< Psaltaren 89 >

1 En sång av esraiten Etan. Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
Unterweisung von Ethan, dem Esrachiter. Von Jehovahs Barmherzigkeit will ich ewiglich singen, will Deine Wahrheit zu wissen tun zu Geschlecht und Geschlecht mit meinem Munde.
2 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
Denn ewiglich, sage ich, wird die Barmherzigkeit aufgebaut; durch sie festigst Du in den Himmeln Deine Wahrheit:
3 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
Ich habe mit Meinem Auserwählten einen Bund geschlossen, geschworen Meinem Knechte David.
4 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» (Sela)
Auf ewig festige Ich deinen Samen und baue deinen Thron für Geschlecht und Geschlecht. (Selah)
5 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
Und die Himmel werden Deine Wunder bekennen, o Jehovah, auch Deine Wahrheit in der Versammlung der Heiligen.
6 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
Denn wer in den Ätherkreisen stellt sich Jehovah gleich? ist Jehovah gleich unter den Söhnen der Götter?
7 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
Gott ist ein Grauen im großen Geheimrat der Heiligen, und furchtbar über alle um Ihn her.
8 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
Jehovah, Gott der Heerscharen, wer ist mächtig wie Du, Jah, und Deine Wahrheit um Dich her?
9 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
Du herrschest über des Meeres Übermut; wenn es seine Wogen erhebt, beruhigst Du sie.
10 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
Du zerstoßest Rachab wie den Erschlagenen, mit dem Arm Deiner Stärke versprengst Du Deine Feinde.
11 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
Dein sind die Himmel, Dein auch die Erde; die Welt und ihre Fülle, Du hast sie gegründet.
12 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
Nord und Süd, Du schufest sie, Thabor und Chermon jauchzen in Deinem Namen.
13 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
Dein ist ein Arm mit Macht, stark ist Deine Hand, erhöht Deine Rechte.
14 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
Gerechtigkeit und Recht sind Deines Thrones Festigung, Barmherzigkeit und Wahrheit kommen hervor vor Dein Angesicht.
15 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
Selig das Volk, das den Jubelruf kennt, Jehovah, im Lichte Deines Angesichts wandeln sie.
16 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
In Deinem Namen frohlocken sie den ganzen Tag, und in Deiner Gerechtigkeit werden sie erhöht.
17 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
Weil Du der Schmuck bist ihrer Stärke, und nach Deinem Wohlgefallen unser Horn erhöhst.
18 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
Denn unser Schild gehört Jehovah und dem Heiligen Israels, unserem König.
19 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
Damals redetest Du im Gesichte zu Deinem Heiligen und sprachst: Ich habe Beistand auf den Helden gelegt, habe Meinen Auserwählten erhöht aus dem Volk.
20 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
Ich habe gefunden David, Meinen Knecht, mit dem Öl Meiner Heiligkeit ihn gesalbt.
21 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
Mit ihm soll Meine Hand fest sein, auch Mein Arm ihn stärken.
22 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
Der Feind soll ihn nicht übervorteilen, und der Verkehrtheit Sohn soll ihn nicht demütigen.
23 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
Und vor seinem Angesicht will seine Dränger Ich zerstoßen, und will schlagen, die ihn hassen.
24 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
Und Meine Wahrheit und Meine Barmherzigkeit soll mit ihm sein, und in Meinem Namen sich sein Horn erhöhen.
25 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
Und in das Meer will seine Hand Ich legen, und seine Rechte in die Flüsse.
26 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
Er wird Mich anrufen: Mein Vater bist Du, mein Gott und meines Heiles Felsen.
27 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
Auch will Ich ihn zum Erstgeborenen geben, zum Allerhöchsten den Königen der Erde.
28 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
Auf ewig will Ich ihm behalten Meine Barmherzigkeit, und Mein Bund soll ihm bewährt sein.
29 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
Und Ich setze ihm Samen auf immerdar, und seinen Thron, wie der Himmel Tage.
30 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
Wenn seine Söhne Mein Gesetz verlassen und nicht in Meinen Rechten wandeln.
31 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
Wenn sie entweihen Meine Satzungen, und Meine Gebote nicht halten,
32 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
So will Ich mit der Rute ihre Übertretung heimsuchen, und mit Plagen ihre Missetat.
33 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
Aber Meine Barmherzigkeit werde Ich nicht bei ihm zunichte machen und Meine Wahrheit nicht zur Lüge machen.
34 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
Ich werde nicht Meinen Bund entweihen, und nicht ändern, was aus Meinen Lippen ist ausgegangen.
35 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
Einmal habe Ich bei Meiner Heiligkeit geschworen. Ich will David nicht Falsches reden.
36 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
Sein Same soll sein ewiglich, und wie die Sonne vor Mir sein Thron,
37 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» (Sela)
Wie der Mond soll er gefestigt sein ewiglich, ein treuer Zeuge an dem Wolkenhimmel. (Selah)
38 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
Und Du hast verworfen und verschmäht, hast gewütet wider Deinen Gesalbten.
39 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
Du hast niedergestoßen den Bund mit Deinem Knechte, hast zur Erde entweiht sein Diadem.
40 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
Du durchbrachst alle seine Mauern, Du hast seine Festungen gesetzt in Entsetzen.
41 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
Ihn plündern alle, die des Weges vorüberziehen, zur Schmach ist er geworden seinen Nachbarn.
42 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
Du hast erhöht die Rechte seiner Dränger, hast fröhlich gemacht alle seine Feinde.
43 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
Du wandtest zurück die Schärfe seines Schwertes, und ließest ihn im Streite nicht bestehen.
44 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
Du hast weggeschafft seine Reinheit und seinen Thron gestürzt zur Erde.
45 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. (Sela)
Du hast die Tage seiner Jugendzeit verkürzt, ihn mit Scham umhüllt. (Selah)
46 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
Wie lange willst Du noch, Jehovah, Dich verbergen, Deinen Grimm wie Feuer brennen lassen immerdar?
47 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
Gedenke, was meine Lebenszeit ist! zu welcher Eitelkeit Du erschaffen alle Söhne des Menschen!
48 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? (Sela) (Sheol h7585)
Welcher Mann lebt und sieht nicht den Tod, der seine Seele kann entrinnen lassen aus der Hand der Hölle! (Selah) (Sheol h7585)
49 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
Wo ist Deine frühere Barmherzigkeit, Herr, die Du bei Deiner Wahrheit David zugeschworen hast?
50 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
Gedenke, Herr, der Schmach Deiner Knechte, daß ich in meinem Busen trage die vielen Völker.
51 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår.
Womit geschmäht Deine Feinde, o Jehovah, womit sie schmähen die Fußstapfen Deines Gesalbten.
52 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.
Gesegnet sei Jehovah in Ewigkeit! Amen und Amen.

< Psaltaren 89 >