< 2 Kungaboken 13 >

1 I Joas', Ahasjas sons, Juda konungs, tjugutredje regeringsår blev Joahas, Jehus son, konung över Israel i Samaria och regerade i sjutton år.
‌ʻI hono uofulu ma tolu ʻoe taʻu ʻo Soasi ko e foha ʻo ʻAhasia ko e tuʻi ʻo Siuta, naʻe kamata pule ki ʻIsileli ʻi Samēlia ʻa Sihoaasi ko e foha ʻo Sehu, pea [naʻa ne pule ]ʻi he taʻu ʻe hongofulu ma fitu.
2 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och följde efter de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda; från dem avstod han icke.
Pea naʻa ne fai ʻae meʻa naʻe kovi ʻi he ʻao ʻo Sihova, pea naʻa ne muimui ki he ngaahi angahala ʻa Selopoami ko e foha ʻo Nipati, ʻaia naʻe fakaangahalaʻi ʻa ʻIsileli naʻe ʻikai te ne mahuʻi mei ai.
3 Då upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han gav dem i Hasaels, den arameiske konungens, hand och i Ben-Hadads, Hasaels sons, hand hela denna tid.
Pea naʻe fakatupu ʻae houhau ʻo Sihova ki ʻIsileli, pea naʻa ne tukuange ʻakinautolu ki he nima ʻo Hasaeli ko e tuʻi ʻo Silia, pea ki he nima ʻo Peni-Hatati ko e foha ʻo Hasaeli, ʻi hona ngaahi ʻaho ʻonaua.
4 (Men Joahas bönföll inför HERREN, och HERREN hörde honom, eftersom han såg Israels betryck, då nu konungen i Aram förtryckte dem.
Pea naʻe kole ʻe Sihoaasi kia Sihova, pea naʻe ongoʻi ia ʻe Sihova: he naʻa ne ʻafioʻi ʻae fakamālohiʻi ʻo ʻIsileli, he naʻe fakamālohiʻi ʻakinautolu ʻe he tuʻi ʻo Silia.
5 Och HERREN gav åt Israel en frälsare, så att de blevo räddade ur araméernas hand; sedan bodde Israels barn i sina hyddor såsom förut.
(Pea naʻe foaki ʻe Sihova ʻae fakamoʻui kiate kinautolu, ko ia naʻa nau hao atu ai mei he nima ʻoe kakai Silia: pea naʻe toe nofo ʻae fānau ʻa ʻIsileli ki honau ngaahi fale fehikitaki ʻo hangē ko ia ʻi muʻa.
6 Dock avstodo de icke från de Jerobeams hus' synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda, utan vandrade i dem. Aseran fick också stå kvar i Samaria.)
Ka neongo ia naʻe ʻikai mahuʻi ʻakinautolu mei he ngaahi angahala ʻoe fale ʻo Selopoami, ʻaia naʻe fakaangahalaʻi ʻa ʻIsileli, ka naʻa nau ʻalu ai: pea naʻe kei tuʻu foki ʻae vaotapu ʻi Samēlia.)
7 Ty han hade icke låtit Joahas behålla mer folk än femtio ryttare, tio vagnar och tio tusen man fotfolk; så illa förgjorde dem konungen i Aram; han slog dem, så att de blevo såsom stoft, när man tröskar.
Pea naʻe ʻikai te ne tuku ha kakai kia Sihoaasi ka ko e kau heka hoosi ʻe toko nimangofulu pe, mo e saliote ʻe hongofulu, pea mo e kakai hāʻele ʻe tokotaha mano; he kuo fakaʻauha ʻakinautolu ʻe he tuʻi ʻo Silia, mo ne ngaohi ʻakinautolu ke tatau mo e efu ʻoe hahaʻanga.
8 Vad nu mer är att säga om Joahas, om allt vad han gjorde och om hans bedrifter, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Pea ko eni, ko hono toe ʻoe ngaahi ngāue ʻa Sihoaasi, pea mo ia kotoa pē naʻa ne fai, pea mo ʻene mālohi, ʻikai kuo tohi ia ʻi he tohi fakamatala ki he ngaahi tuʻi ʻo ʻIsileli?
9 Och Joahas gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Samaria. Och hans son Joas blev konung efter honom.
Pea naʻe mohe ʻa Sihoaasi mo ʻene ngaahi tamai; pea naʻa nau fai hono putu ʻi Samēlia; pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe Soasi ko hono foha.
