Predikaren 6
1 Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det,
There is an evil which I have seen under the sun, and it [is] common among men:
2 när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.
A man to whom God hath given riches, wealth, and honor, so that he wanteth nothing for his soul of all that he desireth, yet God giveth him not power to eat of it, but a stranger eateth it: this [is] vanity, and it [is] an evil disease.
3 Om en man än finge hundra barn och finge leva i många år, ja, om hans livsdagar bleve än så många, men hans själ icke finge njuta sig mätt av hans goda, och om han så bleve utan begravning, då säger jag: lyckligare än han är ett ofullgånget foster.
If a man begetteth a hundred [children], and liveth many years, so that the days of his years are many, and his soul is not filled with good, and also [that] he hath no burial; I say, [that] an untimely birth [is] better than he.
4 Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn;
For he cometh with vanity, and departeth in darkness, and his name shall be covered with darkness.
5 det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han.
Moreover he hath not seen the sun, nor known [any thing]: this hath more rest than the other.
6 Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott -- gå icke ändå alla till samma mål?
Yes, though he liveth a thousand years twice [told], yet hath he seen no good: do not all go to one place?
7 All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.
All the labor of man [is] for his mouth, and yet the appetite is not filled.
8 Ty vad förmån har den vise framför dåren? Vad båtar det den fattige, om han förstår att skicka sig inför de levande?
For what hath the wise more than the fool? what hath the poor, that knoweth to walk before the living?
9 Bättre är att se något för ögonen än att fara efter något med begäret. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
Better [is] the sight of the eyes than the wandering of the desire: this [is] also vanity and vexation of spirit.
10 Vad som är, det var redan förut nämnt vid namn; förutbestämt var vad en människa skulle bliva. Och hon kan icke gå till rätta med honom som är mäktigare än hon själv.
That which hath been is named already, and it is known that it [is] man: neither may he contend with him that is mightier than he.
11 Ty om man ock ordar än så mycket och därmed förökar fåfängligheten, vad förmån har man därav?
Seeing there are many things that increase vanity, what [is] man the better?
12 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
For who knoweth what [is] good for man in [this] life, all the days of his vain life which he spendeth as a shadow? for who can tell a man what shall be after him under the sun?
