< Apostlagärningarna 17 >

1 Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
Ular sǝpirini dawam ⱪilip Amfipolis wǝ Apolloniya xǝⱨǝrliridin ɵtüp, Tesalonika xǝⱨirigǝ kǝldi. U yǝrdǝ Yǝⱨudiylarning sinagogi bar idi.
2 i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
Pawlus aditi boyiqǝ ularning arisiƣa kirip, uda üq xabat küni u yǝrdǝ jǝm bolƣanlar bilǝn muⱪǝddǝs yazmilarni xǝrⱨlǝp munazirilixip,
3 och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: "Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias."
ularƣa Mǝsiⱨning azab-oⱪubǝtlǝr tartⱪandin keyin ɵlümdin tirilixi muⱪǝrrǝr dǝp qüxǝndürdi ⱨǝm ispatlidi wǝ: — Mǝn silǝrgǝ jakarliƣan muxu Əysa dǝl Mǝsiⱨning Ɵzi xu! — dedi.
4 Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som "fruktade Gud", likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
[Yǝⱨudiylarning] iqidin bǝzilǝr ⱪayil bolup ixinip, Pawlus bilǝn Silasⱪa ⱪoxuldi; xundaⱪla Hudadin ⱪorⱪidiƣan Greklǝrdin zor bir top adǝmlǝr wǝ az bolmiƣan yuⱪiri tǝbiⱪidiki grek ayallarmu xundaⱪ ixǝndi.
5 Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
Biraⱪ Yǝⱨudiylar buningƣa ⱨǝsǝt ⱪilip, birnǝqqǝ ⱪǝbiⱨ adǝmlǝrni yiƣip, bir top kixilǝrni toplap, xǝⱨǝrni astin-üstün ⱪiliwǝtti. Yǝⱨudiylar Pawlus bilǝn Silasni xǝⱨǝr hǝlⱪ [kengǝxmisigǝ] tapxurup berix üqün ularni tutux mǝⱪsitidǝ Yason isimlik birsining ɵyigǝ basturup bardi.
6 Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: "Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
Lekin ular ikkiylǝnni tapalmay ular Yason wǝ baxⱪa birnǝqqǝ ⱪerixdaxni xǝⱨǝr ǝmǝldarlirining aldiƣa tartip apirip: — Jaⱨanni astin-üstün ⱪiliwǝtkǝn axu adǝmlǝr muxu yǝrgimu yetip kǝldi;
7 och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
Yason ularni ɵyidǝ ⱪobul ⱪildi. Ular Əysa isimlik baxⱪa bir padixaⱨ bar dǝp jakarlap, Ⱪǝysǝrning pǝrmanliriƣa ⱪarxi qiⱪiwatidu! — dǝp quⱪan selixti.
8 Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
Ular bu sɵzlǝr bilǝn halayiⱪni wǝ xǝⱨǝr ǝmǝldarlirini dǝkkǝ-dükkigǝ selip ⱪoydi.
9 Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
Əmǝldarlar Yason wǝ baxⱪa tutup kelingǝnlǝrdin kapalǝt puli alƣandin keyin, ularni ⱪoyuwǝtti.
10 Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
Ⱪerindaxlar ⱨayal bolmay Pawlus bilǝn Silasni xu küni keqidǝ Beriya xǝⱨirigǝ ǝwǝtiwǝtti. Ular u yǝrgǝ yetip barƣanda, Yǝⱨudiylarning sinagogiƣa kirdi.
11 Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
U yǝrdiki [sinagogdikilǝr] Tesalonikadikilǝrgǝ ⱪariƣanda esil hislǝtlik bolup, sɵz-kalamni ⱪiziⱪip anglidi wǝ ularning eytⱪanlirining toƣra yaki hataliⱪini eniⱪalap bilix üqün, ⱨǝrküni muⱪǝddǝs yazmilarni ⱪetirⱪinip izlǝndi.
