Markus 3
1 Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
And again, he entered into the synagogue. And there was a man there who had a withered hand.
2 Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
And they observed him, to see if he would cure on the Sabbaths, so that they might accuse him.
3 Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»
And he said to the man who had the withered hand, “Stand up in the middle.”
4 Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.
And he said to them: “Is it lawful to do good on the Sabbaths, or to do evil, to give health to a life, or to destroy?” But they remained silent.
5 Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
And looking around at them with anger, being very saddened over the blindness of their hearts, he said to the man, “Extend your hand.” And he extended it, and his hand was restored to him.
6 Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
Then the Pharisees, going out, immediately took counsel with the Herodians against him, as to how they might destroy him.
7 Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
But Jesus withdrew with his disciples to the sea. And a great crowd followed him from Galilee and Judea,
8 Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
and from Jerusalem, and from Idumea and across the Jordan. And those around Tyre and Sidon, upon hearing what he was doing, came to him in a great multitude.
9 Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
And he told his disciples that a small boat would be useful to him, because of the crowd, lest they press upon him.
10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
For he healed so many, that as many of them as had wounds would rush toward him in order to touch him.
11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»
And the unclean spirits, when they saw him, fell prostrate before him. And they cried out, saying,
12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
“You are the Son of God.” And he strongly admonished them, lest they make him known.
13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
And ascending onto a mountain, he called to himself those whom he willed, and they came to him.
14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
And he acted so that the twelve would be with him, and so that he might send them out to preach.
15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
And he gave them authority to cure infirmities, and to cast out demons:
16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
and he imposed on Simon the name Peter;
17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
and also he imposed on James of Zebedee, and John the brother of James, the name ‘Boanerges,’ that is, ‘Sons of Thunder;’
18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
and Andrew, and Philip, and Bartholomew, and Matthew, and Thomas, and James of Alphaeus, and Thaddeus, and Simon the Canaanite,
19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
and Judas Iscariot, who also betrayed him.
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
And they went to a house, and the crowd gathered together again, so much so that they were not even able to eat bread.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
And when his own had heard of it, they went out to take hold of him. For they said: “Because he has gone mad.”
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
And the scribes who had descended from Jerusalem said, “Because he has Beelzebub, and because by the prince of demons does he cast out demons.”
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
And having called them together, he spoke to them in parables: “How can Satan cast out Satan?
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
For if a kingdom is divided against itself, that kingdom is not able to stand.
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
And if a house is divided against itself, that house is not able to stand.
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
And if Satan has risen up against himself, he would be divided, and he would not be able to stand; instead he reaches the end.
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
No one is able to plunder the goods of a strong man, having entered into the house, unless he first binds the strong man, and then he shall plunder his house.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
Amen I say to you, that all sins will be forgiven the sons of men, and the blasphemies by which they will have blasphemed.
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
For they said: “He has an unclean spirit.”
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
And his mother and brothers arrived. And standing outside, they sent to him, calling him.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»
And the crowd was sitting around him. And they said to him, “Behold, your mother and your brothers are outside, seeking you.”
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
And responding to them, he said, “Who is my mother and my brothers?”
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
And looking around at those who were sitting all around him, he said: “Behold, my mother and my brothers.
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
For whoever has done the will of God, the same is my brother, and my sister and mother.”
