< 2 Kungaboken 21 >

1 Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem. Hans moder hette Hefsi-Ba.
Naʻe hongofulu ma ua ʻae taʻu ʻo Manase ʻi heʻene kamata pule, pea naʻe pule ia ʻi he taʻu ʻe nimangofulu ma nima ʻi Selūsalema. Pea ko e hingoa ʻo ʻene faʻē ko Hefisipa.
2 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
Pea naʻe fai ʻe ia ʻae kovi ʻi he ʻao ʻo Sihova, ʻo fakatatau mo e ngaahi meʻa kovi ʻae hiteni, ʻaia naʻe kapusi ʻe Sihova mei he ʻao ʻoe fānau ʻa ʻIsileli.
3 Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade förstört, och reste altaren åt Baal och gjorde en Asera, likasom Ahab, Israels konung, hade gjort, och tillbad och tjänade himmelens hela härskara.
He naʻa ne toe langa hake ʻae ngaahi potu māʻolunga ʻaia naʻe fakaʻauha ʻe heʻene tamai ko Hesekaia: pea naʻa ne fokotuʻu hake ʻae ngaahi feilaulauʻanga kia Peali, ʻo ne ngaohi ʻae vaotapu, ʻo hangē ko ia naʻe fai ʻe ʻEhapi ko e tuʻi ʻo ʻIsileli, pea naʻe lotu ia ki he ngaahi meʻa ʻoe langi, mo ne tauhi ʻakinautolu.
4 Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade sagt: »Vid Jerusalem vill jag fästa mitt namn.»
Pea naʻe ngaohi ʻe ia ʻae ngaahi feilaulauʻanga ʻi he fale ʻo Sihova, ʻaia naʻe folofola ki ai ʻa Sihova, Te u ʻai hoku huafa ʻi Selūsalema.
5 Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda förgårdarna till HERRENS hus.
Pea naʻe ngaohi ʻe ia ʻae ngaahi feilaulauʻanga ki he ngaahi meʻa ʻae langi ʻi he lotoʻā ʻe ua ʻoe fale ʻo Sihova.
6 Han lät ock sin son gå genom eld och övade teckentyderi och svartkonst och skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i HERRENS ögon, så att han förtörnade honom.
Pea naʻa ne tuku hono foha ke ʻalu ʻi he lotolotonga ʻoe afi, pea naʻe tokanga ia ki he ngaahi kuonga, pea naʻa ne fai ʻae tuki [fakatēvolo ]pea naʻe kau ia mo e kau laumālie kovi mo e kau kikite loi: naʻe fai ʻe ia ʻae ngaahi angakovi lahi ʻi he ʻao ʻo Sihova, ke fakatupu hono houhau.
7 Och Aserabelätet som han hade låtit göra satte han i det hus om vilket HERREN hade sagt till David och till hans son Salomo: »Vid detta hus och vid Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid
Pea naʻe fokotuʻu ʻe ia ʻae tamapua ʻi he vao tapu naʻa ne ngaohi ʻi he fale ʻo Sihova, ʻaia naʻe folofola ai ʻe Sihova kia Tevita, pea kia Solomone ko hono foha, “Te u ʻai hoku hingoa ʻo taʻengata ki he fale ni, pea ʻi Selūsalema, ʻaia kuo u fili mei he ngaahi faʻahinga kotoa pē ʻo ʻIsileli.
8 Och jag skall icke mer låta Israel vandra flyktig bort ifrån det land som jag har givit åt deras fäder, om de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, och det alldeles efter den lag som min tjänare Mose har givit dem.»
Pea ʻe ʻikai te u toe hiki ʻae vaʻe ʻo ʻIsileli mei he fonua ʻaia ne u foaki ki heʻenau ngaahi tamai; ʻo kapau pe te nau tokanga ke fai ʻo hangē ko ia kotoa pē naʻaku fekau kiate kinautolu, pea fakatatau ki he fono kotoa pē ʻaia naʻe fekau ʻe heʻeku tamaioʻeiki ko Mōsese kiate kinautolu.”
