< Lukas 5 >

1 Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
Un jour que Jésus, pressé par la foule, qui voulait entendre la parole de Dieu, était acculé vers le lac de Génésareth,
2 fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
il vit deux barques qui stationnaient près du rivage. Les pêcheurs, après en être descendus, avaient nettoyé leurs filets.
3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
Il entra dans l'une de ces barques, qui appartenait à Simon, et le pria de s'éloigner un peu de terre; puis, s'étant assis, il enseigna la foule de dessus la barque.
4 Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: »Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst.»
Quand il eut cessé de parler, il dit à Simon: «Avancez en pleine eau, et jetez votre filet pour pêcher.»
5 Då svarade Simon och sade: »Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten.»
Simon lui répondit: «Maître, nous avons travaillé toute la nuit sans rien prendre; mais, sur ta parole, nous jetterons le filet.
6 Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
Et l'ayant jeté, ils prirent une si grande quantité de poissons, que leur filet se rompait.
7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
Ils firent donc signe à leurs compagnons, qui étaient dans l'autre barque, de venir les aider. Ils vinrent, et ils remplirent les deux barques au point qu'elles enfonçaient.
8 När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: »Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa.»
A cette vue, Simon-Pierre tomba aux genoux de Jésus, et lui dit: «Éloigne-toi de moi, Seigneur, car je suis un homme pécheur.»
9 Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
Il était, en effet, stupéfié, aussi bien que tous ceux qui étaient avec lui, de la quantité de poissons qu'ils avaient prise.
10 jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: »Frukta icke; härefter skall du fånga människor.»
Il en était de même de Jacques et de Jean, fils de Zébédée, qui étaient associés de Simon. Alors Jésus dit à Simon: «Ne crains point, désormais tu seras pêcheur d'hommes.»
11 Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
Et eux, ayant ramené leurs barques à terre, quittèrent tout, et le suivirent.
12 Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: »Herre, vill du, så kan du göra mig ren.»
Comme il était dans une des villes de la Galilée, un homme couvert de lèpre le vit, et, se prosternant la face contre terre, lui adressa cette prière: «Seigneur, si tu le veux, tu peux me rendre net.»
13 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: »Jag vill; bliv ren.» Och strax vek spetälskan ifrån honom.
Jésus avançant la main, le toucha, après lui avoir dit: «Je le veux, sois net.» Aussitôt la lèpre le quitta.
14 Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: »Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
Il lui recommanda de n'en parler à personne: «Mais va, lui dit-il, montre-toi au sacrificateur, et présente pour ta guérison l'offrande que Moïse a prescrite pour l'attester au peuple.»
15 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
Sa renommée se répandait de plus en plus; et le peuple venait en foule pour l'entendre et pour se faire guérir de ses maladies.
16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
Pour lui, il se retirait dans les déserts, et priait.
17 Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
Un jour qu'il enseignait en présence de pharisiens et de docteurs de la Loi, venus de tous les villages de la Galilée, ainsi que de la Judée et de Jérusalem, et que la puissance du Seigneur se déployait dans la guérison des malades,
18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
arrivèrent des gens, qui portaient sur un lit un homme paralysé; ils cherchaient à le faire entrer, et à le placer sous les yeux de Jésus.
19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
Ne sachant par où pénétrer, à cause de la foule, ils montèrent sur le toit, et, en ayant enlevé les briques, ils descendirent le malade, avec son lit, au milieu de l'assemblée, devant Jésus.
20 När han såg deras tro, sade han: »Min vän, dina synder äro dig förlåtna.»
Celui-ci voyant leur foi, dit: «O homme, tes péchés te sont pardonnés.»
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: »Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?»
Les scribes et les pharisiens commencèrent à dire en eux-mêmes: «Qui est cet homme qui profère des blasphèmes? Qui peut pardonner les péchés, que Dieu seul?»
22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: »Vad är det I tänken i edra hjärtan?
Mais Jésus connaissant leurs pensées, prit la parole, et leur dit: «Quelles pensées avez-vous dans vos coeurs?
23 Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Lequel est le plus aisé de dire: Tes péchés te sont pardonnés, ou de dire: Lève-toi et marche?
24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame): »Stå upp, tag din säng och gå hem.»
Or, afin que vous sachiez que le Fils de l'homme a sur la terre le pouvoir de pardonner les péchés: Je te le commande, dit-il au paralytique, lève-toi, prends ton lit et va-t'en dans ta maison.»
25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
A l'instant, le paralytique se leva en leur présence, prit ce qui lui servait de lit, et s'en alla dans sa maison en glorifiant Dieu.
26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: »Vi hava i dag sett förunderliga ting.»
Tous les assistants étaient dans la stupéfaction; ils glorifiaient Dieu, et, tout remplis de crainte, ils disaient: «Nous avons vu aujourd'hui des choses étranges.»
27 Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.»
Après cela, Jésus étant sorti, remarqua un publicain nommé Lévi, qui était assis au bureau des péages, et il lui dit: «Suis-moi.»
28 Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
Et lui, quittant tout, se leva et le suivit.
29 Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
Lévi lui donna un grand repas dans sa maison, et il y avait une troupe nombreuse de publicains et d'autres gens, qui étaient à table avec eux.
30 Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: »Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?»
Les pharisiens et les scribes du lieu s'en plaignaient à ses disciples, disant: «Pourquoi mangez-vous et buvez-vous avec les publicains et les gens de mauvaise vie?»
31 Då svarade Jesus och sade till dem: »De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Jésus prit la parole, et leur dit: «Ce ne sont pas les bien portants qui ont besoin de médecin, mais ceux qui se portent mal:
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
je ne suis pas venu appeler les justes à la repentance, mais les pécheurs.»
33 Och de sade till honom: »Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka.»
Ils lui dirent: «Les disciples de Jean jeûnent fréquemment et font des prières, et ceux des pharisiens également, tandis que les tiens mangent et boivent.»
34 Jesus svarade dem: »Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
Il leur répondit: «Pouvez-vous faire jeûner les amis de l'époux, pendant que l'époux est avec eux?
35 Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta.» --
Le temps de jeûner viendra: quand l'époux leur sera ôté, alors ce sera le temps de jeûner.»
36 Han framställde ock för dem denna liknelse: »Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
Il ajouta une comparaison: «On ne prend pas une pièce à une étoffe neuve, pour la mettre à un vieux habit; autrement, non-seulement on déchire l'étoffe neuve, mais encore le neuf n'ira pas bien avec le vieux.
37 Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
On ne met pas non plus du vin nouveau dans de vieilles outres; autrement, le vin nouveau fait rompre les outres, et le vin se répand, et les outres sont perdues.
38 Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
Mais il faut mettre le vin nouveau dans des outres neuves.
39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre.»
D'ailleurs, quand on vient de boire du vin vieux, on ne veut pas du nouveau, car on dit: «Le vieux est bon.»

< Lukas 5 >