Job 35

1 Och Elihu tog till orda och sade:

Elihoe vervolgde, en sprak:

2 Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud,

Houdt ge dit voor behoorlijk, Noemt ge dit "mijn rechtvaardiging voor God",

3 du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd?

Als ge vraagt: Wat baat het mij, Wat voordeel heb ik, als ik niet zondig?

4 Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.

Ik zal u antwoord geven op uw vraag, En aan uw vrienden met u.

5 Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig.

Blik naar de hemel op, en zie, Aanschouw de wolken, hoog boven u uit!

6 Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed?

Wanneer ge zondigt, wat deert het Hem; Zijn uw misdrijven talrijk, wat doet het Hem;

7 Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand?

Zijt ge rechtschapen, wat schenkt ge Hem, Of wat ontvangt Hij van u?

8 Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.

Uw boosheid raakt enkel den mens, als gij, Uw gerechtigheid het mensenkind!

9 Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm;

Men klaagt wel over allerhande verdrukking En jammert onder de macht der tyrannen,

10 men ingen frågar: »Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten,

Maar men zegt niet: Waar is God, die ons schiep, Die ons visioenen geeft in de nacht,

11 han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?»

Die ons onderricht door de dieren der aarde Door de vogels in de lucht ons wijsheid leert.

12 Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod.

Zo roept men wel, maar Hij antwoordt niet, Om de hoogmoed der bozen.

13 Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;

Maar als God niet luistert naar ijdel geroep, De Almachtige er geen aandacht aan schenkt,

14 allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.

Hoeveel te minder, als ge beweert, dat ge Hem niet bespeurt, Dat ge een proces met Hem aangaat, en gij op Hem wacht;

15 Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod?

Of zelfs, dat zijn gramschap niet straft, En dat Hij niet eens de misdaad kent!

16 Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord.

Job opent zijn mond tot ijdel gezwets, Spreekt grote woorden in onverstand.