< 2 Samuelsboken 13 >

1 Därefter tilldrog sig följande Davids son Absalom hade en skön syster som hette Tamar, och Davids son Amnon fattade kärlek till henne.
Dawutning oƣli Abxalomning Tamar degǝn qirayliⱪ bir singlisi bar idi. Bu ixlardin keyin, Dawutning oƣli Amnon uningƣa axiⱪ bolup ⱪaldi.
2 Ja, Amnon kom för sin syster Tamars skull i en sådan vånda att han blev sjuk; ty hon var jungfru, och det syntes Amnon icke vara möjligt att göra henne något.
Amnon singlisi Tamarning ixⱪida xunqǝ dǝrd tarttiki, u kesǝl bolup ⱪaldi. Əmma Tamar tehi ⱪiz idi; xuning bilǝn Amnonƣa uni bir ix ⱪilix mumkin bolmaydiƣandǝk kɵründi.
3 Men Amnon hade en vän, som hette Jonadab, en son till Davids broder Simea; och Jonadab var en mycket klok man.
Lekin Amnonning Yonadab isimlik bir dosti bar idi. U Dawutning akisi Ximeaⱨning oƣli idi. Bu Yonadab tolimu ⱨiyligǝr bir kixi idi.
4 Denne sade nu till honom: "Varför ser du var morgon så avtärd ut, du konungens son? Vill du icke säga mig det?" Amnon svarade honom: "Jag har fattat kärlek till min broder Absaloms syster Tamar."
U Amnonƣa: Sǝn padixaⱨning oƣli turup, nemixⱪa kündin küngǝ bundaⱪ jüdǝp ketisǝn? Ⱪeni, manga eytip bǝr, dedi. Amnon uningƣa: Mǝn inim Abxalomning singlisi Tamarƣa axiⱪ boldum, dedi.
5 Jonadab sade till honom: "Lägg dig på din säng och gör dig sjuk. När då din fader kommer för att besöka dig, så säg till honom: 'Låt min syster Tamar komma och giva mig något att äta, men låt henne tillreda maten inför mina ögon; så att jag ser det och kan få den ur hennes hand att äta.'"
Yonadab uningƣa: Sǝn aƣrip orun tutup, yetip ⱪalƣan boluwal; atang seni kɵrgili kǝlgǝndǝ uningƣa: Singlim Tamar kelip manga tamaⱪ bǝrsun; uning tamaⱪ ǝtkinini kɵrüxüm üqün, aldimda tamaⱪ etip bǝrsun, mǝn uning ⱪolidin tamaⱪ yǝy, dǝp eytⱪin, dedi.
6 Då lade Amnon sig och gjorde sig sjuk. När nu konungen kom för att besöka honom, sade Amnon till konungen: "Låt min syster Tamar komma hit och tillaga två kakor inför mina ögon, så att jag kan få dem ur hennes hand att äta."
Xuning bilǝn Amnon yetiwelip ɵzini kesǝl kɵrsǝtti. Padixaⱨ uni kɵrgili kǝlgǝndǝ, Amnon padixaⱨⱪa: Ɵtünimǝn, singlim Tamar bu yǝrgǝ kelip, manga ikki ⱪoturmaq tǝyyar ⱪilip bǝrsun, andin mǝn uning ⱪolidin elip yǝy, dedi.
7 Då sände David bud in i huset till Tamar och lät säga: "Gå till din broder Amnons hus och red till åt honom något att äta."
Xuning bilǝn Dawut ordisiƣa adǝm ǝwǝtip Tamarƣa: Sǝndin ɵtünimǝnki, akang Amnonning ɵyigǝ berip, uningƣa yegüdǝk bir nemǝ tǝyyarlap bǝrgin, dǝp eytti.
8 Tamar gick då åstad till sin broder Amnons hus, där denne låg till sängs. Och hon tog deg och knådade den och gjorde därav kakor inför hans ögon och gräddade kakorna.
Tamar Amnonning ɵyigǝ bardi; u yatⱪanidi. U un elip yuƣurup, ⱪoturmaqlarni kɵz aldida ǝtti.
9 Därefter tog hon pannan och lade upp dem därur inför hans ögon; men han ville icke äta. Och Amnon sade: "Låt alla gå ut härifrån. Då gingo alla ut därifrån.
Andin u ⱪoturmaqni ⱪazandin elip, uning aldiƣa ⱪoydi. Lekin u yigili unimidi; u: — Ⱨǝmmǝ adǝm mening ⱪeximdin qiⱪip kǝtsun, dedi. Xuning bilǝn ⱨǝmmǝ kixilǝr uning ⱪexidin qiⱪip kǝtti.
