Apostlagärningarna 10
1 I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italiska krigsskaran.
Caesarea khua ah Cornelius a kici khat om hi, ama sia Italy ngalkap hon, a kici ngalkap zakhat uk ngalkapmang a hihi,
2 Han var en from man, som "fruktade Gud" tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud.
Ama sia biakna sang ah a kipia khat hi a, a innkuan bup taw Pathian zakta, mizawng te huna tampi pia a, tatsat ngawl in Pathian tung ah thu a ngen pa a hihi.
3 En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: "Kornelius!"
Nitak nai thum kiim pawl in a thiangtak in a mangmuna sung ah, Pathian vantungmi khat a kung ah hongpai a, Cornelius, ci in sam hi.
4 Han betraktade honom förskräckt och frågade: "Vad är det, herre?" Då sade ängeln till honom: "Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.
Tua vantungmi laukawm in en a, bang thu ziam, Topa? ci hi. Vantungmi in, na thungetna te le mizawngte na hu nate Pathian mai ah theng a, Pathian in hong ciamte hi.
5 Så sänd nu några män till Joppe och låt hämta en viss Simon, som ock kallas Petrus.
Tu in mihing pawlkhat Joppa ah paisak in, Simon Peter kici pa samsak tan.
6 Han gästar hos en garvare vid namn Simon, som har ett hus vid havet."
Ama sia tuipi hui ah a teang savun vawt Simon inn ah zintung hi: hi Simon inn sia tuihui ah om a, ama in na vawt tu a kiphu te hong son tu hi, ci hi.
7 När ängeln som hade talat med honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare och en from krigsman, en av dem som hörde till hans närmaste följe,
Cornelius a paupui vantungmi a heakkik zawkciang in, a naseam ni le biakna sang ki pia a, tatsat ngawl in ama a cing ngalkap khat sam hi;
8 och förtäljde alltsammans för dem och sände dem åstad till Joppe.
Hi thu te theampo a son zawkciang in, Joppa ah paisak hi.
9 Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja.
A zingciang in, amate khual a haw uh laitak, Joppa a thet dektak uh ciang, Peter sia sun nai sawmleni kiim pawl in, inn tung ah thungen tu in kato hi:
10 Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning.
Peter sia a ngilkial mama a, an ne nuam napi: an neak tu a vawt laitak in mangmu hi.
11 Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.
Van kihong a, puan a ki pheak kingli nei a lian mama na koina taw akibang khat leitung ama kung ah hong ki khiasuk mu hi:
12 Och däri funnos alla slags fyrfota och krälande djur som leva på jorden, och alla slags himmelens fåglar.
A sung ah peang li nei nganhing a tatuam, sapi te, a bokvak te le van a leang vacim te om hi.
13 Och en röst kom till honom: "Stå upp, Petrus, slakta och ät."
Aw khat in ama tung ah, Peter awng; tho in, ngo in a, ne in, ci hi.
14 Men Petrus svarade: "Bort det, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt och orent."
Ahihang Peter in, hi ngawl hi, Topa awng; banghangziam cile a nin le a thiangtho ngawl te ne ngei ngawl khi hi, ci hi.
15 Åter, för andra gången, kom en röst till honom: "Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt."
Pathian in a thianthosak te nin hi ci heak in, taciang tua aw in a nivei na son thua hi.
16 Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan blev duken strax åter upptagen till Himmelen.
Hisia thumvei dong tabang in vawt hi: taciang tua na koina sia van ah ki lato kik hi.
17 Medan Petrus i sitt sinne undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda, hade de män som voro utsända av Kornelius redan frågat sig fram till Simons hus; och de stannade nu vid porten
Peter in hi mangmuna a mu sia a khiakna a lungman laitak in, en vun, Cornelius kung pan a paisak te in Simon inn zong in kongbiang mai ah ding uh hi.
18 och ropade på någon för att få veta om Simon, som ock kallades Petrus, gästade där.
Taciang a sap zawkciang in, Peter a kici Simon sia hiak ah hong tung ziam, ci in dong uh hi.
19 Men under det Petrus alltjämt begrundade synen, sade Anden till honom: "Här äro ett par män som fråga efter dig.
Peter in tua mangmuna thu a ngaisut laitak in, Thaa in, en in, mihing thum in nang hong zong hi.
