< 3 Mosebok 19 >

1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
2 Tala till Israels barns hela menighet och säg till dem: I skolen vara heliga, ty jag, HERREN, eder Gud, är helig.
Lea ki he fakataha kotoa pē ʻoe fānau ʻa ʻIsileli mo ke pehē kiate kinautolu, “Ke mou māʻoniʻoni; he ko au ko Sihova ko homou ʻOtua ʻoku ou māʻoniʻoni.
3 Var och en av eder frukte sin moder och sin fader. Mina sabbater skolen I hålla. Jag är HERREN, eder Gud.
“Te mou fakaʻapaʻapa taki taha kotoa pē ʻae tangata ki heʻene faʻē, mo ʻene tamai, pea tauhi hoku ngaahi Sāpate: Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua.
4 I skolen icke vända eder till avgudar och icke göra eder gjutna gudar. Jag är HERREN, eder Gud.
“ʻOua naʻa mou tafoki ki he ngaahi ʻotua loi, pea ʻoua naʻa mou ngaohi moʻomoutolu ʻae ngaahi ʻotua [ʻi he ukamea haka]: Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua.
5 När I viljen offra tackoffer åt HERREN, skolen I offra det på sådant sätt att I bliven välbehagliga.
“Pea kapau ʻoku mou ʻatu ʻae feilaulau ko e ngaahi feilaulau fakalelei kia Sihova, te mou ʻatu ia ʻi homou loto lelei ki ai.
6 Samma dag I offren det skall det ätas, eller ock den följande dagen; men det som bliver över till tredje dagen skall brännas upp i eld.
‌ʻE kai ia ʻi he ʻaho ʻoku mou ʻatu ia, pea ʻi he ʻaho ʻoku na feholoʻi: pea kapau ʻoku ai hano toe ki hono ʻaho tolu, ʻe tutu ʻaki ia ʻae afi.
7 Om det ätes på tredje dagen, så är det en vederstygglighet; det bliver då icke välbehagligt.
Pea kapau ʻe momoʻi kai ia ʻi hono ʻaho tolu, ko e meʻa kovi ia; ʻe ʻikai maʻu ia.
8 Den som äter därav kommer att bära på missgärning, ty han har ohelgat det som var helgat åt HERREN, och han skall utrotas ur sin släkt.
Ko ia, ko e tangata kotoa pē ʻoku kai ia ʻe ʻiate ia ʻene hia, koeʻuhi kuo fakahala ʻe ia ʻae meʻa tapu ʻa Sihova: pea ʻe motuhi ʻae tangata ko ia mei hono kakai.
9 När I inbärgen skörden av edert land, skall du icke skörda intill yttersta kanten av din åker, icke heller skall du göra någon axplockning efter din skörd.
“Pea ka mou ka tuʻusi ʻae fua ʻo homou fonua, ʻoua naʻa ke tuʻusi ke ʻosi ʻae ngaahi tuliki ʻo hoʻo ngoue, pea ʻe ʻikai te ke tānaki ʻae ngaahi toenga tufi ʻo hoʻo ututaʻu.
10 Och i din vingård skall du icke göra någon efterskörd, och de avfallna druvorna i din vingård skall du icke plocka upp; du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är HERREN, eder Gud.
Pea ʻoua naʻa ke tufi ʻae toenga ʻo hoʻo ngoue vaine, pea ʻoua naʻa ke tānaki ʻae kālepi kotoa pē ʻo hoʻo ngoue vaine; ka ke tuku ia ki he masiva mo e muli: Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua.
11 I skolen icke stjäla eller ljuga eller begå något svek mot varandra.
“ʻOua naʻa mou kaihaʻa, pe fai fakakākā, pe feloiʻaki ʻae taha ki he taha.
12 I skolen icke svärja falskt vid mitt namn; då ohelgar du din Guds namn. Jag är HERREN.
“Pea ʻoua naʻa mou fuakava loi ʻi hoku hingoa, pea ʻoua naʻa ke takuanoa ʻae huafa ʻo ho ʻOtua: Ko au ko Sihova.
13 Du skall icke med orätt avhända din nästa något, eller taga något ifrån honom med våld. Du skall icke förhålla dagakarlen hans lön över natten till morgonen.
“ʻOua naʻa ke kākaaʻi ho kaungāʻapi, pea ʻoua naʻa ke kaihaʻa meiate ia: ko e totongi ngāue ʻo ia naʻa mo alea ki ai, ʻoua naʻa tuku ia ʻiate koe ʻi he pō ʻo ʻaho.
