Markus 1
1 Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.
Pa inge Pweng Wo ke Jesus Christ, Wen nutin God.
2 Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
Pweng Wo se inge mutawauk oana ke Isaiah mwet palu el simusla ac fahk: “Liye, nga ac supwaot mwet palu luk meet liki kom Su fah akoo inkanek lom.
3 Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»
Sie pusra wowoyak yen mwesis ac fahk, ‘Kowos akoo inkanek lun Leum, Ac aksuwosye elan fahsr kac!’”
4 I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
Ouinge John el tuku nu yen mwesis ac el baptaisi mwet ac lotelos ac fahk, “Kowos auliyak ac baptaisla, na God El fah eela ma koluk lowos.”
5 Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
Mwet puspis tuku liki acn Judea ac siti Jerusalem, ac som in lohng luti lal John. Elos fahkak ma koluk lalos, ac el baptaiselosla Infacl Jordan.
6 Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
John el nokomang nuknuk orekla ke unen camel, ac mwe lohl losyen infulwal orekla ke kulun kosro, ac mwe mongo nal pa locust ac honey inima.
7 Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
Ac el fahkak nu sin mwet uh, “Oasr sie ac tuku tukuk su arulana fulat likiyu. Nga tia fal in suwoli ac tulala ah losyen faluk lal.
8 Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.»
Nga baptaisikowosla ke kof, a el ac fah baptaisi kowos ke Ngun Mutal.”
9 Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
Tia paht toko na Jesus el tuku liki Nazareth in acn Galilee, ac John el baptaisella Infacl Jordan.
10 Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
Ac ke pacl se na el tufahna utyak liki inkof uh, el liye inkusrao ikakelik ac Ngun oatui oana sie wuleoa, ac tuhwi nu facl.
11 Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.»
Ac pusra se tuku inkusrao me ac fahk, “Kom Wen kulo nutik. Nga insewowo sum.”
12 Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
Ke pacl sacna, Ngun kololla nu yen mwesis,
13 Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
ac el muta we len angngaul, ac Satan el srifel. Oasr kosro lemnak in acn sac, ac lipufan elos tuku ac kulansupwal.
14 Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
Tukun John el kauli in presin, Jesus el som nu Galilee ac luti ke Pweng Wo sin God me.
15 och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.»
El fahk, “Sun tari pacl fal sac — Tokosrai lun God apkuran me. Kowos auliyak ac forla liki ma koluk lowos, ac lulalfongi ke Pweng Wo.”
16 När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
Ac ke Jesus el fahsr sisken Lulu Galilee el liye mwet patur luo, Simon ac Andrew mwet lel, ke eltal fuhlalik nwek natultal in lulu uh.
17 Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.»
Ac Jesus el fahk nu seltal, “Fahsru wiyu, ac nga fah luti komtal ouiyen paturi mwet.”
18 Strax lämnade de näten och följde honom.
In pacl sacna eltal filiya nwek natultal ac welul som.
19 När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
Ac ke el fahsr kutu nu meet el liye pac tamulel se, James ac John, wen natul Zebedee. Eltal muta in oak okoaltal ac onon kwa lalos.
20 Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
Ke Jesus el liyaltal el pangnoltal, ac eltal fililya Zebedee, papa tumaltal, in oak uh wi mwet orekma lun oak uh, ac fahsr tokol Jesus.
21 Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
Jesus ac mwet tumal lutlut tuku nu in siti Capernaum, ac ke len Sabbath se toko, Jesus el som nu iwen lolngok ac mutawauk in luti.
22 Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
Mwet uh arulana lut ke ouiyen luti lal, mweyen el luti nu selos oana sie su oasr wal fulat yoro, ac tia oana mwet luti Ma Sap uh.
23 Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
In pacl sacna sie mwet su oasr ngun fohkfok yoro ilyak nu in iwen lolngok ac wowoyak ac fahk,
24 och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»
“Jesus mwet Nazareth, mea kom lungse sesr uh? Ya kom tuku in kunauskutla? Nga etu lah su kom an — kom pa el su mutallana sin God me!”
25 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.»
Ac Jesus el kai ngun sac ac fahk, “Misla, ac illa liki mwet sacn!”
26 Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
Ac ngun fohkfok sac oru mwet sac tipirpirelik infohk uh, na el wowoyak ke pusra lulap ac illa liki mwet sac.
27 Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.»
Mwet nukewa elos arulana fwefela ac asiyuki inmasrlolos ac fahk, “Mea se inge? Ya mwe luti sasu se pa inge? Mwet se inge oasr ku lulap lal in kaskas nu sin ngun fohkfok ac elos aksol!”
28 Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
Na pungen Jesus sa na fahsrelik yen nukewa in Galilee.
29 Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
Jesus ac mwet tumal lutlut elos illa liki iwen lolngok ac som utyak nu in lohm sel Simon ac Andrew. James ac John welultal pac.
30 Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
In pacl se inge nina kien mutan kial Simon el oanna mas ke folla lun manol, ac ke Jesus el sun acn we elos sulkakin mutan sac nu sel.
31 Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
Ac Jesus el tuku nu yorol ac sruokya paol ac taksalak; ac mas fol sac wanginla lukel ac el tukakek ac kulansapwalos.
32 Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
Ke ekela tukun faht uh tili, mwet uh usalosla nukewa su mas ac oayapa elos su oasr demon yorolos nu yurin Jesus.
33 och hela staden var församlad utanför dörren.
Mwet nukewa in siti sac fahsreni nu ke mutun lohm sac.
34 Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
Jesus el akkeyala mwet puspis su maskin kain in mas puspis, ac lusla pac demon puspis; a el tia lela demon uh in kaskas ke sripen elos etu lah su el uh.
35 Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
Toang na ke lotu tok ah, Jesus el tukakek meet liki lenelik, ac illa liki lohm uh ac som liki siti sac nu yen ma el ac muku we in pre.
36 Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
Na Simon ac mwet su welul elos som ac sokol,
37 Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»
ac ke elos konalak elos fahk nu sel, “Mwet nukewa suk kom.”
38 Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»
A Jesus el fahk nu selos, “Kut enenu in som pac nu in siti srisrik saya, tuh nga enenu in luti pac we, mweyen pa inge sripen tuku luk uh.”
39 Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
Ouinge el fufahsryesr nu in acn Galilee nufon ac luti in iwen lolngok lalos, ac sisla demon uh liki mwet uh.
40 Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»
Sie mwet su musen lepa el tuku nu yurin Jesus. El faksufi ac kwafe nu sel ac fahk, “Fin ou lungse lom kom ku in aknasnasyeyula.”
41 Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»
Jesus el arulana pakomutal, na el asroela paol ac kahlilya ac fahk, “Nga lungse. Kom in nasnasla.”
42 Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
In kitin pacl ah na musen lepa sac wanginla lukel ac el kwela.
43 Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
In pacl sacna Jesus el supwalla tukun el arulana wili nu sel mu,
44 och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
“Liyaung tuh kom in tia fahk ma inge nu sin kutena mwet; a fahla ingena ac fahkkomyang nu sin mwet tol. Na kom fah sang mwe kisa ma Moses el sapkin, tuh in mwe akpwayeye nu sin mwet nukewa lah kom kwela.”
45 Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
A mukul sac som ac mutawauk in sulkakin ma inge yen nukewa. Ke sripen yokla srumunyen ma inge sel, Jesus el koflana ilyak lemtulauk nu in kutena siti. A el muta likin siti uh, ac mwet uh tuku nu yorol liki acn nukewa.
