Lukas 4
1 Sedan vände Jesus tillbaka från Jordan, full av helig ande, och fördes genom Anden omkring i öknen
A Yeshu gubhabhujile kopoka ku lushi lwa Yolodani, bhali bhagumbelwe Mbumu jwa Ukonjelo, gubhalongweywe naka Mbumu jwa Ukonjelo mpaka kuanga.
2 och frestades av djävulen under fyrtio dagar. Och under de dagarna åt han intet; men när de hade gått till ända, blev han hungrig.
Kweneko gubhalinjilwe naka Lishetani kwa mobha makumi nsheshe. Gene mobha gowego bhangalya shoshowe, kungai gubhaipilikene shibhanga.
3 Då sade djävulen till honom: »Är du Guds Son, så bjud denna sten att bliva bröd.»
Penepo Lishetani gwabhabhalanjile, “Ibhaga mmwe nni Mwana jwa a Nnungu, nnyuye liganga lino libhe nkate.”
4 Jesus svarade honom: »Det är skrivet: 'Människan skall leva icke allenast av bröd.'»
A Yeshu gubhannjangwile, “Ishijandikwa. ‘Mundu akalamila nkatepe.’”
5 Och djävulen förde honom upp på en höjd och visade honom i ett ögonblick alla riken i världen
Kungai Lishetani gwabhakweshiye kunani kaje, akwaalangulaga upalume gwa ilambo yowe gwanakamope.
6 och sade till honom: »Åt dig vill jag giva makten över allt detta med dess härlighet; ty åt mig har den blivit överlämnad, och åt vem jag vill kan jag giva den.
Lishetani gwashite “Shinimpe ntagwale yene ilambo yowei, na indu yakwe yowe pabha njipegwa yowei, mbingaga kumpa mundu ngunakombola.
7 Om du alltså tillbeder inför mig, så skall den hel och hållen höra dig till.»
Yene yowei shiibhe yenu nndindibhalilaga.”
8 Jesus svarade och sade till honom: »Det är skrivet: 'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.'»
A Yeshu gubhannjangwile, “Ishijandikwa, ‘Mwaatindibhalile Bhakulungwa a Nnungu bhenu, Na kwaakamulila maengo bhenebho jikape.’”
9 Och han förde honom till Jerusalem och ställde honom uppe på helgedomens mur och sade till honom: »Är du Guds Son, så kasta dig ned härifrån;
Lishetani gwabhalongweye kwenda ku Yelushalemu, gwabhakweshiye kunani nnala gwa Liekalu, gwabhalugulile, “Ibhaga mmwe nni Mwana jwa a Nnungu mwigwiye pai,
10 det är ju skrivet: 'Han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola väl bevara dig';
pabha ishijandikwa. ‘Shibhaamulishanje ashimalaika bha kunnungu, kukumpa ulinda,’
11 så ock: 'De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.'»
Kabhili, ‘Shibhannjigalanje mmakono gabhonji, Nnakwiikubhala lukongono nniganga.’”
12 Då svarade Jesus och sade till honom: »Det är sagt: 'Du skall icke fresta Herren, din Gud.'»
Ikabheje a Yeshu gubhannjangwile, “Ishijandikwa, ‘Nnaalinje bhakulungwa a Nnungu bhenu.’”
13 När djävulen så hade slutat med alla sina frestelser, vek han ifrån honom, intill läglig tid.
Lishetani akabhalinjeje kila muutendelo, gwabhaleshile kwa malanga gashoko.
14 Och Jesus vände i Andens kraft tillbaka till Galileen; och ryktet om honom gick ut i hela den kringliggande trakten.
Penepo a Yeshu gubhabhujile ku Galilaya bhalilongoywa kwa mashili ga Mbumu jwa Ukonjelo, na ngani jabho gujishumile ku Galilaya na ilambo yowe ya tome.
15 Och han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla.
Bhenebho bhatendaga jiganya bhandu mmashinagogi gabhonji, na bhowe gubhaalumbililenje.
16 Så kom han till Nasaret, där han var uppfödd. Och på sabbatsdagen gick han, såsom hans sed var, in i synagogan: och där stod han upp till att föreläsa.