12 Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
Nǝtijidǝ, ulardin nurƣun Yǝⱨudiylar, esilzadǝ grek ayallardin bir ⱪismi wǝ xundaⱪla heli kɵp grek ǝrlǝr etiⱪad ⱪildi.
13 Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
Lekin Tesalonikadiki Yǝⱨudiylar Hudaning sɵz-kalamining Pawlus arⱪiliⱪ Beriyadimu jakarliniwatⱪinini anglap, u yǝrgimu berip topilang kɵtürmǝkqi bolup, ammini ⱪutratti.
14 Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
Xuning bilǝn ⱪerindaxlar Pawlusni dǝrⱨal dengiz boyiƣa ǝwǝtiwǝtti. Silas bilǝn Timotiy bolsa Beriyada ⱪaldi.
15 De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
Pawlusni uzitip mangƣanlar uni Afina xǝⱨirigiqǝ elip bardi. Andin ular Pawlusning: — «Silǝr Silas bilǝn Timotiyƣa mumkinⱪǝdǝr mening yenimƣa tezraⱪ kǝlsun dǝp yǝtküzüp ⱪoyunglar» degǝn tapxuruⱪini elip, [Beriyaƣa] ⱪaytip kǝldi.
16 Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
Pawlus Afina xǝⱨiridǝ Silas bilǝn Timotiyni kütüp turƣanda, pütkül xǝⱨǝrdikilǝrning butpǝrǝslikkǝ berilip kǝtkǝnlikini kɵrüp, roⱨi ⱪattiⱪ azablandi.
17 Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som "fruktade Gud", så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där
Xunga u sinagogda Yǝⱨudiylar wǝ Hudadin ⱪorⱪidiƣanlar bilǝn ⱨǝm xuningdǝk ⱨǝrküni bazarda uqriƣanla kixilǝr bilǝn munazirilixǝtti.
18 Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: "Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?" Andra åter: "Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar." De evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
«Epikurlar» wǝ «Stoiklar» dǝp atalƣan bǝzi pǝylasoplarmu uning bilǝn munazirilixixkǝ baxlidi. Ulardin bǝzilǝr: — Bu bilǝrmǝn poqi nemǝ dǝp jɵylüwatidu? — deyixti. Yǝnǝ bǝzilǝr Pawlusning Əysa wǝ adǝmlǝrning ɵlümdin tirildürülidiƣanliⱪi ⱨǝⱪⱪidiki hux hǝwǝrni jakarliƣanliⱪidin: — U yat ilaⱨlarning tǝrƣibatqisi ohxaydu! — deyixti.
19 Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: "Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
Xunga, ular Pawlusni elip «Areopagus» degǝn [kengǝx] mǝydaniƣa apirip: — Sǝn tarⱪitiwatⱪan yengi tǝlimingning nemǝ ikǝnlikini bizmu bilsǝk ⱪandaⱪ?
20 Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda."
Qünki sǝn bǝzi ƣǝyriy ixlarni ⱪuliⱪimizƣa yǝtküzüwatisǝn, biz ularning mǝnisi zadi nemǝ ikǝnlikini bilgümiz bar, — deyixti
21 Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
(ǝmdi Afinaliⱪlar wǝ u yǝrdǝ turuwatⱪan qǝtǝlliklǝrning ⱨǝmmisi waⱪtini birǝr yengiliⱪni yǝtküzüx yaki anglaxtin baxⱪa ixⱪa sǝrp ⱪilmaytti).
22 Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: "Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
Xunga Pawlus Areopagus mǝydanining otturisiƣa qiⱪip mundaⱪ dedi: Əy Afina hǝlⱪi! Silǝrning ⱨǝr jǝⱨǝttin jin-ilaⱨlarƣa qoⱪunuxⱪa ⱪattaⱪ berilgǝnlikinglarni kɵrdum.
23 Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
Qünki ⱨǝmmǝ yǝrni arilap, silǝrning tawapgaⱨliringlarni kɵzdin kǝqürginimdǝ, üstigǝ «Namǝlum bir Hudaƣa atalƣan» dǝp pütülgǝn beƣixlimisi bar yǝnǝ bir ⱪurbangaⱨni kɵrdüm. Əmdi mǝn silǝr tonumay turup ibadǝt ⱪiliwatⱪan xu [Hudani] mana ⱨazir silǝrgǝ tonuxturup jakarlay.