10 I Joas', Juda konungs, trettiosjunde regeringsår blev Joas, Joahas' son, konung över Israel i Samaria och regerade i sexton år.
ʻI hono tolungofulu ma fitu ʻoe taʻu ʻo Soasi ko e tuʻi ʻo Siuta naʻe kamata pule ki ʻIsileli ʻi Samēlia ʻa Soasa ko e foha ʻo Sihoaasi, pea naʻa ne pule ʻi he taʻu ʻe hongofulu ma ono.
11 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke från någon av de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda, utan vandrade i dem.
Pea naʻa ne fai ʻae meʻa naʻe kovi ʻi he ʻao ʻo Sihova; naʻe ʻikai mahuʻi ia mei he ngaahi angahala kotoa pē ʻa Selopoami ko e foha ʻo Nipati, ʻaia naʻe fakaangahalaʻi ʻa ʻIsileli: ka naʻa ne ʻalu ai pe.
12 Vad nu mer är att säga om Joas, om allt vad han gjorde och om hans bedrifter, om hans krig mot Amasja, Juda konung, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Pea ko hono toe ʻoe ngaahi ngāue ʻa Soasi, mo ia kotoa pē naʻa ne fai, pea mo ʻene mālohi ʻi heʻene tauʻi ʻa ʻAmasia ko e tuʻi ʻo Siuta, ʻikai kuo tohi ia ʻi he tohi ʻoe ngaahi tuʻi ʻo ʻIsileli?
13 Och Joas gick till vila hos sina fäder, och Jerobeam besteg hans tron. Och Joas blev begraven i Samaria, hos Israels konungar.
Pea naʻe mohe ʻa Soasi mo ʻene ngaahi tamai; pea naʻe nofo ʻa Selopoami ki hono nofoʻa fakatuʻi: pea naʻe tanu ʻa Soasi ʻi Samēlia fakataha mo e ngaahi tuʻi ʻo ʻIsileli.
14 Men när Elisa låg sjuk i den sjukdom varav han dog, kom Joas, Israels konung, ned till honom. Och han satt hos honom gråtande och sade: »Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!»
Ka ko eni naʻe pukea ʻa ʻIlaisa ʻi he mahaki ʻaia naʻa ne toki fononga ai. Pea naʻe ʻalu hifo kiate ia ʻa Soasi ko e tuʻi ʻo ʻIsileli, pea naʻe tangi ia ki hono mata, mo ne pehē, “ʻOiauē, ʻa ʻeku tamai, ʻa ʻeku tamai! ko e saliote ʻo ʻIsileli mo e kau heka hoosi ʻo ia!”
15 Då sade Elisa till honom: »Hämta en båge och pilar.» Och han hämtade åt honom en båge och pilar.
Pea naʻe pehē ʻe ʻIlaisa kiate ia, “Toʻo ʻae kaufana mo e ngaahi ngahau.” Pea naʻa ne toʻo mai kiate ia ʻae kaufana pea mo e ngaahi ngahau
16 Då sade han till Israels konung: »Fatta i bågen med din hand.» Och när han hade gjort detta, lade Elisa sina händer på konungens händer.
Pea naʻa ne pehē ki he tuʻi ʻo ʻIsileli, “ʻAi ho nima ki he kaufana.” Pea naʻa ne ʻai hono nima ki ai: pea naʻe ʻai ʻe ʻIlaisa ʻa hono nima ʻoʻona ki he nima ʻoe tuʻi.
17 Därefter sade han: »Öppna fönstret mot öster.» Och när han hade öppnat det, sade Elisa: »Skjut.» Och han sköt. Då sade han: »En HERRENS segerpil, en segerpil mot Aram! Du skall slå araméerna vid Afek, så att de förgöras.»
Pea naʻa ne pehē, “Fakaava ʻae matapā sioʻata ki he potu hahake.” Pea naʻa ne fakaava ia. Pea naʻe toki pehē ʻe ʻIlaisa, “Fana.” Pea naʻa ne fana. Pea naʻe pehē ʻe ia, “Ko e ngahau eni ʻoe fakamoʻui ʻa Sihova, pea mo e ngahau ʻoe fakamoʻui mei Silia: he te ke teʻia ʻae kakai Silia ʻi ʻAfeki, kaeʻoua ke nau ʻauha ʻiate koe.”