Bhai, a Yeshu gubhapite ku Nashaleti, kubhalelelwe, na malinga shibhayobhelele, Lyubha lya Pumulila gubhajinjile Nshinagogi. Gubhajimi kupinga bhashome Majandiko ga Ukonjelo.
17 Då räckte man åt honom profeten Esaias' bok; och när han öppnade boken, fick han se det ställe där det stod skrivet:
Gubhaposhele shitabhu sha a Ishaya ankulondola, gubhashiunukwile gubhapaimene pajandishwe.
18 »Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig. Han har satt mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga, till att predika frihet för de fångna och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta frihet
“Mbumu jwa Bhakulungwa pali na nne, Pabha bhashing'agula Naapeleshelanje bhalaga Ngani ja Mmbone. Bhashinduma naalungushiyanje bhatabhilwenje kuleshelelwa kwabhonji, Na ashinangalole bhalolanje, Na kwaagombolanga bhabhonelwanga,
19 och till att predika ett nådens år från Herren.»
Na kulunguya shaka sha uguja gwa Bhakulungwa.”
20 Sedan lade han ihop boken och gav den tillbaka åt tjänaren och satte sig ned. Och alla som voro i synagogan hade sina ögon fästa på honom.
Gubhaunishile shitabhu shila gubhampele ntumishi nigubhatemi, bhandunji bhowe bhalinginji nshinagogi mula gubhaakolondolesheyenje meyo.
21 Då begynte han tala och sade till dem: »I dag är detta skriftens ord fullbordat inför edra öron.»
Nigubhatandwibhe kwa kwaabhalanjilanga, “Lelo gene Majandikoga gamalile nnipilikananga.”
22 Och de gåvo honom alla sitt vittnesbörd och förundrade sig över de nådens ord som utgingo från hans mun, och sade: »Är då denne icke Josefs son?»
Bhowe gubhalumbililenje na kanganigwa kwa malobhe ga mmbone gubhatayaga a Yeshu, gubhashitenje, “Bhuli jweneju nngabha mwanagwabho a Yoshepu?”
23 Då sade han till dem: »Helt visst skolen I nu vända mot mig det ordet: 'Läkare, bota dig själv' och säga: 'Sådana stora ting som vi hava hört vara gjorda i Kapernaum, sådana må du göra också här i din fädernestad.'»
A Yeshu gubhaajangwilenje, “Nimumanyi shimmalanjilanje lutango lwa kuti, ‘Mmitela ilamye gwamwene,’ nakabhili shimmalanjilanje, ‘Yowe itupilikene ishitendeka ku Kapalanaumu ntende na pa shilambo shenu pano.’”
24 Och han tillade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen profet bliver i sitt fädernesland väl mottagen.
Gubhapundile kubheleketa bhalinkuti, kweli ngunakummalanjilanga jwakwapi nkulondola akundwa pa shilambo shakwe.
25 Men jag säger eder, såsom sant är: I Israel funnos många änkor på Elias' tid då himmelen var tillsluten i tre år och sex månader, och stor hungersnöd kom över hela landet --
Ikabheje mpilikananje, kweli ngunakummalanjilanga! Yaka ya a Eliya bhashinkupagwanga bhashitenga bhabhagwinji nshilambo sha Ishilaeli. Gene mobhago ula janganya yaka itatu na nushu, gushikoposhele shibhanga sha punda shilambo showe.
26 och likväl blev Elias icke sänd till någon av dessa, utan allenast till en änka i Sarepta i Sidons land.
Nkali nneyo a Eliya bhangatumwa kuka nshitenga jojowe, ikabhe kuka jwankongwe nshitenga jwa ku Sheleputa shilambo sha Shidoni.
27 Och många spetälska funnos i Israel på profeten Elisas tid; och likväl blev ingen av dessa gjord ren, utan allenast Naiman från Syrien.»
Na kabhili, bhapalinji bhamangundula bhabhagwinji yaka ya ankulondola a Elisha nshilambo sha Ishilaeli. Nkali nneyo jwakwapi jojowe alamiywe, ikabhe a Naamani bhandu bha ku Shilia.
28 När de som voro i synagogan hörde detta, uppfylldes de alla av vrede
Bhowe bhalinginji nshinagogi mula gubhatumbelenje kwa kaje bhakapilikananjeje genego.
29 och stodo upp och drevo honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på, och ville störta honom därutför.
