< 1 Kungaboken 4 >

1 Konung Salomo var nu konung över hela Israel.
Sulayman padixaⱨ pütkül Israilƣa padixaⱨ boldi.
2 Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;
Uning qong ǝmǝldarliri munular: — Zadokning oƣli Azariya kaⱨin idi;
3 Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;
Xixaning oƣulliri Elihorǝf wǝ Ahiyaⱨ katiplar idi; Aⱨiludning oƣli Yǝⱨoxafat diwanbegi idi;
4 Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;
Yǝⱨoyadaning oƣli Binaya ⱪoxunning bax sǝrdari idi. Zadok bilǝn Abiyatar kaⱨinlar idi;
5 Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;
Natanning oƣli Azariya nazarǝt begi, Natanning yǝnǝ bir oƣli Zabud ⱨǝm kaⱨin wǝ padixaⱨning mǝsliⱨǝtqisi idi.
6 Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.
Ahixar ordining ƣojidari, Abdaning oƣli Adoniram baj-alwan begi idi.
7 Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.
Pütkül Israil zeminida Sulayman padixaⱨning ɵzi üqün wǝ ordidikiliri üqün yemǝk-iqmǝk tǝminlǝydiƣan, on ikki nazarǝtqi tǝyinlǝngǝnidi; ularning ⱨǝrbiri yilda bir aydin yemǝk-iqmǝk tǝminlǝxkǝ mǝs’ul idi.
8 Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;
Ularning ismi tɵwǝndǝ hatirilǝngǝn: Əfraim taƣliⱪ rayoniƣa Bǝn-Hur;
9 Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;
Makaz, Xaalbim, Bǝyt-Xǝmǝx wǝ Elon-Bǝyt-Ⱨananƣa Bǝn-Dǝkǝr;
10 Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;
Arubotⱪa Bǝn-Hǝsǝd; u yǝnǝ Sokoⱨ wǝ Hǝfǝr degǝn barliⱪ yurtⱪimu mǝs’ul idi;
11 Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;
yǝnǝ Nafat-Dorƣa Bǝn-Abinadab (u Sulaymanning ⱪizi Tafatni hotunluⱪⱪa alƣan);
12 Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;
Taanaⱪ, Mǝgiddo wǝ Yizrǝǝlning tɵwǝnki tǝripidiki Zarǝtanning yenida bolƣan pütkül Bǝyt-Xanƣa, xundaⱪla Bǝyt-Xandin tartip Abǝl-Mǝⱨolaⱨƣiqǝ, Jokneamdin ɵtküqǝ bolƣan zeminlarƣa Aⱨiludning oƣli Baana;
13 Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;
Ramot-Gileadⱪa Bǝn-Gǝbǝr; u yǝnǝ Gilead yurtiƣa jaylaxⱪan, Manassǝⱨning oƣli Yairƣa tǝwǝ bolƣan kǝntlǝr wǝ ⱨǝm Baxandiki yurt Argob, jümlidin u yǝrdiki sepili, mis baldaⱪliⱪ ⱪowuⱪliri bolƣan atmix qong xǝⱨǝrgimu mǝs’ul idi.
14 Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;
Maⱨanaimƣa Iddoning oƣli Aⱨinadab;
15 Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;
Naftaliƣa Ahimaaz (u Sulaymanning ⱪizi Basimatni hotunluⱪⱪa alƣanidi).
16 Baana, Husais son, i Aser och Alot;
Axir wǝ Alotⱪa Ⱨuxayning oƣli Baanaⱨ;
17 Josafat, Paruas son, i Isaskar;
Issakarƣa Paruaⱨning oƣli Yǝⱨoxafat;
18 Simei, Elas son, i Benjamin;
Binyamin zeminiƣa Elaning oƣli Ximǝy;
19 Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.
Gilead zeminiƣa (ǝslidǝ Amoriylarning padixaⱨi Siⱨon wǝ Baxanning padixaⱨi Ogning zemini idi) Urining oƣli Gǝbǝr. U xu yurtⱪa birdinbir nazarǝtqi idi.
20 Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.
Yǝⱨuda bilǝn Israilning adǝmliri dengiz saⱨilidiki ⱪumdǝk nurƣun idi. Ular yǝp-iqip, huxalliⱪ ⱪilatti.
21 Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.
