2 Mosebok 11

1 Därefter sade HERREN till Mose: »Ännu en plåga skall jag låta komma över Farao och över Egypten; sedan skall han släppa eder härifrån; ja, han skall till och med driva eder ut härifrån, när han släpper eder.

Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “ʻOku toe taha pe ʻae tautea te u ʻomi kia Felo mo ʻIsipite; hili ia, te ne tuku ke mou ʻalu ʻi heni: pea ka fekau ia ke mou ʻalu, ko e moʻoni te ne kapusi ʻakimoutolu ke ʻalu kotoa pē ʻi heni.

2 Så tala nu till folket, och säg att var och en av dem, man såväl som kvinna, skall av sin nästa begära klenoder av silver och guld.»

Ke ke lea ʻi he telinga ʻoe kakai, pea tuku ke nau kole taki taha ʻae tangata ʻi hono kaungāʻapi, mo e fefine kotoa pē ʻi hono kaungāʻapi, ʻae ngaahi teunga siliva, mo e teunga koula.”

3 Och HERREN lät folket finna nåd för egyptiernas ögon. Ja, mannen Mose hade stort anseende i Egyptens land, både hos Faraos tjänare och hos folket.

Pea naʻe fakaʻofeina ʻe Sihova ʻae kakai ʻi he ʻao ʻoe kakai ʻIsipite. Kae muʻa hake foki, naʻe ongoongo lahi ʻaupito ʻae tangata ko Mōsese ʻi he fonua ko ʻIsipite, ʻi he ʻao ʻoe kau tamaioʻeiki ʻa Felo, pea mo e ʻao ʻoe kakai.

4 Och Mose sade: »Så säger HERREN: Vid midnattstid skall jag gå fram genom Egypten.

Pea pehē ʻe Mōsese, “ʻOku pehē mai ʻa Sihova, ‘ʻE feʻunga mo e tuʻuapō te u ʻalu atu ki he lotolotonga ʻo ʻIsipite:

5 Och då skall allt förstfött i Egyptens land dö, från den förstfödde hos Farao, som sitter på tronen, ända till den förstfödde hos tjänstekvinnan, som arbetar vid handkvarnen, så ock allt förstfött ibland boskapen.

Pea ʻe mate ʻae ʻuluaki fānau kotoa pē ʻi he fonua ko ʻIsipite, mei he ʻuluaki fānau ʻa Felo ʻoku nofo ʻi hono nofoʻanga, ʻo aʻu ki he ʻuluaki fānau ʻae kaunanga ʻoku muimui ʻi he meʻa momosi; pea mo e ʻuluaki fānau kotoa pē ʻoe fanga manu.

6 Och ett stort klagorop skall upphävas i hela Egyptens land, sådant att dess like aldrig har varit hört och aldrig mer skall höras.

Pea ʻe ai ʻae tangi lahi ʻi he ngaahi potu kotoa pē ʻoe fonua ko ʻIsipite, ʻaia naʻe ʻikai hano tatau ʻi muʻa, pea ʻe ʻikai toe ai ha meʻa pehē.

7 Men icke en hund skall gläfsa mot någon av Israels barn, varken mot människor eller mot boskap. Så skolen I förnimma att HERREN gör en åtskillnad mellan Egypten och Israel.

Ka ko e fānau ʻa ʻIsileli, ʻe ʻikai ha kulī ʻe taha ke ne ueʻi hono ʻelelo ki ai, ki ha tangata pe ki ha manu: koeʻuhi ke mou ʻilo kuo fai kehekehe ʻe Sihova ki he kakai ʻIsipite mo e kakai ʻIsileli.’”

8 Då skola alla dina tjänare här komma ned till mig och buga sig för mig och säga: 'Drag ut, du själv med allt folket som följer dig.' Och sedan skall jag draga ut.» Därefter gick han bort ifrån Farao i vredesmod.

Pea ko kinautolu ni ko hoʻo kau tamaioʻeiki kotoa pē, te nau ʻalu hifo kiate au, ʻonau punou hifo ʻakinautolu kiate au, ʻo pehē, “Ke ke ʻalu koe, pea mo e kakai kotoa pē ʻoku muimui ʻiate koe; pea hili ia, te u ʻalu kituaʻā.” Pea naʻe ʻalu ia kituaʻā meia Felo ʻoku ʻita lahi.

9 Men HERREN sade till Mose: »Farao skall neka att höra eder, på det att jag må låta många under ske i Egyptens land.»

Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “ʻE ʻikai tokanga ʻa Felo kiate kimoua: koeʻuhi ke fakalahi ai ʻeku ngaahi meʻa mana ʻi he fonua ko ʻIsipite.”

10 Och Mose och Aron gjorde alla dessa under inför Farao; men HERREN förstockade Faraos hjärta, så att han icke släppte Israels barn ut ur sitt land.

Pea naʻe fai ʻe Mōsese mo ʻElone ʻae ngaahi mana ni kotoa pē ʻi he ʻao ʻo Felo: pea naʻe fakafefeka ʻe Sihova ʻae loto ʻo Felo, ko ia naʻe ʻikai te ne tukuange ʻae fānau ʻa ʻIsileli ke ʻalu mei hono fonua.