< Predikaren 10 >

1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Zdechłe muchy zasmradzają i psują olejek aptekarza. Tak samo odrobina głupstwa psuje [człowieka] poważanego z powodu jego mądrości i sławy.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
Serce mądrego jest po jego prawicy, ale serce głupca po jego lewicy.
3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
Nawet gdy głupiec idzie drogą, brakuje mu rozumu, i mówi wszystkim, że jest głupcem.
4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
Jeśli duch władcy powstaje przeciwko tobie, nie opuszczaj swego miejsca, gdyż pokora zapobiega wielkim wykroczeniom.
5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
Jest zło, które widziałem pod słońcem, to błąd, który pochodzi od władcy:
6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
Głupota jest wywyższona do wielkiej godności, a bogaci [w mądrość] siedzą nisko.
7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
Widziałem sługi na koniach, a książąt idących pieszo jak słudzy.
8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
Kto kopie dół, [sam] w niego wpadnie, kto rozwala płot, tego ukąsi wąż.
9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
Kto przenosi kamienie, porani się nimi, kto rąbie drwa, naraża się na niebezpieczeństwo.
10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
Jeśli stępi się żelazo, a nie naostrzy się jego ostrza, wtedy trzeba wytężyć siły. Ale lepiej skutkuje mądrość.
11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Wąż ukąsi bez zaklęcia, a gaduła nie jest niczym lepszym.
12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
Słowa z ust mądrego są łaskawe, ale wargi głupca pożerają jego samego.
13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
Początek słów jego ust to głupota, a koniec jego mowy to wielkie szaleństwo.
14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Głupiec wiele mówi, [choć] człowiek nie wie, co nastąpi. Któż mu oznajmi, co po nim nastanie?
15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
Głupi męczą się trudem, a nie wiedzą nawet, jak dojść do miasta.
16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Biada tobie, ziemio, gdy twoim królem dziecko, a twoi książęta z rana biesiadują.
17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
Błogosławiona jesteś, ziemio, gdy twój król pochodzi ze szlachetnego rodu, a twoi książęta we właściwym czasie jadają, by się posilić, a nie dla pijaństwa.
18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
Z powodu lenistwa chyli się dach, a wskutek opieszałości rąk przecieka dom.
19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
Dla uciechy wyprawia się ucztę i wino rozwesela życie, ale pieniądze umożliwiają wszystko.
20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
Nawet w swoich myślach nie złorzecz królowi ani w swojej sypialni nie przeklinaj bogatego, bo ptak niebieski zaniesie ten głos, a to, co skrzydlate, rozgłosi sprawę.

< Predikaren 10 >