Gubhajimingene, gubhaakukulumyenje a Yeshu nshilambo shabhonji shashenjilwe pantundu shitumbi, gubhaapelekenje mpaka nnushingu nkupinga bhaanokolelanje nnikote.
30 Men han gick sin väg mitt igenom hopen och vandrade vidare.
Ikabheje a Yeshu gubhapitile pakati jabhonji pepo, nigubhaijabhulile.
31 Och han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten.
Kungai a Yeshu gubhaelele mpaka ku Kapalanaumu shilambo sha ku Galilaya, Lyubha lya Pumulila bhatendaga jiganya bhandu.
32 Och de häpnade över hans undervisning, ty han talade med makt och myndighet.
Gubhakanganigwenje kwa majiganyo gabho pabha bhatendaga bheleketa mbuti mundu akwete ukulungwa.
33 Och i synagogan var en man som var besatt av en oren ond ande. Denne ropade med hög röst:
Na Nshinagogi mula ashinkupagwa mundu ashinkushikilwa na lioka jwa nyata gwajobhele alinkuti
34 »Bort härifrån! Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»
“Ntuleshe, tukwete nndi na mmwe a Yeshu Bhanashaleti? Bhuli nshikwiya kutumaliya? Nne nimmanyi mmwe agani. Mmwe ni Mundu jwa ukonjelo jwa a Nnungu.”
35 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig och far ut ur honom.» Då kastade den onde anden omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom, utan att hava gjort honom någon skada.
A Yeshu gubhankalipile lioka jula bhalinkuti “Pumula! Nsheshe munduju!” Bhai lioka jula akanngwiyeje mundu jula pai bhandu bhowe bhalilolesheyanga, ni gwanshoshile gwangali kumpoteka wala kashoko.
36 Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade: »Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut.»
Bhandu bhowe gubhakanganigwenje, gubhabhalanjilenenje. “Genega majiganyo gashi, kwa ukulungwa na mashili bhanakwaabhalanjilanga ashimaoka bhangali bha mmbone bhanshoshekanje mundu, na inatendeka!”
37 Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten.
Ngani ja a Yeshu jikushumaga mmbali yowe.
38 Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne.
A Yeshu gubhakopweshe Nshinagogi, gubhapite kunngwabho a Shimoni. Bhakongwe bhamo akwebhabho a Shimoni bhatendaga sheluka kwa kaje, gubhaajujilenje bhaalamye.
39 Då trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem.
A Yeshu gubhajinjile nikwaakotimila bhalwele bhala, nikushikalipila shilwele shila, gushaashoshile. Shangupe bhakongwe bhala gubhajinwishe, gubhatandwibhe kwaatumishilanga.
40 Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.
Pulyatitimilaga lyubha, bhandu bhowe bhakwetenje bhalwelenji bha ilwele yoyowe ila gubhaapelekenje kwa a Yeshu, nabhalabho gubhaakwashiyenje na makono, gubhaalamienje bhowe.
41 Onda andar blevo ock utdrivna ur många, och de ropade därvid och sade: »Du är Guds Son.» Men han tilltalade dem strängt och tillsade dem att icke säga något, eftersom de visste att han var Messias.
Bhandu bhabhagwinji gugaashoshilenje maoka gangali ga mmbone akuno galijobhela, “Mmwe Bhanabhabho a Nnungu.” Ikabheje a Yeshu gubhagakalipile, bhangagaleka gabhelekete, pabha gaamanyi kuti bhenebho a Kilishitu.
42 Och när det åter hade blivit dag, gick han åstad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och när de kommo fram till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom att gå sin väg.
Malabhi gakwe lyamba a Yeshu gubhajawile gubhapite kujika. Lugwinjili lwa bhandu lwatendaga kwaloleya. Bhakaaimananjeje, gubhalinjilenje kwaibhilila bhanajabhule.
43 Men han sade till dem: »Också för de andra städerna måste jag förkunna evangelium om Guds rike, ty därtill har jag blivit utsänd.»
Ikabheje bhalabho gubhaajangulenje, “Ngunapinjikwa kulunguya Ngani ja Mmbone ja Upalume gwa a Nnungu nneila peila na muilambo ina, pabha njitumwa kwa ligongo lya genego.”
44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.
Gubhapundile kulunguya mmashinagogi ga ku Galilaya.
