2 Samuelsboken 22
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
And David spoke to the Lord the words of this song, in the day in which the Lord rescued him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul.
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
And the song was thus: O Lord, my rock, and my fortress, and my deliverer,
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
my God; he shall be to me my guard, I will trust in him: [he is] my protector, and the horn of my salvation, my helper, and my sure refuge; you shall save me from the unjust man.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
I will call upon the Lord who is worthy to be praised, and I shall be saved from my enemies.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
For the troubles of death compassed me, the floods of iniquity amazed me:
the pangs of death surrounded me, the agonies of death prevented me. (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
When I am afflicted I will call upon the Lord, and will cry to my God, and he shall hear my voice out of his temple, and my cry shall come into his ears.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
And the earth was troubled and quaked, and the foundations of heaven were confounded and torn asunder, because the Lord was angry with them.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
There went up a smoke in his wrath, and fire out of his mouth devours: coals were kindled at it.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
And he bowed the heavens, and came down, and [there was] darkness under his feet.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
And he rode upon the cherubs and did fly, and was seen upon the wings of the wind.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
And he made darkness his hiding-place; his tabernacle round about him was the darkness of waters, he condensed it with the clouds of the air.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
At the brightness before him coals of fire were kindled.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
The Lord thundered out of heaven, and the Most High uttered his voice.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
And he sent forth arrows, and scattered them, and he flashed lightning, and dismayed them.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
And the channels of the sea were seen, and the foundations of the world were discovered, at the rebuke of the Lord, at the blast of the breath of his anger.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
He sent from above and took me; he drew me out of many waters.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
He delivered me from my strong enemies, from them that hated me, for they were stronger than I.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
The days of my affliction prevented me; but the Lord was my stay.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
And he brought me into a wide place, and rescued me, because he delighted in me.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
And the Lord recompensed me according to my righteousness; even according to the purity of my hands did he recompense me.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Because, I kept the ways of the Lord, and did not wickedly depart from my God.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
For all his judgements and his ordinances [were] before me: I departed not from them.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
And I shall be blameless before him, and will keep myself from my iniquity.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
And the Lord will recompense me according to my righteousness, and according to the purity of my hands in his eye-sight.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
With the holy you will be holy, and with the perfect man you will be perfect,
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
and with the excellent you will be excellent, and with the froward you will be froward.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
And you will save the poor people, and will bring down the eyes of the haughty.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
For you, Lord, [are] my lamp, and the Lord shall shine forth to me in my darkness.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
For by you shall I run [as] a girded man, and by my God shall I leap over a wall.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
As for the Mighty One, his way [is] blameless: the word of the Lord [is] strong [and] tried in the fire: he is a protector to all that put their trust in him.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Who [is] strong, but the Lord? and who will be a Creator except our God?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
[It is] the Mighty One who strengthens me with might, and has prepared my way without fault.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
He makes my feet like hart's feet, and sets me upon the high places.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
He teaches my hands to war, and has broken a brazen bow by my arm.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
And you have given me the shield of my salvation, and your propitious dealing has increased me,
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
so as to make room under me for my going, and my legs did not totter.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
I will pursue my enemies, and will utterly destroy them; and I will not turn again till I have consumed them.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
And I will crush them, and they shall not rise; and they shall fall under my feet.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
And you shall strengthen me with power for the war; you shall cause them that rise up against me to bow down under me.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
And you have caused mine enemies to flee before me, even them that hated me, and you have slain them.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
They shall cry, and there shall be no helper; to the Lord, but he hearkens not to them.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
And I ground them as the dust of the earth, I beat them small as the mire of the streets.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
And you shall deliver me from the striving of the peoples, you shall keep me [to be] the head of the Gentiles: a people which I knew not served me.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
The strange children feigned [obedience] to me; they listened to me as soon as they heard.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
The strange children shall be cast away, and shall be overthrown out of their hiding places.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
The Lord lives, and blessed [be] my guardian, and my God, my strong keeper, shall be exalted.
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
The Lord who avenges me [is] strong, chastening the nations under me,
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
and bringing me out from my enemies: and you shall set me on high from amongst those that rise up against me: you shall deliver me from the violent man.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Therefore will I confess to you, O Lord, amongst the Gentiles, and sing to your name.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
He magnifies the salvation of his king, and works mercy for his anointed, even for David and for his seed for ever.