24 Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
Pütkül alǝmni wǝ uningdiki barliⱪ mǝwjudatlarni yaratⱪan Huda asman-zeminning Igisi bolup, insanlarning ⱪoli bilǝn yasalƣan ibadǝthanilarda turmaydu,
25 ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
yaki birǝr nǝrsigǝ ⱨajiti qüxkǝndǝk insanlarning ⱪollirining ǝjrigǝ moⱨtaj ǝmǝstur, qünki U Ɵzi ⱨǝmmǝ janiwarƣa ⱨayatliⱪ, nǝpǝs, xundaⱪla [eⱨtiyajliⱪ bolƣan] ⱨǝmmǝ nǝrsini ata ⱪilidu.
26 Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
U birla adǝmdin insaniyǝttiki barliⱪ millǝtlǝrni barliⱪⱪa kǝltürdi, ularni pütün yǝr yüzigǝ orunlaxturup, ularƣa has bolƣan pǝyt-pǝsillǝr ⱨǝmdǝ turidiƣan jaylirining pasillirini aldin bǝlgilǝp bǝrdi.
27 detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
Bularning mǝⱪsiti «Insanlar meni izdisun, bǝlkim silaxturup tapsun» degǝnliktur. Əmǝliyǝttǝ, u ⱨeqⱪaysimizdin yiraⱪ ǝmǝs.
28 Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
Qünki biz Uningda yaxaymiz, ⱨǝrikǝt ⱪilimiz wǝ Uningda wujudimiz bardur; aranglardiki bǝzi xairlar eytⱪinidǝk: «Biz Uning nǝslidurmiz!».
29 Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
Xunga, Hudaning nǝsli bolƣaqⱪa, biz Tǝngri Bolƣuqini altun-kümüx yaki taxtin yasalƣan, ⱨünǝrwǝnning maⱨariti wǝ tǝsǝwwuri bilǝn oyulƣan birǝr nǝrsigǝ ohxaydu, dǝp oylimasliⱪimiz kerǝk.
30 Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
Xunga Huda burunⱪi zamanlardikilǝrning xundaⱪ ƣǝplǝtlik waⱪitlirini nǝziridin saⱪit ⱪilƣini bilǝn, lekin bügünki kündǝ U ⱨǝmmila yǝrdǝ pütün insanlarni gunaⱨliriƣa towa ⱪilixⱪa ǝmr ⱪilmaⱪta!
31 Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda."
Qünki U Ɵzi tikligǝn insan arⱪiliⱪ pütkül dunyani ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bilǝn soraⱪ ⱪilidiƣan bir künini bǝlgilidi; U uni ɵlümdin tirildürgǝnliki bilǝn bu ixning muⱪǝrrǝr ikǝnlikigǝ ispat bǝrgǝnidi.
32 När de hörde talas om att "uppstå från de döda", drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: "Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång."
[Pawlusning] «ɵlgǝnlǝrning tirilixi» ⱨǝⱪⱪidǝ eytⱪanlirini angliƣanda bǝzilǝr uni mǝshirǝ ⱪilixⱪa baxlidi. Yǝnǝ bǝzilǝr: — Bu ix ⱨǝⱪⱪidǝ sǝndin yǝnǝ anglayli, — dedi.
33 Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
Buning bilǝn, Pawlus mǝydandin qiⱪip kǝtti.
34 Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem.
Biraⱪ bǝzilǝr uningƣa ⱪoxulup, etiⱪad ⱪildi. Bularning iqidǝ «Areopagus» kengǝxmǝ ⱨǝy’ǝtliridin biri bolƣan Diyonisiyus wǝ Damaris isimlik bir ayal, xuningdǝk baxⱪa birⱪanqǝ kiximu bar idi.

< Apostlagärningarna 17 >