Daniel 3
1 Konung Nebukadnessar lät göra en gyllene bildstod, sextio alnar hög och sex alnar bred; den lät han ställa upp på Duraslätten i Babels hövdingdöme.
Naʻe ngaohi ʻe Nepukanesa ko e tuʻi ha meʻa fakatātā koula, ʻaia naʻe teau ma uofulu ʻae hanga ʻo hono māʻolunga, pea ko hono māukupu ko e hanga ʻe hongofulu ma ua; naʻa ne fokotuʻu ia ʻi he toafa ʻo Tula ʻi he vahe fonua ʻo Papilone.
2 Och konung Nebukadnessar sände åstad och lät församla satraper, landshövdingar och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavande i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av den bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.
Pea naʻe fekau ʻe Nepukanesa, ke fakataha ʻae houʻeiki hau mo e ngaahi pule, mo e ngaahi ʻeikitau, mo e ngaahi houʻeiki, mo e kau pule koloa, mo e kau tangata fakamatala fono, mo e kau fakamaau, pea mo e kau pule kotoa pē ʻoe ngaahi fonua, ke nau haʻu ki he fakatapui ʻoe meʻa fakatātā ʻaia naʻe fokotuʻu ʻe he tuʻi ko Nepukanesa.
3 Då församlade sig satraperna, landshövdingarna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavande i hövdingdömena till invigningen av den bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp och när de så stodo framför den bildstod som Nebukadnessar hade låtit ställa upp,
Ko ia naʻe fakataha ai ʻae houʻeiki hau, mo e ngaahi pule, mo e ngaahi ʻeikitau, mo e houʻeiki mo e kau pule koloa, mo e kau fakamatala fono, mo e kau fakamaau, pea mo e kau pule ʻoe ngaahi fonua, ki he fakatapui ʻoe meʻa fakatātā ʻaia naʻe fokotuʻu ʻe he tuʻi ko Nepukanesa; pea naʻa nau tuʻu ʻi he ʻao ʻoe meʻa fakatātā ʻaia naʻe fokotuʻu ʻe Nepukanesa.
4 utropade en härold med hög röst: »Detta vare eder befallt, I folk och stammar och tungomål:
Pea naʻe kalanga mālohi ʻae tangata fekau; “ʻOku fekau kiate kimoutolu, ʻae kakai mo e ngaahi puleʻanga mo e kakai ʻi he lea kehekehe;
5 När I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skolen I falla ned och tillbedja den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar har låtit ställa upp.
ʻoka mou ka fanongo ki he leʻo ʻoe koaneti, mo e fangufangu, ʻae haʻape mo e sakipute, ʻae saliteli mo e lali, mo e ngaahi meʻa hiva kehekehe kotoa pē, te mou punou hifo, mo hū ki he meʻa fakatātā ʻaia kuo fokotuʻu ʻe he tuʻi ko Nepukanesa;
6 Men den som icke faller ned och tillbeder, han skall i samma stund kastas i den brinnande ugnen.»
Pea ko ia ʻe ʻikai punou mo hū, ʻe lī ia ʻi he feituʻulaʻā ko ia ki he loto afi vela kakaha.”
7 Så snart nu allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare och allahanda andra instrumenter, föllo de alltså ned, alla folk och stammar och tungomål, och tillbådo den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.
Ko ia ʻi he feituʻulaʻā ko ia, ʻi he fanongo ʻae kakai kotoa pē ki he leʻo ʻoe koaneti mo e fangufangu, ʻae haʻape, mo e sakipute, ʻae saliteli, pea mo e ngaahi meʻa hiva kehekehe kotoa pē, naʻe punou hifo ʻo hū ʻae kakai kotoa pē, ʻae ngaahi puleʻanga, pea mo e ngaahi lea, ki he meʻa fakatātā koula ʻaia naʻe fokotuʻu ʻe he tuʻi ko Nepukanesa.
8 Men strax därefter kommo några kaldeiska män fram och anklagade judarna.
Pea ʻi he ʻaho ko ia naʻe ʻunuʻunu atu ha niʻihi ʻoe kau Kalitia, ʻo talatalaakiʻi ʻae kau Siu.
9 De togo till orda och sade till konung Nebukadnessar: Må du leva evinnerligen, o konung!
Naʻa nau lea ki he tuʻi ko Nepukanesa ʻo pehē, “ʻE tuʻi, ke ke moʻui ʻo taʻengata.
10 Du, o konung, har givit befallning att alla människor, när de hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skulle falla ned och tillbedja den gyllene bildstoden,
Ko koe, ʻe tuʻi, kuo ke fai fono, koeʻuhi ko e tangata kotoa pē ʻaia ʻe fanongo ki he leʻo ʻoe koaneti, mo e fangufangu, ʻae haʻape, mo e sakipute, ʻae saliteli, mo e lali, mo e meʻa hiva kehekehe ke ne punou hifo ʻo hū ki he meʻa fakatātā koula:
11 och att var och en som icke fölle ned och tillbåde skulle kastas i den brinnande ugnen.
Pea ko ia ʻe ʻikai tōmapeʻe ʻo hū, ʻe lī ia ki he loto afi vela kakaha.
