2 Korinthierbrevet 1

1 Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus, hälsar den Guds församling som finnes i Korint, och tillika alla de heliga som finnas i hela Akaja.

Ajino bhaluwa jino kujikopoka kwangu nne, a Pauli ntume jwa a Yeshu a Kilishitu na apwanga a Timoteo, kwa engwa kwabho a Nnungu. Ngunakunjandishilanga mmanganya mmandunji bha a Nnungu nninginji ku Kolinto na bhandu bhowe bha ukonjelo mmbali yowe ya ku Akaya.

2 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Nema na ulele kopoka kwa a Nnungu ainabhetu na Bhakulungwa a Yeshu Kilishitu ibhe na mmanganya.

3 Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud,

Bhakuywe a Nnungu ainabhabho Bhakulungwa bhetu a Yeshu Kilishitu, Atati bhakwete shiya na a Nnungu bhakutupa kuangalala.

4 han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.

A Nnungu bhakutuangalaya nkulaga mwetu, nkupinga na uwe twaangalayanje bhananji nkulaga kwabhonji kwa nng'angalo gogo gutuposhela kopoka kwa bhenebho.

5 Ty såsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, så kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mått.

Elo, malinga shitupunda kupata mboteko nkwaakamulila liengo a Kilishitu, a Nnungu shibhapunda kutuangalaya kupitila a Kilishitu.

6 Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker ock detta till tröst för eder, en tröst som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast,

Ibhaga tunalaga, ni kwa ligongo lya nng'angalo na ntapulo gwenunji. Putuangalala nkupinga kunng'angalayanga mmanganyanji na kuntaganga ntima kwa mboteko yenunji, mwiipilililanje malinga uwe.

7 ty vi veta att såsom I delen våra lidanden, så delen I ock den tröst vi undfå.

Na ngulupai itukwete kwa ligongo lyenunji ishimilishe, pabha tumumanyi kuti nnalaganga malinga uwe, nneyo peyo shinng'angalalanje malinga uwe.

8 Vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen Asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.

Ashaalongo, tunapinga kummalanjilanga shitushite laga ku nkowa gwa ku Ashia kula, shilajesho shashinkututopela kwa kaje mpaka gutuwile mitima kuti tukalama.

9 Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.

Elo, mmitima jetu putwaliji mbuti bhandu bhaukumwilwenje kubhulagwa, nkupinga tunaikulupalile twaashayene, ikabhe twaakulupalile a Nnungu bhakwaayuyanga bhandu bhawilenje.

10 Och ur en sådan dödsnöd frälste han oss, och han skall än vidare frälsa oss; ja, till honom hava vi satt vårt hopp att han allt framgent skall frälsa oss.

Bhenebho bhatutapwile nshilaje shikulungwa shapingaga kutubhulaga shila, na bhanapunda kututapula. Tunakwakulupalila kuti shibhatutapule kabhili.

11 Också I stån oss ju bi med eder förbön. Och så skola många hembära tacksägelse för oss, för den nåd som genom mångas böner har kommit oss till del.

Mmanganya nnakutujangutilanga kwa kutujujila. Nkupinga bhandu bhabhagwinji bhatendanje eja kwa a Nnungu ga ligongo lya mboka itupata kwa jujilwa na bhandu bhabhagwinji.

12 Ty vad vi kunna berömma oss av, och vad vårt samvete bär oss vittnesbörd om, det är att vi i denna världen hava vandrat i Guds helighet och renhet, icke ledda av köttslig vishet, utan av Guds nåd; så framför allt i vårt förhållande till eder.

Shitukwiiniya shindu shimo, mitima jetu jinakutukong'ondelala kuti tunatama pa shilambolyo pano na kajekaje munkumbi gwenunji, kwa kwiitimalika kutupegwilwe na a Nnungu. Twangalongoywa na lunda lwetu ikabhe kwa nema ja a Nnungu.

