< Esra 3 >

1 När sjunde månaden nalkades och Israels barn nu voro bosatta i sina städer, församlade sig folket såsom en man till Jerusalem.
Pea ʻi heʻene hoko mai hono fitu ʻoe māhina, pea nofo ʻi honau ngaahi kolo ʻae fānau ʻa ʻIsileli, naʻe fakakātoa fakataha ʻe he kakai ki Selūsalema, ʻo hangē ko e tangata pe taha.
2 Och Jesua, Josadaks son, och hans bröder, prästerna, och Serubbabel, Sealtiels son, och hans bröder stodo upp och byggde Israels Guds altare för att offra brännoffer därpå, såsom det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag.
Pea naʻe tuʻu hake ai ʻa Sesua ko e foha ʻo Sosataki, mo hono ngaahi kāinga ko e kau taulaʻeiki, mo Selupepeli ko e foha ʻo Sialiteli mo hono ngaahi kāinga, ʻonau langa ʻae feilaulauʻanga ʻoe ʻOtua ʻo ʻIsileli, ke ʻatu ʻi ai ʻae ngaahi feilaulau, ʻo hangē ko ia kuo tohi ʻi he fono ʻa Mōsese ko e tangata ʻae ʻOtua.
3 De uppförde altaret på dess plats, ty en förskräckelse hade kommit över dem för de främmande folken; och de offrade åt HERREN brännoffer därpå, morgonens och aftonens brännoffer.
Pea naʻa nau fokotuʻu ʻae feilaulauʻanga ki hono ngaahi tuʻunga; he naʻe ʻiate kinautolu ʻae manavahē koeʻuhi ko e kakai ʻoe ngaahi fonua ko ia: pea naʻa nau ʻatu ʻi ai ʻae ngaahi feilaulau tutu kia Sihova, ʻio, ʻae ngaahi feilaulau tutu ʻi he pongipongi mo e efiafi.
4 Och de höllo lövhyddohögtiden, såsom det var föreskrivet, och offrade brännoffer för var dag till bestämt antal, på stadgat sätt, var dag det för den dagen bestämda antalet,
Naʻa nau fai ʻae kātoanga foki ʻoe ngaahi fale fehikitaki, ʻo hangē ko ia kuo tohi, pea naʻe ʻatu lau pe ʻi he ʻaho kotoa pē ʻae ngaahi feilaulau tutu; ʻo fakatatau ki hono anga, ʻo taau mo e ngāue ʻae ʻaho kotoa pē;
5 och därefter det dagliga brännoffret och de offer som hörde till nymånaderna och till alla HERRENS övriga helgade högtider, så ock alla de offer som man frivilligt frambar åt HERREN.
Pea naʻa nau toki ʻatu ʻae feilaulau tutu fai maʻu pe, ʻi he ngaahi tuʻu efiafi, mo e ngaahi kātoanga kotofa kotoa pē ʻa Sihova ʻaia naʻe fakatapui, pea meiate ia kotoa pē naʻe ʻatu loto ʻofa ʻae feilaulau kia Sihova.
6 På första dagen i sjunde månaden begynte de att offra brännoffer åt HERREN, innan grunden till HERRENS tempel ännu var lagd.
Mei he ʻuluaki ʻaho ʻo hono fitu ʻoe māhina naʻa nau kamata ke ʻatu ʻae ngaahi feilaulau tutu kia Sihova. Ka naʻe teʻeki fakatoka ʻae tuʻunga ʻoe faletapu ʻo Sihova.
7 Och de gåvo penningar åt stenhuggare och timmermän, så ock matvaror, dryckesvaror och olja åt sidonierna och tyrierna, för att dessa sjöledes skulle föra cederträ från Libanon till Jafo, i enlighet med den tillåtelse som Kores, konungen i Persien, hade givit dem.
Naʻa nau ʻatu ʻae ngaahi paʻanga foki ki he kau tufunga maka, pea ki he kau tufunga ʻakau, mo e meʻa kai, mo e inu, mo e lolo, kiate kinautolu ʻo Saitoni, pea kiate kinautolu ʻo Taia, ke fetuku ʻae ngaahi ʻakau ko e sita mei Lepanoni ki he tahi ʻo Sopa, ʻo fakatatau ki hono tuʻutuʻuni meia Kolesi ko e tuʻi ʻo Peasia.
