Psaltaren 95

1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

Haʻu, ketau hiva kia Sihova: ketau kalanga ʻi he fiefia ki he maka ʻo ʻetau moʻui.

2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

Ketau haʻu ki hono ʻao mo e fakafetaʻi, mo kalanga ʻi he fiefia kiate ia ʻaki ʻae ngaahi saame.

3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

He ko Sihova ko e ʻOtua lahi, pea ko e Tuʻi lahi hake ia ʻi he ngaahi ʻotua kotoa pē.

4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

‌ʻOku ʻi hono nima ʻae ngaahi potu māʻulalo ʻo māmani: ko e mālohi ʻoe ngaahi moʻunga ʻoku ʻoʻona foki.

5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

‌ʻOku ʻoʻona ʻae tahi, he naʻa ne ngaohi ia: pea naʻe ngaohi ʻe hono nima ʻae fonua mōmoa.

6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

Haʻu, ketau lotu mo punou: ketau tūʻulutui ʻi he ʻao ʻo Sihova ko hotau tupuʻanga.

7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

He ko hotau ʻOtua ia; pea ko e kakai ʻakitautolu ʻo ʻene ngoue, mo e fanga sipi ʻa hono nima. Ko e ʻaho ni, ʻo kapau te mou fanongo ki hono leʻo,

8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

“ʻOua naʻa mou fakafefeka homou loto, ʻo hangē ko ia ʻi he fakahouhau lahi, pea ʻi he ʻaho ʻoe ʻahiʻahi ʻi he toafa:

9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

‌ʻAia naʻe ʻahiʻahiʻi au ʻe hoʻomou ngaahi tamai, pea nau ʻahiʻahi kiate au, ʻonau mamata ki heʻeku ngāue.

10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»

Naʻaku fehiʻa ki he toʻutangata ko ia ʻi he taʻu ʻe fāngofulu, pea naʻaku pehē, ‘Ko e kakai eni ʻoku hē ʻi honau loto, pea ʻoku ʻikai te nau ʻilo hoku ngaahi hala:

11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»

Pea ne u fuakava kiate kinautolu ʻi hoku houhau, ‘ʻE ʻikai tenau hū ki hoku mālōlōʻanga.’”