13 Ty i vad vi skriva till eder ligger icke något annat än just vad I läsen och väl kunnen förstå. Och jag hoppas att I skolen komma att till fullo förstå

Tunakunjandishilanga indu ishinkombolanje shoma na kwiimanya. Ngunakulupalila kuti shimwimanyanje ukoto,

14 vad I redan nu delvis förstån om oss: att vi äro eder berömmelse, likasom I ären vår berömmelse, på vår Herre Jesu dag.

pabha nnaino mmumanyinji kashoko. Bhai, tumumanyi kuti lyubha lya kwiya a Yeshu shumwiiniyanje kwa ligongo lyetu malinga shitukwiiniya uwe kwa ligongo lyenunji.

15 Och i denna tillförsikt tänkte jag komma först till eder, för att I skullen få ännu ett kärleksbevis.

Ngulikulupalila kumanya na kulupalila kwenunji, gundumbilile ndandubhe kuika kunngwenunji nkupinga mpwaikanje pabhili.

16 Genom eder stad ville jag alltså taga vägen till Macedonien, och jag skulle sedan från Macedonien återigen komma till eder, för att då av eder utrustas för resan till Judeen.

Natumbilile mbitile kungwenunji gwa kwenda na gwa nkubhuja kunkoa gwa Makedonia, nkupinga nnyangutilanje ga mwanja gwangu gwa kwenda ku Yudea.

17 Så tänkte jag; och icke har jag väl därför nu handlat i vankelmod? Eller plägar jag kanhända fatta mina beslut efter köttet, så att vad jag säger är på samma gång »ja, ja» och »nej, nej»?

Bhuli, punkuganishiyanga kuti naliji mundu jwa pindikukapindikuka? Eu, punkuganishiyanga njitumbilila kwa lunda lwangupe? Kuti ngunabheleketa “Elo” na “Nngabha” gwanakamo?

18 Ingalunda; så sant Gud är trofast, vad vi tala till eder är icke »ja och nej».

A Nnungu bha kweli jika, bhai, shitummalanjilenje shila nngabha shindu sha “Elo” na “Nngabha”

19 Guds Son, Jesus Kristus, han som bland eder har blivit predikad genom oss -- genom mig och Silvanus och Timoteus -- han kom ju icke såsom »ja och nej», utan »ja» har kommit i och genom honom.

Pabha a Kilishitu bhanabhabho a Nnungu, bhutunnungushiyenje nne na a Shilibhanushi na a Timoteo, bhakaliji bha “Elo” na “Nngabha.” Ikabhe mobha gowe bhenebho ni “Elo” ja a Nnungu.

20 Ty Guds löften, så många de äro, hava i honom fått sitt »ja»; därför få de ock genom honom sitt »amen», på det att Gud må bliva ärad genom oss.

Pabha malagano gowe ga a Nnungu gali mwa a Kilishitu ni ga “Elo” kwa lyene ligongolyo, “Amina” jetu pujilugulwa kwa lina lya a Yeshu nkwaakuya a Nnungu.

21 Men den som befäster oss såväl som eder i Kristus, och den som har smort oss, det är Gud,

Bhai a Nnungu bhayene bhanakutushimilika uwe pamo na mmanganya nkulundana na a Kilishitu. Na kutuagula,

22 han som har låtit oss undfå sitt insegel och givit oss Anden till en underpant i våra hjärtan.

bhenebho gubhatupele Mbumu jwabho mmitima jetu abhe lulembo kuti uwe tubhabho na abhe ngamulo ja indu yowe ibhatubhishile.

23 Jag kallar Gud till vittne över min själ, att det är av skonsamhet mot eder som jag ännu icke har kommit till Korint.

A Nnungu ni bhakong'ondela bhangu ngaabheleketa unami, gundumbilile ngunaishe kabhili ku Kolinto ngunakummulayanga kuinjika kwa malobhe ga kalipa.

24 (Detta säger jag icke, som om vi vore herrar över eder tro; fastmer äro vi edra medarbetare till att bereda eder glädje, ty i tron stån I fasta.)

Tukaapinga kunshishilishiyanga ga indu inkukulupalilanga, pabha mwiishimilikenje nngulupai jenunji. Ikabhe uwe tubhaajangutila bha angalala kwenunji.