20 Stå upp, och gå ditned och följ med dem, utan att tveka; ty det är jag som har sänt dem."
Tua ahikom tho in a, tuaksuk in, bangma lungmang heak in, banghangziam cile amate sia keima i sawl a hihi, ci hi.
21 Då steg Petrus ned till männen och sade: "Se här är jag, den som I frågen efter. Av vilken orsak haven I kommit hit?"
Tua zawkciang in Peter sia Cornelius i sawl te kung ah tuaksuk a, en vun, na zon uh sia keima khi hi: banghang in hongpai nu ziam? ci hi.
22 De svarade: "Hövitsmannen Kornelius, en rättfärdig och gudfruktig man, som har gott vittnesbörd om sig av hela det judiska folket, har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra vad du har att säga."
Amate in, ngalkap zakhat uk ngalkap mangpa, mi thutang, Pathian a zakta le Judah minam theampo sung ah minpha, Cornelius in Pathian kung pan kidop piakna thu theng a, a thiangtho vantungmi in ama inn ah hongsawl tu hi, taciang na thu ngai tu hi, ci hi.
23 Då bjöd han dem komma in och beredde dem härbärge. Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad med dem; och några av bröderna i Joppe följde med honom.
Tua zawkciang in Peter in amate sia innsung ah sam a, zan taam hi. Taciang a zingciang in Peter sia amate taw pai khawm a, Joppa ah suapui te in zong zui uh hi.
24 Följande dag kommo de fram till Cesarea. Och Kornelius väntade på dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste vänner.
A zingciang in amate sia Caesarea ah tum uh hi. Taciang Cornelius in a mealheak te le a lawmte kaikhawm khol in ngak tek uh hi.
25 Då nu Petrus skulle träda in, gick Kornelius emot honom och betygade honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.
Peter a tum ciang in, Cornelius in muak a, a peang ah kun in bia hi.
26 Men Petrus reste upp honom och sade: "Stå upp; också jag är en människa."
Ahihang Peter in ama kaito a, ding in; keima zong mihing ma khi hi, ci hi.
27 Och under samtal med honom trädde Petrus in och fann många vara där församlade.
Peter in a paupui kawm in innsung ah tum uh ha, a pai tam mama mu hi.
28 Och han sade till dem: "I veten själva att det är en judisk man förbjudet att hava något umgänge med en utlänning eller att besöka en sådan; men mig har Gud lärt att icke räkna någon människa för ohelig eller oren.
Peter in amate tung ah, Judah mi khat mi namdang te taw ki thawl tu, a hibale, a kung ah pai tu sia ngeina om ngawl hi, ci na he tek uh hi; ahihang khatpo sia a nin, a hibale, a thiangtho ngawl, kici ngawl tu in Pathian in hong lak zo hi.
29 Därför kom jag ock utan invändning hit, när jag blev hämtad. Och nu frågar jag eder av vilket skäl I haven låtit hämta mig."
Tua ahikom note kung ah hong sawl pociang, nial ngawl in kongpai hi: tua ahikom bang deina atu in hong sam nu ziam? ci kong dong hi, ci hi.
30 Då svarade Kornelius: "Det är nu fjärde dagen sedan jag, just vid denna timme, förrättade i mitt hus den bön som man beder vid nionde timmen. Då fick jag se en man i skinande klädnad stå framför mig,
Taciang Cornelius in, a bosa ni li lai in hi hun ciang dong an ka tang a; nitak nai thum ciang in ka innsung ah thungen khi hi, taciang, en in, puan pak sil mikhat ka mai ah hong ding a,
31 och han sade: 'Kornelius, din bön är hörd, och dina allmosor hava kommit i åminnelse inför Gud.
Cornelius awng, Pathian in na thungetna hong za zo hi, mizawng te na hu nate ciamte hi.
32 Så sänd nu bud till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons hus vid havet.'
Tua ahikom Peter a kici Simon sia hiak ah sam tu in Joppa ah mi sawl in; ama sia tuihui ah savun vawtpa Simon inn ah tung hi: taciang hongpai ciang in ama in thu hong hil tu hi, ci hong son hi.
33 Då sände jag strax bud till dig, och du gjorde väl i att du kom. Och nu äro vi alla här tillstädes inför Gud för att höra allt som har blivit dig befallt av Herren."