10 Sedan sade Amnon till Tamar: "Bär maten hitin i kammaren, så att jag får den ur din hand att äta." Då tog Tamar kakorna som hon hade tillrett och bar dem in i kammaren till sin broder Amnon.
Andin Amnon Tamarƣa: Taamni iqkiriki ⱨujriƣa elip kirgin, andin ⱪolungdin elip yǝymǝn, — dedi. Tamar ɵzi ǝtkǝn ⱪoturmaqni iqkiriki ⱨujriƣa, akisi Amnonning ⱪexiƣa elip kirdi.
11 Men när hon kom fram med dem till honom, för att han skulle äta, fattade han i henne och sade till henne: "Kom hit och ligg hos mig, min syster."
Tamar ularni uningƣa yegüzüp ⱪoymaⱪqi boluwidi, u uni tutuwelip: I singlim, kǝl! Mǝn bilǝn yatⱪin! dedi.
12 Hon sade till honom: "Ack nej, min broder, kränk mig icke; ty sådant får icke ske i Israel. Gör icke en sådan galenskap.
Lekin u uningƣa jawab berip: Yaⱪ, i aka, meni nomusⱪa ⱪoymiƣin! Israilda bundaⱪ ix yoⱪ! Sǝn bundaⱪ pǝskǝxlik ⱪilmiƣin!
13 Vart skulle jag då taga vägen med min skam? Och du själv skulle ju sedan i Israel hållas för en dåre. Tala nu med konungen; han vägrar nog icke att giva mig åt dig."
Mǝn bu xǝrmǝndiqilikni ⱪandaⱪmu kɵtürüp yürǝlǝymǝn?! Sǝn bolsang Israilning arisidiki ǝhmǝⱪlǝrdin bolup ⱪalisǝn. Ɵtünüp ⱪalay, pǝⱪǝt padixaⱨⱪa desǝngla, u meni sanga tǝwǝ boluxtin tosimaydu, — dedi.
14 Men han ville icke lyssna till hennes ord och blev henne övermäktig och kränkte henne och låg hos henne.
Lekin u uning sɵzigǝ ⱪulaⱪ salmidi. U uningdin küqlük kelip, uni zorlap ayaƣ asti ⱪilip uning bilǝn yatti.
15 Men därefter fick Amnon en mycket stor motvilja mot henne; ja, den motvilja han fick mot henne var större än den kärlek han hade haft till henne. Och Amnon sade till henne: "Stå upp och gå din väg."
Andin Amnon uningƣa intayin ⱪattiⱪ nǝprǝtlǝndi; uning uningƣa bolƣan nǝpriti uningƣa bolƣan ǝslidiki muⱨǝbbitidin ziyadǝ boldi. Amnon uningƣa: Ⱪopup, yoⱪal! — dedi.
16 Då sade hon till honom: "Gör dig icke skyldig till ett så svårt brott som att driva bort mig; det vore värre än det andra som du har gjort med mig."
Tamar uningƣa: Yaⱪ! Meni ⱨǝydigǝn gunaⱨing sǝn ⱨeli manga ⱪilƣan xu ixtin bǝttǝrdur, dedi. Lekin Amnon uningƣa ⱪulaⱪ salmidi,
17 Men han ville icke höra på henne, utan ropade på den unge man som han hade till tjänare och sade: "Driven denna kvinna ut härifrån, och rigla du dörren efter henne."
bǝlki hizmitidiki yax yigitni qaⱪirip: Bu [hotunni] manga qaplaxturmay, sirtⱪa qiⱪiriwǝt, andin ixikni taⱪap ⱪoy, dedi.
18 Och hon hade en fotsid livklädnad på sig; ty i sådana kåpor voro konungens döttrar klädda, så länge de voro jungfrur. När tjänaren nu hade fört ut Tamar och riglat dörren efter henne,
Tamar tolimu rǝngdar bir kɵnglǝk kiygǝnidi; qünki padixaⱨning tehi yatliⱪ bolmiƣan ⱪizliri xundaⱪ kiyim kiyǝtti. Amnonning hizmǝtkari uni ⱪoƣlap qiⱪirip, ixikni taⱪiwaldi.
19 tog hon aska och strödde på sitt huvud, och den fotsida livklädnaden som hon hade på sig rev hon sönder; och hon lade handen på sitt huvud och gick där ropande och klagande.
Tamar bexiƣa kül qeqip, kiygǝn rǝngdar kɵnglikini yirtip, ⱪolini bexiƣa ⱪoyup yiƣliƣan peti ketiwatatti.