9 Men de lyssnade icke härtill, och Manasse förförde dem, så att de gjorde mer ont än de folk som HERREN hade förgjort för Israels barn.
Ka naʻe ʻikai te nau tokanga: pea naʻe fakahēʻi ʻakinautolu ʻe Manase ke nau fai kovi lahi hake ʻi he ngaahi puleʻanga ʻaia naʻe fakaʻauha ʻe Sihova mei he ʻao ʻoe fānau ʻa ʻIsileli.
10 Då talade HERREN genom sina tjänare profeterna och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova ʻi heʻene kau tamaioʻeiki ko e kau palōfita, ʻo pehē,
11 »Eftersom Manasse, Juda konung, har bedrivit dessa styggelser och så gjort mer ont, än allt vad amoréerna som voro före honom hava gjort, så att han med sina eländiga avgudar har kommit också Juda att synda,
“Ko e meʻa ʻi he fai ʻe Manase ko e tuʻi ʻo Siuta ʻae ngaahi angakovi lahi ni, pea kuo ne fai angakovi lahi hake ʻaupito ʻi he meʻa naʻe fai ʻe he kakai ʻAmoni ʻaia naʻe ʻi muʻa ʻiate ia, pea kuo ne fakaangahalaʻi ʻa Siuta ʻaki ʻa ʻene ngaahi ʻotua loi:
12 därför säger HERREN, Israels Gud, så: 'Se, jag skall låta en sådan olycka komma över Jerusalem och Juda, att det skall genljuda i båda öronen på var och en som får höra det.
Ko ia ʻoku pehē ai ʻe Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli, Vakai, ʻOku ou ʻomi ha kovi pehē ki Selūsalema, mo Siuta, ko ia fulipē ʻe fanongo ki ai ʻe vavana hono telinga fakatouʻosi pe.
13 Och mot Jerusalem skall jag bruka det mätsnöre som jag brukade mot Samaria, och det sänklod som jag brukade mot Ahabs hus; och jag skall skölja Jerusalem tomt, såsom man sköljer ett fat och, sedan man har sköljt det, vänder det upp och ned.
Pea te u falō atu ʻi ʻolunga ki Selūsalema ʻae afo ʻo Samēlia, mo e afo fakafuofua ʻoe fale ʻo ʻEhapi: pea te u holoholo ʻa Selūsalema ʻo hangē ko e holoholo ʻae ipukai ʻae tangata, ʻo holoholo ia, pea fakafoʻohifo ki lalo.
14 Och jag skall förskjuta kvarlevan av min arvedel och giva dem i deras fienders hand, så att de skola bliva ett rov och ett byte för alla sina fiender --
Pea te u liʻaki hono toe ʻo hoku tofiʻa, pea tukuange ʻakinautolu ki he nima ʻo honau fili: pea te nau hoko ko e meʻa ke vete mo maumau ʻe honau ngaahi fili kotoa pē;
15 detta därför att de hava gjort vad ont är i mina ögon och beständigt förtörnat mig, från den dag då deras fader drogo ut ur Egypten ända till denna dag.'»
Ko e meʻa ʻi heʻenau fai kovi ʻi hoku ʻao, mo fakatupu ʻeku houhau, talu ʻae ʻaho naʻe haʻu ai ʻenau ngaahi tamai mei ʻIsipite, ʻio, ʻo aʻu ki he ʻaho ni.”
16 Därtill utgöt ock Manasse oskyldigt blod i så stor myckenhet, att han därmed uppfyllde Jerusalem från den ena ändan till den andra -- detta förutom den särskilda syns genom vilken han kom Juda att synda och göra vad ont var i HERRENS ögon.