Tua ahikom tasia pociang in na kung ah mi hongpaisak khi hi; taciang nongpai man in pha hi. Tua ahikom tu in Pathian kung pan na thupiak theampo ngai tu in, ka vekpi in hi mun Pathian mai ah om khawm khu hi, ci hi.
34 Då öppnade Petrus sin mun och sade: "Nu förnimmer jag i sanning att 'Gud icke har anseende till personen',
Tua zawkciang in Peter in a kam hong a, Pathian sia mi doidan nei ngawl hi, a ci thuman sia ka he hi:
35 utan att den som fruktar honom och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.
Ahihang Ama a zakta te le thutanna a vawt minam peuma sia Pathian in sang hi.
36 Det ord som han har sänt till Israels barn för att genom Jesus Kristus, som är allas Herre, förkunna det glada budskapet om frid, det ordet kännen I,
Na theampo i Topa: Jesus Christ tungtawn in a ki pualak kilemna thu sia Pathian in Israel te kung ah paisak hi:
37 den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade --
Tua thu ka sonna sia note in na he uh a, tuiphumna a man ciang in John in pualak hi, taciang Galilee pan kipan a, Judah ngamsung theampo ah tangko hi;
38 förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.
Nazareth mi Jesus sia Pathian in Tha Thiangtho le vangletna taw sathau buak hi: napha vawt in pai a, doai i nencip te theampo damsak hi; banghangziam cile Ama sia Pathian in ompui hi.
39 Vi kunna själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem; likväl upphängde man honom på trä och dödade honom.
Kote sia Jerusalem pan kipan in Judah ngamsung ah a vawt theampo sung ah, a tetti te ka hi uh hi; amate in Jesus sia that uh a, thing tung ah khai uh hi:
40 Men honom har Gud uppväckt på tredje dagen och låtit honom bliva uppenbar,
Pathian in Ama sia ni thum ni ciang in thokiksak a, a kilang in lak hi;
41 väl icke för allt folket, men för oss, som redan förut av Gud hade blivit utvalda till vittnen, och som åto och drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.
Mi theampo tung ah hi ngawl in, Pathian mai ah tealsa tetti te, thina pan a thawkkik zawkciang in Ama taw a ne le a dawn khawm kote tung ah hong lak hi.
42 Och han bjöd oss predika för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över levande och döda.
Taciang midang te tung ah phuang tu le Ama sia mihing le mithi te thukhen tu in Pathian in nasep a piak a hihi, ci tettipang tu in thu hong pia hi.
43 Om honom bära alla profeterna vittnesbörd och betyga att var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn."
Kamsang theampo in ama huvau son siat uh hi. Ama a umte theampo mihing sim in ama min vangletna taw a mawna uh ki maisak tu hi ci in son uh hi, ci hi.
44 Medan Petrus ännu så talade, föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal.
Peter in hi thu te a son laitak in Pathian thu a za te tung ah Tha Thiangtho hong theng hi.
45 Och alla de omskurna troende män som hade kommit dit med Petrus blevo uppfyllda av häpnad över att den helige Ande hade blivit utgjuten jämväl över hedningarna, såsom en gåva åt dem.
Taciang Peter taw hongpai te theampo, vunteap tanna a um te in lamdangsa mama uh hi, banghangziam cile Gentile te tung ah zong Tha Thiangtho letsong buak hi.
46 De hörde dem nämligen tala tungomål och storligen prisa Gud.
Banghangziam cile amate in, kam tatuam in a pau uh za uh hi. Taciang Pathian pok uh hi. Tua zawkcang in Peter in zo kik a,
47 Då tog Petrus till orda och sade: "Icke kan väl någon hindra att dessa döpas med vatten, då de hava undfått den helige Ande, de likaväl som vi?"
Koma bangma in Tha Thiangtho a sang te tuiphumna sang ngawl tu in, khatpo in tui a khak thei tu ziam? ci hi.
48 Och så bjöd han att man skulle döpa dem i Jesu Kristi namn. Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några dagar.
Taciang Peter in Topa min taw tuiphumna sang tu in thupia hi. Tua zawkciang in amate in Peter kung ah ni tampi taam tu in ngen uh hi.