Wǝ Sulayman bolsa [Əfrat] dǝryasidin tartip Filistiylǝrning zeminiƣa wǝ Misirning qegraliriƣiqǝ bolƣan ⱨǝmmǝ padixaⱨliⱪlarning üstidǝ sǝltǝnǝt ⱪilatti. Ular ulpan kǝltürüp Sulaymanning pütün ɵmridǝ uning hizmitidǝ bolatti.
22 Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,
Sulaymanning ordisiƣa ketidiƣan künlük tǝminat üqün ottuz kor tasⱪiƣan aⱪ un, atmix kor ⱪara un,
23 tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.
on bordiƣan uy, yaylaⱪtin kǝltürülgǝn yigirmǝ uy, yüz ⱪoy ketǝtti; buningdin baxⱪa buƣilar, jǝrǝnlǝr, kiyiklǝr wǝ bordiƣan tohular lazim idi.
24 Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,
Qünki u Tifsaⱨdin tartip Gazaƣiqǝ, [Əfrat] dǝryasining bu tǝripidiki ⱨǝmmǝ yurtlarning üstidǝ, yǝni [Əfrat] dǝryasining bu tǝripidiki barliⱪ padixaⱨlarning üstidǝ ⱨɵküm sürǝtti; uning tɵt ǝtrapi tinq idi.
25 Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.
Sulaymanning pütkül künliridǝ Dandin tartip Bǝǝr-Xebaƣiqǝ Yǝⱨuda bilǝn Israil adǝmlirining ⱨǝrbiri ɵz üzüm teli wǝ ɵz ǝnjür dǝrihining tegidǝ aman-esǝn olturatti.
26 Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.
Sulaymanning jǝng ⱨarwilirining atliri üqün tɵt ming athanisi, on ikki ming qǝwǝndizi bar idi.
27 Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.
Mǝzkur nazarǝtqilǝrning ⱨǝrbiri ɵzigǝ bekitilgǝn ayda Sulayman padixaⱨⱪa wǝ uning dastihiniƣa kǝlgǝnlǝrning ⱨǝmmisining yemǝk-iqmǝklirini kemǝytmǝy tǝminlǝytti.
28 Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.
Hǝlⱪ bolsa ⱨǝrbiri ɵzigǝ bekitilgǝn norma boyiqǝ at-ⱪeqirlar üqün arpa bilǝn samanlarni [nazarǝtiqilǝr bar] yǝrgǝ elip kelǝtti.
29 Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,
Huda Sulaymanƣa dengiz saⱨilidiki ⱪumdǝk danaliⱪ, intayin mol pǝm-parasǝt ata ⱪilip, uning ⱪǝlbini kǝng ⱪilip zor yorutti.
30 så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.
Xuning bilǝn Sulaymanning danaliⱪi barliⱪ xǝrⱪtikilǝrning danaliⱪidin wǝ Misirdiki barliⱪ danaliⱪtin axti.
31 Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.
Qünki u barliⱪ adǝmlǝrdin, jümlidin ǝzraⱨliⱪ Etan bilǝn Maholning oƣulliri Ⱨeman, Kalkol wǝ Darda degǝnlǝrdin dana idi; wǝ uning xɵⱨriti ǝtrapidiki ⱨǝmmǝ ǝllǝr arisida yeyildi.
32 Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.
U eytⱪan pǝnd-nǝsiⱨǝt üq ming idi; uning xeir-küyliri bir ming bǝx idi.
33 Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.
U Liwandiki kedir dǝrihidin tartip tamda ɵsidiƣan lepǝkgülgiqǝ dǝrǝh-giyaⱨlarning ⱨǝmmisini bayan ⱪilip hatiriligǝnidi; u yǝnǝ mal wǝ ⱨaywanlar, ⱪuxlar, ⱨaxarǝt-ɵmiligüqilǝr wǝ beliⱪlar toƣrisida bayan ⱪilip hatiriligǝnidi.
34 Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.
Sulaymanning danaliⱪini angliƣili kixilǝr barliⱪ ǝllǝrdin kelǝtti, xundaⱪla uning danaliⱪi toƣruluⱪ hǝwǝr tapⱪan yǝr yüzidiki ⱨǝmmǝ padixaⱨlardin kixilǝr kǝlmǝktǝ idi.

< 1 Kungaboken 4 >