören mina ord; I Lemeks hustrur, lyssnen till mitt tal: Se, en man dräper jag för vart sår jag får, och en yngling för var blånad jag får.
Lǝmǝh bolsa ayalliriƣa sɵz ⱪilip: — «Əy Adaⱨ bilǝn Zillaⱨ, sɵzümni anglanglar! Əy Lǝmǝhning ayalliri, gepimgǝ ⱪulaⱪ selinglar! Meni zǝhimlǝndürgini üqün mǝn adǝm ɵltürdüm, Tenimni zedǝ ⱪilƣanliⱪi üqün bir yigitni ɵltürdüm.
24 Ja, sjufalt hämnad bliver Kain, men Lemek sju- och sjuttiofalt."
Əgǝr Ⱪabil üqün yǝttǝ ⱨǝssǝ intiⱪam elinsa, Lǝmǝh üqün yǝtmix yǝttǝ ⱨǝssǝ intiⱪam elinidu!» — dedi.
25 Och Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav honom namnet Set, i det hon sade: "Gud har beskärt mig en annan livsfrukt, till ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom."
Adǝm’ata yǝnǝ ayali bilǝn billǝ boldi. Ayali bir oƣul tuƣup, uningƣa Xet dǝp at ⱪoyup: Ⱪabil Ⱨabilni ɵltürüwǝtkini üqün Huda uning orniƣa manga baxⱪa bir ǝwlad tiklǝp bǝrdi, dedi.
26 Men åt Set föddes ock en son, och han gav honom namnet Enos. Vid denna tid begynte man åkalla HERRENS namn.
Xettinmu bir oƣul tuƣuldi; u uningƣa Enox dǝp at ⱪoydi. Xu waⱪittin tartip adǝmlǝr Pǝrwǝrdigarning namiƣa nida ⱪilixⱪa baxlidi.
