1 Samuelsboken 27

1 Men David sade till sig själv: "En dag skall jag nu i alla fall omkomma genom Sauls hand. Ingen annan räddning finnes för mig än att fly undan till filistéernas land; då måste Saul avstå ifrån att vidare söka efter mig över hela Israels område, och så undkommer jag hans hand."

And David said in his heart, Now shall I be one day delivered [for death] into the hands of Saul; and there is no good thing for me unless I should escape into the land of the Philistines, and Saul should cease from seeking me through every coast of Israel: so I shall escape out of his hand.

2 Och David bröt upp och drog med sina sex hundra man över till Akis, Maoks son, konungen i Gat.

So David arose, and the six hundred men that were with him, and he went to Anchus, son Ammach, king of Geth.

3 Och David stannade hos Akis i Gat med sina män, var och en med sitt husfolk, David med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru.

And David dwelt with Anchus, he and his men, each with his family; and David and both his wives, Achinaam, the Jezraelitess, and Abigaia the wife of Nabal the Carmelite.

4 Och när det blev berättat för Saul att David hade flytt till Gat, sökte han icke vidare efter honom.

And it was told Saul that David had fled to Geth; and he no longer sought after him.

5 Men David sade till Akis: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, så låt mig få min bostad i någon av landsortsstäderna, så att jag får vistas där. Varför skulle din tjänare bo i huvudstaden hos dig?"

And David said to Anchus, If now thy servant has found grace in thine eyes, let them give me, I pray thee, a place in one of the cities in the country, and I will dwell there: for why does thy servant dwell with thee in a royal city?

6 Då gav Akis honom samma dag Siklag. Därför hör Siklag ännu i dag under Juda konungar.

And he gave him Sekelac in that day: therefore Sekelac came into possession of the king of Judea to this day.

7 Den tid David bodde i filistéernas land var sammanräknat ett år och fyra månader.

And the number of the days that David dwelt in the country of the Philistines was four months.

8 Men David drog upp med sina män, och de företogo plundringståg i gesuréernas, girsiternas och amalekiternas land. Ty dessa stammar bodde sedan gammalt där i landet, fram emot Sur och ända intill Egyptens land.

And David and his men went up, and made an attack on all the Gesirites and on the Amalekites: and behold, the land was inhabited, (even the land from Gelampsur) by those who come from the fortified [cities] even to the land of Egypt.

9 Och så ofta David härjade i landet, lät han varken män eller kvinnor bliva vid liv; men får och fäkreatur och åsnor och kameler och kläder tog han med sig och vände så tillbaka och kom till Akis.

And he smote the land, and saved neither man nor woman alive; and they took flocks, and herds, and asses, and camels, and raiment; and they returned and came to Anchus.

10 När då Akis sade: "Haven I väl i dag företagit något plundringståg?", svarade David: "Ja, i den del av Sydlandet, som tillhör Juda", eller: "I den del av Sydlandet, som tillhör jerameeliterna", eller: "I den del av Sydlandet, som tillhör kainéerna."

And Anchus said to David, On whom have ye made an attack to-day? And David said to Anchus, On the south of Judea, and on the south of Jesmega, and on the south of the Kenezite.

11 Men att David lät varken män eller kvinnor bliva vid liv och komma till Gat, det skedde därför att han tänkte: "De kunde eljest förråda oss och säga: 'Så och så har David gjort, så har han betett sig under hela den tid han har bott i filistéernas land.'"

And I have not saved man or woman alive to bring them to Geth, saying, Lest they carry a report to Geth against us, saying, These things David does. And this was his manner all the days that David dwelt in the country of the Philistines.

12 Därför trodde Akis David och tänkte: "Han har nu gjort sig förhatlig för sitt folk Israel och kommer att bliva min tjänare för alltid.

So David had the full confidence of Anchus, who said, He is thoroughly disgraced among his people in Israel and he shall be my servant for ever.