8 Och året näst efter det då de hade kommit till Guds hus i Jerusalem, i andra månaden, begyntes verket av Serubbabel, Sealtiels son, och Jesua, Josadaks son, och deras övriga bröder, prästerna och leviterna, och av alla dem som ur fångenskapen hade kommit till Jerusalem; det begyntes därmed att de anställde leviterna, dem som voro tjugu år gamla eller därutöver, till att förestå arbetet på HERRENS hus.
Pea ko eni, ʻi hono ua taʻu ʻo ʻenau haʻu ki he fale ʻoe ʻOtua ʻi Selūsalema, ʻi hono ua ʻoe māhina, naʻe kamata ʻe Selupepeli ko e foha ʻo Sialiteli, mo Sesua ko e foha ʻo Sosataki, mo hono toe ʻo honau kāinga ko e kau taulaʻeiki, mo e kau Livai, mo kinautolu kotoa pē naʻe haʻu mei he nofo pōpula ki Selūsalema; ʻonau fakanofo ʻae kau Livai, mei he taʻu ʻe uofulu ʻo honau motuʻa ʻo fai hake, ke kamata ʻae ngāue ʻoe fale ʻo Sihova.
9 Och Jesua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Judas söner, allasammans, blevo anställda till att hava uppsikt över dem som utförde arbetet på Guds hus, sammaledes ock Henadads söner med sina söner och bröder, leviterna.
Pea naʻe tuʻu fakataha ai ʻa Sesua mo hono ngaahi foha mo hono ngaahi kāinga, mo Katimieli mo hono ngaahi foha, ko e ngaahi foha ʻo Siuta, ke fakahoko ʻae kau tangata ngāue ʻi he fale ʻoe ʻOtua: ko e ngaahi foha ʻo Henatati, mo honau ngaahi foha mo honau ngaahi kāinga ko e kau Livai.
10 Och när byggningsmännen lade grunden till HERRENS tempel, ställdes prästerna upp i ämbetsskrud med trumpeter, så ock leviterna, Asafs barn, med cymbaler, till att lova HERREN, efter Davids, Israels konungs, anordning.
Pea ʻi he ʻai ʻe he kau langa fale ʻae tuʻunga ʻoe faletapu ʻo Sihova, naʻa nau tuku ke tuʻu ʻae kau taulaʻeiki ʻi honau ngaahi kofu mo e ngaahi meʻalea, mo e kau Livai ko e ngaahi foha ʻo ʻAsafi mo e ngaahi meʻa pakihi ke fakaongolelei ʻa Sihova, ʻo fakatatau ki he tuʻutuʻuni ʻo Tevita ko e tuʻi ʻo ʻIsileli.
11 Och de sjöngo, under lov och tack till HERREN, därför att han är god, och därför att hans nåd varar evinnerligen över Israel. Och allt folket jublade högt till HERRENS lov, därför att grunden till HERRENS hus var lagd.
Pea naʻa nau hiva kotoa pē ʻo fai fakalakanga ʻi he fakaongolelei mo e fakafetaʻi kia Sihova: “Ko e meʻa ʻi heʻene angalelei, he ʻoku tolonga ʻene angaʻofa ki ʻIsileli ʻo taʻengata.” Pea naʻe kalanga ʻae kakai kotoa pē ʻi he kalanga lahi, ʻi heʻenau fakafetaʻi kia Sihova, koeʻuhi kuo ʻai ʻae tuʻunga ʻoe fale ʻo Sihova.
12 Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamle som hade sett det förra huset, gräto högljutt, när de sågo grunden läggas till detta hus, många åter jublade och voro så glada att de ropade med hög röst.
Ka ko e tokolahi ʻoe kau taulaʻeiki, mo e kau Livai mo e kau tuʻu ki muʻa ʻi he ngaahi tamai, ʻaia ko e kau tangata motuʻa, naʻe mamata ki he ʻuluaki fale, ʻi he ai ʻae tuʻunga ʻoe fale ni ʻi honau ʻao, naʻa nau tangi leʻo lahi; pea kalanga ʻae tokolahi ʻi he fiefia.
13 Och man kunde icke skilja mellan det högljudda, glada jubelropet och folkets högljudda gråt; ty folket ropade så högt att ljudet därav hördes vida omkring.
Ko ia naʻe ʻikai faʻa ongoʻi ke ʻilo ʻe he kakai ʻae kalanga ʻoe fiefia mei he longoaʻa ʻoe tangi ʻae kakai: he naʻe kalanga ʻe he kakai ʻi he kalanga lahi, pea naʻe ongoʻi ʻae longoaʻa ki he mamaʻo.

< Esra 3 >