12 Men nu äro här några judiska män, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, vilka du har förordnat att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa män hava icke aktat på dig, o konung. De dyrka icke dina gudar; och den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp tillbedja de icke.»
ʻOku ai ʻae kau Siu niʻihi, ʻaia kuo ke fokotuʻu ke pule ki he ngaahi ngāue ʻi he potu ʻo Papilone, ko Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko; ko e kau tangata ni, ʻe tuʻi, kuo nau taʻetokanga kiate koe; ʻoku ʻikai te nau tauhiʻi ho ngaahi ʻotua, pe hū ki he meʻa fakatātā koula, ʻaia kuo ke fokotuʻu.”
13 Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Och när man hade fört fram männen inför konungen,
Ko ia naʻe fekau ʻe Nepukanesa ʻi heʻene houhau mo ʻene tuputāmaki ke ʻomi ʻa Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko. Ko ia naʻa nau ʻomi ʻae kau tangata ni ki he ʻao ʻoe tuʻi.
14 talade Nebukadnessar till dem och sade: »Är det av förakt som I, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, icke dyrken mina gudar och icke tillbedjen den gyllene bildstod som jag har låtit ställa upp?
Pea ne lea ʻa Nepukanesa, ʻo pehēange kiate kinautolu, “ʻOku moʻoni, ʻe Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ʻoku ʻikai te mou tauhiʻi ʻa hoku ngaahi ʻotua, pe hū ki he meʻa fakatātā koula ʻaia kuo u fokotuʻu?
15 Välan, allt må vara gott, om I ären redo, att när I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, falla ned och tillbedja den bildstod som jag har låtit göra. Men om I icke tillbedjen, då skolen I i samma stund bliva kastade i den brinnande ugnen; och vilken är väl den gud som då kan rädda eder ur min hand?»
Ko eni, kapau te mou tali ʻoka mou ka fanongo ki he leʻo ʻoe koaneti, mo e fangufangu, ʻae haʻape, mo e sakipute, ʻae saliteli, mo e lali, mo e ngaahi meʻa hiva kehekehe kotoa pē, pea te mou punou ʻo hū ki he meʻa fakatātā ʻaia kuo u ngaohi; pehē ʻe lelei: pea kapau ʻe ʻikai te mou hū, ʻe lī ʻakimoutolu ʻi he feituʻulaʻā ko ia, ki he loto afi vela kakaha; pea ko hai ʻae ʻotua ko ia te ne fakahaofi ʻakimoutolu mei hoku nima?”
16 Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego och sade till konungen: »O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta.
Pea naʻe tali ʻe Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ʻo pehē ki he tuʻi, “ʻE Nepukanesa, ʻoku ʻikai te mau toe fifili pe ko e hā haʻamau tali kiate koe ʻi he meʻa ni.
17 Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han ock rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung.
Kapau ʻoku pehē, ʻoku mālohi ʻa homau ʻOtua, ʻaia ʻoku mau tauhi ke fakahaofi ʻakimautolu mei he afi vela kakaha, pea te ne fakahaofi ʻakimautolu mei ho nima, ʻe tuʻi.
18 Men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå icke dyrka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp.»
Pea kapau ʻe ʻikai, ke ke ʻilo pe ʻe tuʻi, ʻe ʻikai te mau tauhiʻi ho ngaahi ʻotua, pe hū ki he meʻa fakatātā koula ʻaia kuo ke fokotuʻu.”
19 Då uppfylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och Abed-Nego, så att hans ansikte förvandlades. Och han hov upp sin röst och befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare, än man någonsin hade sett den vara.
Ko ia naʻe fonu ai ʻa Nepukanesa ʻi he houhau, pea naʻe kehe ʻae anga ʻo hono fofonga kia Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ko ia naʻa ne lea ʻo fekau ke nau tafu ʻae afi ke liunga fitu hake ʻene vela ʻi heʻene faʻa vela.
20 Och några handfasta män i hans här fingo befallning att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen.
Pea ne fekau ki he kau tangata mālohi hake ʻi heʻene kongakau ke haʻi ʻa Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, pea lī ʻakinautolu ki he afi vela kakaha.
21 Så blevo dessa med sina underkläder, livrockar, mössor och andra kläder bundna och kastade i den brinnande ugnen.
Ko ia naʻe haʻi ʻae kau tangata ni mo honau ngaahi kofutuʻa, mo honau ngaahi kofu loto, mo honau ngaahi tatā, pea naʻe lī ʻakinautolu ki he loto afi vela kakaha.
22 Men eftersom konungens befallning hade varit så sträng, och ugnen därför hade blivit så övermåttan starkt upphettad, blevo de män som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego ditupp själva dödade av eldslågorna,
Pea ko e meʻa ʻi he fekau ʻae tuʻi ke fai ke toʻotoʻo, pea mo ʻene vela ʻaupito ʻae afi, naʻe tāmateʻi ʻe he ulo ʻoe afi ʻae kau tangata ko ia naʻe hiki hake ʻa Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko.
23 vid det att de tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna kastades ned i den brinnande ugnen.