20 Då sade hennes broder Absalom till henne: "Har din broder Aminon varit hos dig? Tig nu stilla, min syster; han är ju din broder. Lägg denna sak icke så på sinnet." Så stannade då Tamar i sin broder Absaloms hus i svår sorg.
Akisi Abxalom uningƣa: Akang Amnon sǝn bilǝn yattimu? Ⱨazirqǝ jim turƣin, singlim. U sening akang ǝmǝsmu? Bu ixni kɵnglüggǝ almiƣin, — dedi. Tamar akisi Abxalomning ɵyidǝ kɵngli sunuⱪ ⱨalda turup ⱪaldi.
21 Men när konung David fick höra allt detta, blev han mycket vred.
Dawut padixaⱨmu bolƣan barliⱪ ixlarni anglap intayin aqqiⱪlandi.
22 Och Absalom talade intet med Amnon, varken gott eller ont, ty Absalom hatade Amnon, därför att denne hade kränkt hans syster Tamar.
Abxalom bolsa Amnonƣa ya yahxi, ya yaman ⱨeq gǝp ⱪilmidi. Qünki Abxalom singlisi Tamarni Amnonning horliƣanliⱪidin uni ɵq kɵrǝtti.
23 Två år därefter hade Absalom fårklippning i Baal-Hasor, som ligger vid Efraim. Och Absalom inbjöd då alla konungens söner.
Toluⱪ ikki yil ɵtüp, Əfraimƣa yeⱪin Baal-Ⱨazorda Abxalomning ⱪirⱪiƣuqiliri ⱪoylirini ⱪirⱪiwatatti; u padixaⱨning ⱨǝmmǝ oƣullirini tǝklip ⱪildi.
24 Absalom kom till konungen och sade: "Din tjänare skall nu hava fårklippning; jag beder att konungen ville jämte sina tjänare gå med din tjänare."
Abxalom padixaⱨning ⱪexiƣa kelip: Mana ⱪulliri ⱪoylirini ⱪirⱪitiwatidu, padixaⱨ wǝ hizmǝtkarlirining silining ⱪulliri bilǝn billǝ berixini ɵtünimǝn, — dedi.
25 Men konungen svarade Absalom "Nej, min son, vi må icke allasammans gå med, ty vi vilja icke vara dig till besvär." Och fastän han bad honom enträget, ville han icke gå, utan gav honom sin avskedshälsning.
Padixaⱨ Abxalomƣa: Yaⱪ, oƣlum, biz ⱨǝmmimiz barmayli, sanga eƣirqiliⱪ qüxüp ⱪalmisun, — dedi. Abxalom xunqǝ desimu, u barƣili unimidi, bǝlki uningƣa amǝt tilidi.
26 Då sade Absalom: "Om du icke vill, så låt dock min broder Amnon gå med oss." Konungen frågade honom: "Varför skall just han gå med dig?"
Lekin Abxalom: Əgǝr berixⱪa unimisila, akam Amnonni biz bilǝn barƣili ⱪoysila, — dedi. Padixaⱨ uningdin: Nemixⱪa u sening bilǝn baridu?» — dǝp soridi.
27 Men Absalom bad honom så enträget, att han lät Amnon och alla de övriga konungasönerna gå med honom.
Əmma Abxalom uni kɵp zorliƣini üqün u Amnonning, xundaⱪla padixaⱨning ⱨǝmmǝ oƣullirining uning bilǝn billǝ berixiƣa ⱪoxuldi.
28 Och Absalom bjöd sina tjänare och sade: "Sen efter, när Amnons hjärta bliver glatt av vinet; och när jag då säger till eder: 'Huggen ned Amnon', så döden honom utan fruktan. Det är ju jag som bjuder eder det, varen frimodiga och skicken eder såsom käcka män."
Abxalom ɵz ƣulamliriƣa buyrup: Sǝgǝk turunglar, Amnon xarab iqip hux kǝyp bolƣanda, mǝn silǝrgǝ Amnonni urunglar desǝm, uni dǝrⱨal ɵltürünglar. Ⱪorⱪmanglar! Bularni silǝrgǝ buyruƣuqi mǝn ǝmǝsmu? Jür’ǝtlik bolup baturluⱪ kɵrsitinglar — dedi.
29 Och Absaloms tjänare gjorde med Amnon såsom Absalom hade bjudit. Då stodo alla konungens söner upp och satte sig var och en på sin mulåsna och flydde.