14 Du skall icke uttala förbannelser över en döv, och för en blind skall du icke lägga något varpå han kan falla; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.
“ʻOua naʻa ke kapeʻi ʻae tuli, pe ʻai ʻae tūkiaʻanga ʻi he ʻao ʻoe kui, ka ke manavahē ki ho ʻOtua: Ko au ko Sihova.
15 I skolen icke göra orätt i domen; du skall icke hava anseende till den ringes person, ej heller vara partisk för den mäktige; du skall döma din nästa rätt.
“ʻOua naʻa mou fai taʻetotonu ʻi he fakamaau: ʻoua naʻa ke tokanga koeʻuhi ko e mata ʻoe masiva, pe fakaʻapaʻapa koeʻuhi ko e mata ʻoe ʻeiki: ka te ke fakamaauʻi ho kaungāʻapi ʻi he angatonu.
16 Du skall icke gå med förtal bland dina fränder; du skall icke stå efter din nästas blod. Jag är HERREN.
“ʻOua naʻa ke feʻaluʻaki fano ke fetuku talanoa ʻi hoʻo kakai; pea ʻoua naʻa ke lea ke mate ai ho kaungāʻapi: Ko au ko Sihova.
17 Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du icke för hans skull kommer att bära på synd.
“ʻOua naʻa ke fehiʻa ki ho tokoua ʻi ho loto: ko e moʻoni ke ke valokiʻi ho kaungāʻapi, pea ʻoua naʻa tuku ai pe ʻene angahala.
18 Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa såsom dig själv. Jag är HERREN.
“ʻOua naʻa ke totongi kovi pe angafakamolokau ki he fānau ʻa ho kakai, ke ke ʻofa ki ho kaungāʻapi ʻo hangē pe ko koe: Ko au ko Sihova.
19 Mina stadgar skolen I hålla: Du skall icke låta två slags djur av din boskap para sig med varandra; din åker skall du icke beså med två slags säd; en klädnad av två olika slags garn får icke komma på dig.
Te mou tauhi ʻeku ngaahi fekau. ʻOua naʻa ke tuku hoʻo fanga manu ke tauʻi ʻe he faʻahinga manu kehe: ʻoua naʻa ke tūtuuʻi hoʻo ngoue ʻaki ʻae ngaahi tenga kuo felavai; pea ke ʻoua naʻa ke ʻai ha kofu ʻoku felalangaʻaki ʻae filo tupenu mo e fulufuluʻi sipi.
20 Om en man har legat hos en kvinna och beblandat sig med henne, och hon är trälinna i en annan mans våld, och hon icke har blivit friköpt eller frigiven, så skola de straffas, men icke dödas, eftersom hon icke var fri.
“Pea ko ia ʻe mohe angahala mo e fefine ʻoku pōpula, kuo poloʻi ki ha mali, pea ʻoku teʻeki ai huhuʻi, pe tauʻatāina ia; ʻe haha ia; ʻe ʻikai tāmateʻi ʻakinaua, koeʻuhi naʻe ʻikai ʻataʻatā ia.
21 Och han skall föra fram sitt skuldoffer inför HERREN, till uppenbarelsetältets ingång, en skuldoffersvädur.
Pea ke ʻomi [ʻe he tangata ]ʻene feilaulau fai hala kia Sihova, ki he matapā ʻoe fale fehikitaki ʻoe kakai, ʻio, ko e sipitangata ki he feilaulau maʻae fai hala.
22 När så prästen medelst skuldoffersväduren bringar försoning för honom inför HERRENS ansikte för den synd han har begått, då bliver den synd han har begått honom förlåten.
Pea ke fai ʻe he taulaʻeiki ʻae fakalelei maʻana ʻaki ʻae sipitangata ʻoe feilaulau maʻae fai hala ʻi he ʻao ʻo Sihova ʻi heʻene angahala ʻaia kuo ne fai: pea ʻe fakamolemole kiate ia ʻae angahala kuo ne fai.
23 När I kommen in i landet och planteren träd av olika slag med ätbar frukt, skolen I anse deras frukt såsom deras förhud. I tre år skolen I hålla dem för oomskurna och icke äta av dem;
“Pea ka mou ka hoko atu ki he fonua pea mou tō ai ʻae ngaahi ʻakau kehekehe ki he kai, te mou lau hono ngaahi fua ko e meʻa tapu; ko e taʻu ʻe tolu ʻe tapu ia kiate kimoutolu; ʻoua naʻa kai ia.