Ka ko eni, naʻe lingi ʻe Manase ʻae toto māʻoniʻoni ʻo lahi ʻaupito, mo ne fakafonu ʻaki ia ʻa Selūsalema mei he potu ʻe taha ki he potu ʻe taha; kaeʻumaʻā foki ʻa ʻene angahala ʻaia naʻa ne fakaangahala ai ʻa Siuta, ʻi he fai ʻaia naʻe kovi ʻi he ʻao ʻo Sihova.
17 Vad nu mer är att säga om Manasse och om allt vad han gjorde så ock om den synd han begick det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
Pea ko hono toe ʻoe ngaahi ngāue ʻa Manase, mo ia kotoa pē naʻa ne fai, mo ʻene angahala ʻaia naʻa ne fai, ʻikai kuo tohi ʻi he tohi fakamatala ki he ngaahi tuʻi ʻo Siuta?
18 Och Manasse gick till vila hos sina fäder och blev begraven i trädgården till sitt hus, i Ussas trädgård. Och hans son Amon blev konung efter honom.
Pea naʻe mohe ʻa Manase mo ʻene ngaahi tamai, pea naʻe tanu ia ʻi he ngoue ʻo hono fale ʻoʻona, ʻi he ngoue ʻo Usa: pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe ʻAmoni ko hono foha.
19 Amon var tjugutvå år gammal när han blev konung, och han regerade två år i Jerusalem. Hans moder hette Mesullemet, Harus' dotter, från Jotba.
Naʻe uofulu ma ua ʻae taʻu ʻae motuʻa ʻo ʻAmoni ʻi heʻene kamata ʻene pule, pea naʻe pule ia ʻi he taʻu ʻe ua ʻi Selūsalema. Pea ko e hingoa ʻo ʻene faʻē ko Mesulemeti, ko e ʻofefine ʻo Halusi ʻoe kakai Sotipa.
20 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fader Manasse hade gjort.
Pea naʻe fai ʻe ia ʻae kovi ʻi he ʻao ʻo Sihova, ʻo hangē ko ʻene tamai ko Manase.
21 Han vandrade i allt på samma väg som hans fader hade vandrat, och tjänade och tillbad de eländiga avgudar som hans fader hade tjänat.
Pea naʻe ʻalu ia ʻi he hala kotoa pē naʻe ʻalu ai ʻene tamai, mo ne tauhi ʻae ngaahi ʻotua loi naʻe tauhi ʻe heʻene tamai, ʻo ne lotu kiate kinautolu:
22 Han övergav HERREN, sina fäders Gud, och vandrade icke på HERRENS väg.
Pea naʻa ne liʻaki ʻe ia ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻene ngaahi tamai, pea naʻe ʻikai ʻalu ia ʻi he hala ʻo Sihova.
23 Och Amons tjänare sammansvuro sig mot honom och dödade konungen hemma i hans hus.
Pea naʻe teu ʻae lapa ʻe he kau tamaioʻeiki ʻa ʻAmoni kiate ia, ʻonau tāmateʻi ʻae tuʻi ʻi hono fale ʻoʻona.
24 Men folket i landet dräpte alla som hade sammansvurit sig mot konung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till konung efter honom.
Pea naʻe tāmateʻi ʻe he kakai ʻoe fonua ʻakinautolu kotoa pē naʻe kau ki he tuʻi ko ʻAmoni: pea naʻe fakanofo ʻe he kakai ʻoe fonua ʻa Sosaia ko hono foha ke tuʻi ia ko hono fetongi.
25 Vad nu mer är att säga om Amon, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika. Och man begrov honom i hans grav i Ussas trädgård. Och hans son Josia blev konung efter honom. Se Mätsnöre i Ordförkl.
Pea ko hono toe ʻoe ngaahi ngāue naʻe fai ʻe ʻAmoni, ʻikai kuo tohi ia ʻi he tohi fakamatala ki he ngaahi tuʻi ʻo Siuta?
Pea naʻe tanu ia ʻi he fonualoto ʻi he ngoue ʻo Usa; pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe hono foha ko Sosaia.

< 2 Kungaboken 21 >