Apostlagärningarna 17
1 Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
And having traveled through Amphipolis and Apollonia, they came into Thessalonica, where there was a synagogue of the Jews.
2 i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
And according to custom to Paul, he came in unto them, and for three Sabbaths he expounded unto them from the scriptures,
3 och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: "Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias."
opening and proving, that it behooved Christ to suffer, and to rise from the dead, and that this Jesus, whom I preach unto you, is the Christ.
4 Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som "fruktade Gud", likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
And certain ones of them were persuaded, and identified themselves with Paul and Silas, and of the pious Greeks a great multitude, and of the chief women not a few.
5 Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
But the Jews giving away to jealousy, and receiving to themselves certain wicked men of those around the forum, and raising a mob, continued to put the city in an uproar; and assaulting the house of Jason, they were seeking to lead them out to the people:
6 Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: "Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
but not finding them, they dragged Jason and certain brethren to the rulers of the city, roaring that, These who have turned the world upside down are also come hither;
7 och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
whom Jason has received: and all these are doing contrary to the decrees of Caesar, saying that there is another King, Jesus.
8 Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
And they excited the rabble and the city rulers hearing these things;
9 Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
and having received satisfaction from Jason and the others they sent them away.
10 Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
But the brethren immediately sent away both Paul and Silas to Berea by night, who coming into the synagogue of the Jews departed;
11 Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
but these were more noble than those in Thessalonica, who received the word with all enthusiasm, searching the scriptures daily, if these things are so.
12 Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
Then indeed many of them believed, and of the noble Greek women and men, not a few;
13 Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
but when the Jews from Thessalonica knew that the word of God was preached by Paul in Berea, they came thither also, agitating and stirring up the rabbles.
14 Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
But immediately at that time the brethren sent away Paul to travel even to the sea: and Silas and Timothy remained there.
15 De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
But having embarked Paul, they led him even to Athens: and receiving commandment to Silas and Timothy that they should come to him as quickly as possible, they departed from him.
16 Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
But Paul waiting for them in Athens, his spirit was stirred in him, seeing the city devoted to idolatry.
17 Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som "fruktade Gud", så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där
Then indeed he spoke to the Jews, and to the worshipers in the synagogue, and to those incidentally meeting him every day in the forum.
18 Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: "Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?" Andra åter: "Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar." De evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
And certain ones of the Epicurean and Stoic philosophers interviewed him, and some continued to say, What would this babbler wish to say? and others said, He seems to be the propagator of strange divinities: because he was preaching the gospel of Jesus, and the resurrection.
19 Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: "Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
And taking him, they led him to the Areopagus, saying; Are we able to know what is this new teaching, spoken by thee?
20 Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda."
For you bring certain strange things to our hearing: therefore we desire to know what these things wish to be.
21 Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
But all the Athenians and itinerant strangers were accustomed to devote their time to nothing else, than to tell something new, or to hear something.
22 Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: "Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
And Paul standing in the midst of the Areopagus, said, Athenian men, I perceive that in all things you are very religious.
23 Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
For going through, and seeing your devotions, I also found an altar on which it was superscribed, To THE UNKNOWN GOD. Therefore I now preach unto you Him whom you are ignorantly worshiping.
24 Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
God having made the world and all things which are in it, being himself Lord of heaven and earth, does not dwell in temples made with hands;
25 ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
neither is he worshiped by human hands, as if needing something, Himself having given life, and breath, and all things to all;
26 Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
and of (one) man he created every nation of men to dwell upon the whole face of the earth, having determined their predestinated times, and the boundaries of their habitation;
27 detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
that they should seek God, if perhaps indeed they might feel after him, and find him, though not being far from each one of you.
28 Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
For in him we live and move and have our being, as indeed certain ones of your own poets have said, For we are truly his offspring.
29 Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
Then being the offspring of God, we ought not to think that divinity is like unto gold, or silver, or stone, the invention of art and the device of man.
30 Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
Then indeed God winking at the times of ignorance, now commands all men everywhere to repent:
31 Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda."
as He has appointed a day, in which he is about to judge the world in righteousness by the man whom he has ordained; giving faith to all, having raised Him from the dead.
32 När de hörde talas om att "uppstå från de döda", drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: "Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång."
And having heard the resurrection of the dead, some mocked: others said; We will hear thee concerning this even again.
33 Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
So Paul went out from their midst.
34 Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem.
But certain men, having adhered to him, believed; among whom was also Dionysius the Areopagite, and a woman Damarias by name, and others along with them.