Pea naʻe tō hifo ʻae kau tangata ʻe toko tolu ni, ko Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ki he loto afi vela kakaha.
24 Då blev konung Nebukadnessar förskräckt och stod upp med hast och frågade sina rådsherrar och sade: »Var det icke tre män som vi läto kasta bundna i elden? De svarade och sade till konungen: »Jo förvisso, o konung.»
Pea naʻe ofo ʻae tuʻi ko Nepukanesa, pea ne tuʻu hake fakavave, mo ne lea ʻo pehē, ki he kau tangata tokoni ʻi he pule, “ʻIkai naʻa tau lī ʻae kau tangata ʻe toko tolu kuo haʻi ki he loto afi?” Pea naʻa nau lea ʻo pehē ki he tuʻi, “ʻOku moʻoni, ʻe tuʻi.”
25 Han fortfor och sade: »Och ändå ser jag nu fyra män, som gå lösa och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem; och den fjärde ser så ut, som vore han en gudason.»
Pea naʻe lea ʻae tuʻi ʻo pehēange kiate kinautolu, “Vakai, ʻoku ou mamata ki he kau tangata ʻe toko fā, ʻoku ʻataʻatā, pea ʻoku nau ʻeveʻeva ʻi he loto afi, pea ʻoku ʻikai ha kovi kiate kinautolu, pea ko e anga ʻo hono toko fā, ʻoku hangē ia ko e ʻAlo ʻoe ʻOtua.”
26 Därefter trädde Nebukadnessar fram till öppningen på den brinnande ugnen och hov upp sin röst och sade: »Sadrak, Mesak och Abed-Nego, I den högste Gudens tjänare kommen hitut.» Då gingo Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden.
Pea naʻe ʻunuʻunu atu ʻa Nepukanesa ʻo ofi ki he matapā ki he afi vela kakaha, ʻo ne lea ʻo pehē, “ʻE Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ʻakimoutolu ʻae kau tamaioʻeiki ʻae ʻOtua māʻolunga, mou hū mai pea haʻu ki heni.” Pea naʻe hū mai ʻa Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, mei he loto afi.
27 Och satraperna, landshövdingarna och ståthållarna och konungens rådsherrar församlade sig där, och fingo då se att elden icke hade haft någon makt över männens kroppar, och att håret på deras huvuden icke var svett, och att deras kläder icke hade blivit skadade; ja, man kunde icke ens känna lukten av något bränt på dem.
Pea naʻe mamata ʻe he houʻeiki hau, mo e ngaahi pule, mo e ngaahi ʻeikitau, mo e kau mātuʻa ʻae tuʻi, ʻi heʻenau fakataha, ki he kau tangata ni, ʻaia naʻe ʻikai ke mālohi ʻae afi ki honau sino, pea naʻe ʻikai mahunuhunu ha tuʻoni louʻulu ʻe taha ʻi honau ʻulu, pea naʻe ʻikai ke fakakehe honau kofu, pea naʻe ʻikai ke hoko ʻae nanamu ʻoe afi kiate kinautolu.
28 Då hov Nebukadnessar upp sin röst och sade: »Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare, vilka så förtröstade på honom, att de överträdde konungens befallning och vågade sina liv för att icke nödgas dyrka eller tillbedja någon annan gud än sin egen Gud!
Pea naʻe lea ʻa Nepukanesa ʻo pehē, “ʻOku monūʻia ʻae ʻOtua ʻo Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ʻaia kuo fekau ʻa ʻene ʻāngelo, pea kuo ne fakahaofi ʻene kau tamaioʻeiki naʻe falala kiate ia, pea kuo nau liliu ʻae lea ʻae tuʻi, ʻo fakahaofi ʻa honau sino, koeʻuhi ke ʻoua naʻa nau tauhi, pe hū ki ha ʻotua, ka ko honau ʻOtua pe.
29 Och härmed giver jag nu befallning att vilken som helst av alla folk och stammar och tungomål, som säger något otillbörligt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall huggas i stycken, och hans hus skall göras till en plats för orenlighet; ty ingen gud finnes, som så kan hjälpa som denne.
Ko ia ʻoku ou fokotuʻu ʻae fono, ʻilonga ha kakai, pe ha puleʻanga, pe ha lea, ʻoku lea kovi ki he ʻOtua ʻo Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ʻe tuʻutuʻu fakaikiiki ʻakinautolu, pea ʻe ngaohi honau ngaahi fale ko e tuʻunga ʻotoʻota: koeʻuhi ʻoku ʻikai mo ha ʻOtua ʻe faʻa fakahaofi ʻo hangē ko eni.”
30 Därefter lät konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego komma till stor ära och makt i Babels hövdingdöme. Konung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som finnas på hela jorden. Mycken frid vare med eder! Jag har funnit för gott att härmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig. Ty stora äro förvisso hans tecken, och mäktiga äro hans under. Hans rike är ett evigt rike, och hans välde varar från släkte till släkte.
Pea naʻe hakeakiʻi ʻe he tuʻi ʻa Seteleki, mo Mesake, mo ʻApeteniko, ʻi he fonua ʻo Papilone.
