< Amos 1 >

1 Detta är vad som talades av Amos, en bland herdarna från Tekoa, vad han skådade angående Israel i Ussias, Juda konungs, och Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid, två år före jordbävningen.
Ko e ngaahi lea ʻa ʻAmosi, ʻaia naʻe ʻi he kau tauhimanu ʻo Tikoa, ko e meʻa naʻa ne mamata ai ʻoku kau ki ʻIsileli ʻi he ngaahi ʻaho ʻo ʻUsaia ko e tuʻi ʻo Siuta, pea ʻi he ngaahi ʻaho ʻo Selopoami ko e foha ʻo Soasi ko e tuʻi ʻo ʻIsileli, ʻi hono ua taʻu naʻe muʻomuʻa ʻi he mofuike.
2 Han sade: HERREN upphäver ett rytande från Sion, och från Jerusalem låter han höra sin röst. Då försänkas herdarnas betesmarker i sorg, och Karmels topp förtorkas.
Pea naʻa ne pehē, “ʻE ʻuʻulu ʻa Sihova mei Saione, pea ʻe fakaongo hono leʻo mei Selūsalema; pea ko e ngaahi fale ʻoe kau tauhimanu ʻe tangi, pea ʻe mōmoa ʻae tumutumu ʻo Kameli.”
3 Så säger HERREN: Eftersom Damaskus har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava tröskat Gilead med sina tröskvagnar av järn.
‌ʻOku pehē ʻe Sihova; “Koeʻuhi ko e talangataʻa ʻe tolu ʻa Tamasikusi, pea mo hono fā, ʻe ʻikai te u fakaafe ʻae tautea mei ai; he kuo nau haha ʻa Kiliati ʻaki ʻae ngaahi meʻa haha ukamea:
4 Därför skall jag sända en eld mot Hasaels hus, och den skall förtära Ben-Hadads palatser.
Pea te u fekau ʻae afi ki he fale ʻo Hasaeli, ʻaia te ne kai ʻo ʻosi ʻae ngaahi fale fakaʻeiʻeiki ʻo Penihatati.
5 Jag skall bryta sönder Damaskus' bommar och utrota invånarna i Bikeat-Aven och spirans bärare i Bet-Eden; och Arams folk skall bliva bortfört till Kir, säger HERREN.
Te u fesiʻi foki ʻae vaʻa ʻo Tamasikusi, pea te u motuhi ʻae kakai mei he toafa ko ʻAveni, pea mo ia ʻoku maʻu ʻae tokotoko mei he fale ʻo ʻIteni: pea ʻe ʻalu pōpula ʻae kakai Silia ki Kili,” he ʻoku pehē ʻe Sihova.
6 Så säger HERREN: Eftersom Gasa har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava fört bort allt folket såsom fångar och överlämnat dem åt Edom.
ʻOku pehē ʻe Sihova; “Koeʻuhi ko e talangataʻa ʻe tolu ʻa Kesa, pea mo hono fā, ʻe ʻikai te u fakaafe [ʻae tautea ]mei ai; he naʻa nau ʻave pōpula ʻae kau pōpula kotoa pē, koeʻuhi ke nau tuku ʻakinautolu ki ʻItomi:
7 Därför skall jag sända en eld mot Gasas murar, och den skall förtära dess palatser.
Ka te u fekau ʻae afi ki he ʻā ʻo Kesa, ʻaia te ne kai ʻo ʻosi ʻae ngaahi fale fakaʻeiʻeiki ʻi ai:
8 Jag skall utrota invånarna i Asdod och spirans bärare i Askelon; och jag skall vända min hand mot Ekron, så att filistéernas sista kvarleva förgås, säger Herren, HERREN.
Pea te u motuhi ʻae kakai mei ʻAsitoti, pea mo ia ʻoku maʻu ʻae tokotoko mei ʻAsikeloni, pea te u hiki hoku nima ki ʻEkiloni: pea ko e toenga ʻoe kau Filisitia ʻe ʻauha,” he ʻoku pehē ʻe Sihova.
9 Så säger HERREN: Eftersom Tyrus har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava överlämnat allt folket såsom fångar åt Edom, utan att tänka på sitt brödraförbund.
ʻOku pehē ʻe Sihova; “Koeʻuhi ko e talangataʻa ʻe tolu ʻa Taia, pea mo hono fā, ʻe ʻikai te u fakaafe [hono tautea ]ʻo ia; he naʻa nau tuku ʻae kau pōpula kotoa pē ki ʻItomi, pea naʻe ʻikai te nau manatuʻi ʻae fuakava fakakāinga:
10 Därför skall jag sända en eld mot Tyrus' murar, och den skall förtära dess palatser.
Ka te u fekau ʻae afi ki he ʻā ʻo Taia, ʻaia te ne kai ʻo ʻosi ʻae ngaahi fale fakaʻeiʻeiki ʻi ai.”
11 Så säger HERREN: Eftersom Edom har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har förföljt sin broder med svärd och förkvävt all barmhärtighet, och eftersom han oupphörligt har låtit sin vrede rasa och ständigt behållit sin förgrymmelse.
ʻOku pehē ʻe Sihova; “Koeʻuhi ko e talangataʻa ʻe tolu ʻa ʻItomi, pea mo hono fā, ʻe ʻikai te u fakaafe [hono tautea ]ʻo ia; he naʻa ne tuli hono tokoua ʻaki ʻae heletā, pea naʻe liʻaki ʻae manavaʻofa, pea naʻe haeʻi ʻe ia ʻi heʻene ʻita maʻuaipē, pea naʻa ne fakatolonga ʻene lili ʻo taʻengata:
12 Därför skall jag sända en eld mot Teman, och den skall förtära Bosras palatser.
Ka te u fekau ʻae afi ki Timani, ʻaia ʻe kai ʻo ʻosi ʻae ngaahi fale fakaʻeiʻeiki ʻo Posila.”
13 Så säger HERREN: Eftersom Ammons barn hava trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead, när de ville utvidga sitt område.
ʻOku pehē ʻe Sihova; “Koeʻuhi ko e talangataʻa ʻe tolu ʻae fānau ʻa ʻAmoni, pea mo hono fā, ʻe ʻikai te u fakaafe [honau tautea]; he naʻa nau haeʻi ʻae kau fefine feitama ʻi Kiliati, koeʻuhi ke nau totolo mai honau mata fonua:
14 Därför skall jag tända upp en eld mot Rabbas murar, och den skall förtära dess palatser, under härskri på stridens dag, under storm på ovädrets dag.
Ka te u tutu ʻae afi ʻi he ʻā ʻo Lapa, pea te ne kai ʻae ngaahi fale fakaʻeiʻeiki ʻo ia, ʻi he kaila ʻi he ʻaho ʻoe tau, mo e afā ʻi he ʻaho ʻoe ʻahiohio:
15 Och deras konung skall vandra bort i fångenskap, han själv och hans hövdingar med honom, säger HERREN.
Pea ʻe ʻalu honau tuʻi ki he pōpula, ʻaia mo hono ngaahi houʻeiki fakataha,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

< Amos 1 >