18 Därefter sade han: »Tag pilarna.» Och när han hade tagit dem, sade han till Israels konung: »Slå på jorden.» Då slog han tre gånger och sedan höll han upp.
Pea naʻa ne pehē, “Toʻo ʻae ngaahi ngahau.” Pea naʻa ne toʻo ia. Pea naʻa ne pehē ki he tuʻi ʻo ʻIsileli, “Ke ke taaʻi ʻae kelekele.” Pea naʻa ne tā ia ʻo liunga tolu pea tuku.
19 Då blev gudsmannen vred på honom och sade: »Du skulle slagit fem eller sex gånger, ty då skulle du hava slagit araméerna så, att de hade blivit förgjorda; men nu kommer du att slå araméerna allenast tre gånger.»
Pea naʻe mamahi kiate ia ʻae tangata ʻoe ʻOtua, ʻo ne pehē, “Naʻe totonu ʻa hoʻo tā ke liunga nima pe liunga ono; ka ne pehē, pehē kuo ke teʻia ʻae kakai Silia kaeʻoua ke nau ʻauha; ka ko eni ʻe tuʻo tolu pe ʻa hoʻo teʻia ʻa Silia.”
20 Så dog då Elisa, och man begrov honom. Men moabitiska strövskaror plägade falla in i landet, vid årets ingång.
Pea naʻe pekia ʻa ʻIlaisa, pea naʻa nau ʻai hono putu. Pea naʻe haʻu ʻae kautau ʻa Moape ki he fonua ʻi he kamataʻanga ʻoe taʻu.
21 Så hände sig, att just när några höllo på att begrava en man, fingo de se en strövskara; då kastade de mannen i Elisas grav. När då mannen kom i beröring med Elisas ben, fick han liv igen och reste sig upp på sina fötter.
Pea naʻe hoko ʻo pehē lolotonga ʻenau tanu ha tangata, ʻiloange naʻa nau sio ki ha kautau; pea naʻa nau laku atu ʻae tangata ki he fonualoto ʻo ʻIlaisa: pea ʻi heʻene tō hifo ki ai ʻae tangata mo lave ki he ngaahi hui ʻo ʻIlaisa, naʻa ne toe moʻui hake mo ne tuʻu ki ʻolunga ki hono vaʻe.
22 Och Hasael, konungen i Aram, hade förtryckt Israel, så länge Joahas levde.
Ka naʻe fakamālohiʻi ʻa ʻIsileli ʻe Hasaeli ko e tuʻi ʻo Silia ʻi he ngaahi ʻaho kotoa pē ʻo Sihoaasi.
23 Men HERREN blev dem nådig och förbarmade sig över dem och vände sig till dem, för det förbunds skull som han hade slutit med Abraham, Isak och Jakob; ty han ville icke fördärva dem, och han hade ännu icke kastat dem bort ifrån sitt ansikte.
Pea naʻe angaʻofa ʻa Sihova kiate kinautolu, pea naʻa ne manavaʻofa kiate kinautolu, pea naʻa ne tokanga kiate kinautolu, koeʻuhi ko ʻene fuakava mo ʻEpalahame, mo ʻAisake, pea mo Sēkope, pea naʻe ʻikai te ne fie fakaʻauha ʻakinautolu, pea naʻe ʻikai te ne lī atu leva ʻakinautolu mei hono ʻao.
24 Och Hasael, konungen i Aram, dog, och hans son Ben-Hadad blev konung efter honom.
Ko ia naʻe pekia ʻa Hasaeli ko e tuʻi ʻo Silia; pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe Penihatati ko hono foha.
25 Då tog Joas, Joahas' son, tillbaka från Ben-Hadad, Hasaels son, de städer som denne i krig hade tagit ifrån hans fader Joahas. Tre gånger slog Joas honom och återtog så Israels städer.
Pea naʻe toe haʻu ʻo maʻu ʻe Soasa ko e foha ʻo Sihoaasi mei he nima ʻo Penihatati ko e foha ʻo Hasaeli, ʻae ngaahi kolo, ʻaia naʻa ne lavaʻi mei he nima ʻo Sihoaasi ko ʻene tamai ʻi he tau. Naʻe tuʻo tolu ʻae lava ia ʻe Soasi, mo ne toe maʻu ai ʻae ngaahi kolo ʻIsileli.

< 2 Kungaboken 13 >