Lukas 5
1 Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
Chiengʼ moro achiel, ka Yesu nochungo but nam mar Genesaret, kendo ji kochokore molwore ka giwinjo wach Nyasaye.
2 fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
Noneno yiedhi ariyo e dho wath, mane owe kanyo gi jolupo mane luoko tondegi.
3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
Nodonjo ei achiel kuom yiedhigo, mane mar Simon, mi nokwaye mondo osiane yie matin oa e dho wath. Eka nobedo piny kendo puonjo ji ka enie yie.
4 Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: »Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst.»
Kane osetieko wuoyo, nowachone Simon niya, “Kiew yie odhi e chuny pi kama tut, mondo uchik tondeu omak rech.”
5 Då svarade Simon och sade: »Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten.»
Simon nodwoke niya, “Ruoth, wasetiyo matek otieno duto to ok wasemako gimoro. To nikech iwacho kamano, abiro chiko tonde.”
6 Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
Kane gisetimo kamano, negimako rech mangʼeny makoro tonde ne chako yiech.
7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
Kuom mano, ne gigwelo jowetegi mane ni e yie machielo mondo obi okonygi, to kane gibiro to negipongʼo yiedhi ariyogo ma gichako nimo.
8 När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: »Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa.»
Kane Simon Petro oneno mani, nopodho e tiend Yesu, mowacho niya, “Dhiyo ia ira Ruoth, an ngʼat ma jaricho!”
9 Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
Nimar en kaachiel gi joma ne en-go duto nowuoro nikech rech mane gimako.
10 jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: »Frukta icke; härefter skall du fånga människor.»
Kamano, Jakobo gi Johana ma yawuot Zebedi mane jotiyo gi Simon bende nowuoro. Eka Yesu nowachone Simon niya, “Kik iluor; chakre tinendeni ibiro bedo jaywa ji.”
11 Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
Kuom mano negiketo yiedhigi oko e dho wath, negiweyo gik moko duto kendo ne giluwe.
12 Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: »Herre, vill du, så kan du göra mig ren.»
Kane Yesu ne nitie e achiel kuom mier, ngʼat moro ma dhoho omako dende duto nobiro ire, kane oneno Yesu, nopodho piny ka okulore e lowo kendo nosaye niya, “Ruoth, kiyie, to inyalo pwodha.”
13 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: »Jag vill; bliv ren.» Och strax vek spetälskan ifrån honom.
Yesu norieyo bade momulo ngʼatno. Nowachone niya, “Ayie. Pwodhri!” Gikanyono dhoho noa kuome.
14 Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: »Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
Eka Yesu nochike niya, “Kik inyis ngʼato wachni to dhiyo, mondo inyisri ne jadolo kendo ichiw misengini ma Musa nochiko nikech pwodhruokni, mondo obed ranyisi ne gin.”
15 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
To kata kamano humbe nomedo landore moloyo, momiyo oganda mag ji nobiro winje kendo mondo ochang tuochegi.
16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
To Yesu ne thoro dhiyo kuonde thim ma enie kende mondo olem.
17 Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
Chiengʼ moro kane opuonjo, jo-Farisai gi jopuonj chik, mane oa e mier duto mag Galili gi Judea kod Jerusalem, nobedo kanyono, to teko mar Ruoth ne ni kode mondo ochang jotuo.
18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
Jomoko nobiro kotingʼo ja-athany e par kendo negitemo mondo gitere ei ot mondo gikele e nyim Yesu.
19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
To kane ok ginyal yudo yo mar timo kamano nikech oganda mane ni kode, negiidho ewi tado kendo powo wi tado, eka negilore gi par e dier oganda e nyim Yesu.
20 När han såg deras tro, sade han: »Min vän, dina synder äro dig förlåtna.»
Kane Yesu oneno yie ma jogo ne nigo, nowacho niya, “Osiepa, richoni oweni.”
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: »Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?»
Jo-Farisai gi jopuonj Chik nochako paro kendgi giwegi niya, “Mae to en ngʼa ma yanyo Nyasaye? Ere ngʼat manyalo weyone ngʼato richone makmana Nyasaye kende?”
22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: »Vad är det I tänken i edra hjärtan?
Yesu nongʼeyo gima negiparo kendo nopenjogi niya, “Angʼo momiyo uparo gigi e chunyu?
23 Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Ere mayot wacho kuom weche ariyogi, ‘Richoni oweni,’ koso wacho ni, ‘Aa malo mondo iwuothi’?
24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame): »Stå upp, tag din säng och gå hem.»
To mondo ungʼe ni Wuod Dhano nigi teko e piny mar weyo richo.” Yesu nowachone ja-athanyno niya, “Awachoni ni aa malo, kaw pieni mondo idhi dala.”
25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
Gikanyono nochungo ka ji duto nene modhiyo dala kopako Nyasaye.
26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: »Vi hava i dag sett förunderliga ting.»
Ji duto nowuoro kendo negichiwo pak ni Nyasaye. Negiwuoro ahinya kendo negiwacho niya, “Waseneno gik malich kawuono.”
27 Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.»
Bangʼ mano, Yesu nowuok odhi oko kendo noneno jasol osuru ma nyinge Lawi kobet e od jasol osuru. Yesu nowachone niya, “Luwa.”
28 Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
To Lawi noa malo, moweyo gik moko duto kendo noluwe.
29 Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
Eka Lawi noloso nyasi maduongʼ mar rwako Yesu e ode, oganda maduongʼ mar josol osuru kaachiel gi ji mamoko nobiro ne chiemo kodgi.
30 Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: »Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?»
To jo-Farisai gi jopuonj chik margi ne ngʼur ni jopuonjrene niya, “Angʼo momiyo uchiemo kendo metho gi josol osuru kod joricho?”
31 Då svarade Jesus och sade till dem: »De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Yesu nodwokogi niya, “Joma ngima ok ema dwar jathieth makmana joma tuo.
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
Ok ne abiro mondo aluong joma kare, to nabiro mondo aluong joricho mondo gilokre giwe richo.”
33 Och de sade till honom: »Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka.»
Negiwachone niya, “Jopuonjre Johana ne thoro tweyo chiemo kendo lamo, to bende jopuonjre mag jo-Farisai timo kamano, to jopuonjreni dhiyo mana nyime gi chiemo kendo metho.”
34 Jesus svarade dem: »Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
To Yesu nodwokogi niya, “Bende inyalo miyo wend wuon kisera otwe chiemo ka pod en kodgi?
35 Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta.» --
To ndalo biro ma wuon kisera nogol e kindgi, e ndalogo ginitwe chiemo.”
36 Han framställde ock för dem denna liknelse: »Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
Eka nogoyonegi ngero machalo kama: “Onge ngʼama nyalo yiecho dir law manyien mondo obawgo mano moti. Ka otimo kamano, to obiro bedo ni oyiecho law manyien, kendo dir law manyien mobawgo law moti ok bi winjore gi moti.
37 Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
Bende onge ngʼama olo divai manyien e piende moti mag tingʼo divai. Ka otimo kamano, divai manyien nyalo yiecho piend divaino mi divai pukre kendo piend divai biro kethore.
38 Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
Ooyo, divai manyien nyaka ol mana e piende mag tingʼo divai manyien.
39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre.»
To onge ngʼama bangʼ madho divai machon dwaro divai manyien, nimar giwacho ni, ‘Divai machon ber moloyo.’”
