1 Korinthierbrevet 5
1 Det förljudes såväl att överhuvud otukt bedrives bland eder, som ock att sådan otukt förekommer, som man icke ens finner bland hedningarna, nämligen att en son har sin faders hustru.
Amiidi, sen loong chamchi ni roomjup roomtong ah erah than ih thila, rangnak mina ih botse erah than tareeka. Mih ih baat halang mina henuh noolih damdi nep roomjupte je ah!
2 Och ändå ären I uppblåsta och haven icke fastmer blivit uppfyllda av sådan sorg, att I haven drivit ut ur eder krets den som har gjort detta.
Emah ang anbah, sen loong ah, mamah jen khuupook an? Erah nang ebah, sen loong ah thungthet etheng, eno emah reete mina ah sendung nawa dokphan etheng.
3 Jag, som väl till kroppen är frånvarande, men till anden närvarande, har för min del redan, såsom vore jag närvarande, fällt domen över den som har förövat en sådan ogärning:
Eno, nga sakpuh ah sen loong re nawa haloh ni tong ang bah uh, chiiala ni ngah sendam di; eno ngah sen damdi angtang adoh, Teesu Jisu mendi erah thetreete ah jen danjoot etang. Sen loong ah eroom ih ang andi, ngah uh seng damdi roongtong hala Teesu Jisu chaan aphaan ih sen damdi chiiala ni kawaktong hang,
4 i Herren Jesu namn skola vi komma tillsammans, I och min ande, med vår Herre Jesu kraft,
5 och överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bliva frälst på Herren Jesu dag.
Sen loong ah ih erah thetreete mina ah heh hansi ah thet haat esuh Soitaan suh koh an, tiimnge liidoh Teesu raaha doh heh chiiala ah toompi ah.
6 Det är icke väl beställt med eder berömmelse. Veten I icke att litet surdeg syrar hela degen?
Sen loong ah tajen khuupook kan! Sen ih to tiitthaak ah jat ehan, [To amasah ih cham thoontang jen nyamha.]
7 Rensen bort den gamla surdegen, så att I bliven en ny deg. I ären ju osyrade; ty vi hava ock ett påskalamm, som är slaktat, nämligen Kristus.
Sen loong ah ih esa angsuh rangdah to ah toohak ah piihaat jaatjaat etheng. Enoobah, amadi anglan ah likhiik sen loong ah to muh cham saachamcham ih ang an. Tiimnge liidi, Khopi Kuwaang ah thok e hala, seng loong khopi theng, Khopi Kuwaang saapsah Kristo baleh seng raang ih ejen tek haat eta.
8 Låtom oss därför hålla högtid, icke med gammal surdeg, icke med elakhetens och ondskans surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.
Emah ang abah, seng ih Khopi Kuwaang ah rangdah nyi ethih to damdi woi arah baanlo ah phak eno lah angthang, toomuh baanlo saachamcham nyia amiisak baanlo ah phak eno kuh ih.
9 Jag skrev till eder i mitt brev att I icke skullen hava något umgänge med otuktiga människor --
Sen suh ngah ih le raangmaat tahang adoh mih damdi roomjup roomtong ih o reela erah mina damdoh lasano theng ngeh ih baatrum taha.
10 detta icke sagt i allmänhet, om alla denna världens otuktiga människor eller om giriga och roffare eller om avgudadyrkare; annars måsten I ju rymma ur världen.
Enoothong Ranglajatte o mina mih damdi tum roomjupla, nyamnyook, ehuh nyia tongmih soomte suh ngah ih tali kang. Erah loong ah damdoh lasano subah arah mongrep dowa matsoon ih adoh ba ang ah.
11 Nej, då jag skrev så till eder, menade jag, att om någon som kallades broder vore en otuktig människa eller en girig eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en roffare, så skullen I icke hava något umgänge med en sådan eller äta tillsammans med honom.
Ngah ih lasano theng liitang abah, o mina ngah ih Kristo hanpi hang ngeh ih raangli ano, mih damdi tum roomjupla, nyamnyook angla, tongmih soomha, mih tek haat ha, khojok khamjok ih tongla adoleh hot huha erah loong asuh bo liitang. Erah likhiik mina damdoh bah phaksat botseh laroom phaksat theng.
12 Ty icke tillkommer det väl mig att döma dem som äro utanför? Dem som äro innanför haven I ju att döma;
Erah tokkhodi, chaas mina lah angte loong dande suh ngah o uh tah angkang. Rangte ih ba dande rum ah. Enoothong an chaas te ah tatam dande ko? Rangteele ni liiha, [Sendung dowa milajak ah dokphanhaat etheng.]
13 dem som äro utanför skall Gud döma. "I skolen driva ut ifrån eder den som är ond."