Xuning bilǝn Abxalomning ƣulamliri Amnonƣa Abxalom ɵzi buyruƣandǝk ⱪildi. Xuan padixaⱨning ⱨǝmmǝ oƣulliri ⱪopup, ⱨǝr biri ɵz ⱪeqiriƣa minip ⱪaqti.
30 Medan de ännu voro på väg, kom till David ett rykte om att Absalom hade huggit ned alla konungens söner, så att icke en enda av dem fanns kvar.
Xundaⱪ boldiki, ular tehi yolda ⱪeqip ketiwatⱪanda, «Abxalom padixaⱨning ⱨǝmmǝ oƣullirini ɵltürdi. Ularning ⱨeq biri ⱪalmidi» degǝn hǝwǝr Dawutⱪa yǝtküzüldi.
31 Då stod konungen upp och rev sönder sina kläder och lade sig på marken, under det att alla hans tjänare stodo där med sönderrivna kläder.
Padixaⱨ ⱪopup kiyimlirini yirtip yǝrdǝ düm yatti; uning ⱨǝmmǝ ⱪul-hizmǝtkarliri bolsa kiyimliri yirtiⱪ ⱨalda yenida turatti.
32 Men Jonadab, som var son till Davids broder Simea, tog till orda och sade: "Min herre må icke tänka att de hava dödat alla de unga männen, konungens söner, det är Amnon allena som är död. Ty Absaloms uppsyn har bådat olycka ända ifrån den dag då denne kränkte hans syster Tamar.
Əmma Dawutning akisi Ximeaⱨning oƣli Yonadab uningƣa: — Ƣojam, ular padixaⱨning oƣulliri bolƣan ⱨǝmmǝ yigitlǝrni ɵltürdi, dǝp hiyal ⱪilmisila. Qünki pǝⱪǝt Amnon ɵldi; u ix Amnonning Abxalomning singlisi Tamarni har ⱪilƣan kündin baxlap Abxalomning aƣzidin qiⱪarmiƣan niyiti idi.
33 Så må nu min herre konungen icke akta på detta som har blivit sagt, att alla konungens söner äro döda; nej, Amnon allena är död."
Əmdi ƣojam padixaⱨ «Padixaⱨning ⱨǝmmǝ oƣulliri ɵldi» degǝn oyda bolup kɵngüllirini biaram ⱪilmisila. Qünki pǝⱪǝt Amnonla ɵldi — dedi.
34 Emellertid flydde Absalom. -- När nu mannen som stod på vakt lyfte upp sina ögon, fick han se mycket folk komma från vägen bakom honom, vid sidan av berget.
Abxalom bolsa ⱪeqip kǝtkǝnidi. [Yerusalemdiki] kɵzǝtqi ƣulam ⱪariwidi, mana, ƣǝrb tǝripidin taƣning yenidiki yol bilǝn nurƣun adǝmlǝr keliwatatti.
35 Då sade Jonadab till konungen: "Se, där komma konungens söner. Såsom din tjänare sade, så har det gått till."
Yonadab padixaⱨⱪa: Mana, padixaⱨning oƣulliri kǝldi. Dǝl ⱪulliri degǝndǝk boldi — dedi.
36 Just när han hade sagt detta, kommo konungens söner; och de brusto ut i gråt. Också konungen och alla hans tjänare gräto häftigt och bitterligen.
Sɵzini tügitip turiwidi, padixaⱨning oƣulliri kelip ⱪattiⱪ yiƣa-zar ⱪildi. Padixaⱨ bilǝn hizmǝtkarlirimu ⱪattiⱪ yiƣlaxti.
37 Men Absalom hade flytt och begivit sig till Talmai, Ammihurs son, konungen i Gesur. Och David sörjde hela tiden sin son.
Lekin Abxalom bolsa Gǝxurning padixaⱨi, Ammiⱨudning oƣli Talmayning ⱪexiƣa bardi. Dawut oƣli üqün ⱨǝr küni ⱨaza tutup ⱪayƣurdi.
38 Sedan Absalom hade flytt och begivit sig till Gesur, stannade han där i tre år.
Abxalom ⱪeqip, Gǝxurƣa berip u yǝrdǝ üq yil turdi.
39 Och konung David avstod ifrån att draga ut mot Absalom, ty han tröstade sig över att Amnon var död.
Dawut padixaⱨning ⱪǝlbi Abxalomning yeniƣa berixⱪa intizar boldi; qünki u Amnonƣa nisbǝtǝn tǝsǝlli tapⱪanidi, qünki u ɵlgǝnidi.

< 2 Samuelsboken 13 >