24 men under det fjärde året skall all deras frukt vara helgad till HERRENS lov,
Ka ʻi hono fā ʻoe taʻu ko e ngaahi fua kotoa pē ʻo ia ko e meʻa māʻoniʻoni ia ke fakafetaʻi ʻaki kia Sihova.
25 och först under det femte skolen I äta deras frukt. Så skolen I göra, för att de må giva så mycket större avkastning åt eder. Jag är HERREN, eder Gud.
Pea ʻi hono nima ʻoe taʻu te mou kai hono ngaahi fua, koeʻuhi ke tupu ʻo fua lahi hake kiate kimoutolu: Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua.
26 I skolen icke äta något med blod i. I skolen icke befatta eder med spådom eller teckentyderi.
“ʻOua naʻa mou kai ha meʻa ʻe taha mo hono toto: pea ʻoua naʻa mou fai tuki, pe fai ʻae talotalo kovi.
27 I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudhår, ej heller skall du avstympa kanten av ditt skägg.
‌ʻOua naʻa mou kosi ke fuopotopoto homou louʻulu, pe maumauʻi hono potu tuliki ʻo hoʻomou kava.
28 I skolen icke göra något märke på eder kropp för någon död, ej heller bränna in skrifttecken på eder. Jag är HERREN.
‌ʻOua naʻa mou tafatafaʻi homou sino koeʻuhi ko e pekia, pea ʻoua naʻa mou tātatau; Ko au ko Sihova.
29 Du skall icke ohelga din dotter med att låta henne bliva en sköka, på det att icke landet må förfalla i skökoväsende och bliva uppfyllt av skändlighet.
“ʻOua naʻa ke fakaangahalaʻi ho ʻofefine, pe fakahoko ia ko e fefine fai angahala; telia naʻa hinga ʻae fonua ki he feʻauaki, pea hoko ʻo fonu ʻae fonua ʻi he anga kovi.
30 Mina sabbater skolen I hålla, och för min helgedom skolen I hava fruktan. Jag är HERREN.
“Te mou tauhi hoku ngaahi Sāpate, ʻo fakaʻapaʻapa ki hoku faletapu; Ko au ko Sihova.
31 I skolen icke vända eder till andar som tala genom besvärjare eller spåmän. Söken icke sådana, så att I bliven orena genom dem. Jag är HERREN, eder Gud.
“ʻOua naʻa tokanga kiate kinautolu ʻoku vaka ai ʻae kau laumālie ʻuli, pea ʻoua naʻa kumi ki he ngaahi taulafaʻahikehe tuki, ke mou ʻuli ai ʻiate kinautolu. Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua.
32 För ett grått huvud skall du stå upp, och den gamle skall du ära; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.
“Ke ke tuʻu hake ʻi he ʻao ʻoe ʻuluhinā, ʻo fakaʻapaʻapa ki he mata ʻoe tangata motuʻa, pea manavahē ki ho ʻOtua; Ko au ko Sihova.
33 När en främling bor hos eder i edert land, skolen I icke förtrycka honom.
“Pea kapau ʻoku nofo ʻāunofo ha muli mo koe ʻi ho fonua, ʻoua naʻa ke fakamamahiʻi ia.
34 Främlingen som bor hos eder skall räknas såsom en inföding bland eder, du skall älska honom såsom dig själv; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.
Ka ko e muli ʻoku nofo mo koe ʻe tatau ia mo e tokotaha kuo tupu ʻiate kimoutolu, pea te ke ʻofa kiate ia ʻo hangē ko hoʻo ʻofa kiate koe; he naʻa mou nofo ko e muli ʻi he fonua ko ʻIsipite; Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua.
35 I skolen icke göra orätt i domen, icke i fråga om mått, vikt eller mål.
“ʻOua naʻa mou fai taʻetotonu ʻi he fakamaau, pe ʻi he meʻa fuofua pe ʻi he fakamamafa, pe ʻi he fakafuofua meʻa.
36 Riktig våg, riktiga vikter, riktig efa, riktigt hin-mått skolen I hava. Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land.
Te mou fua ʻaki ʻae meʻa fakatatau totonu, mo e fakamamafa totonu mo e efa totonu, mo e hini totonu: Ko au ko Sihova ko homou ʻOtua, ʻaia naʻe ʻomi ʻakimoutolu mei he fonua ko ʻIsipite.
37 Så skolen I nu hålla alla mina stadgar och alla mina rätter och göra efter dem. Jag är HERREN.
Ko ia te mou tokanga ai ki heʻeku ngaahi tuʻutuʻuni, mo ʻeku ngaahi fekau, ʻo fai ki ai. Ko au ko Sihova.

< 3 Mosebok 19 >