2 Krönikeboken 28

1 Ahas var tjugu år gammal när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde icke vad rätt var i HERRENS ögon, såsom hans fader David,

Naʻe uofulu taʻu ʻae motuʻa ʻo ʻAhasi ʻi heʻene kamata ʻene pule, pea naʻe pule ia ʻi he taʻu ʻe hongofulu ma tolu ʻi Selūsalema: ka naʻe ʻikai fai ʻe ia ʻaia naʻe lelei ʻi he ʻao ʻo Sihova, ʻo hangē ko Tevita ko ʻene tamai:

2 utan vandrade på Israels konungars väg; ja, han lät ock göra gjutna beläten åt Baalerna.

He naʻe ʻalu ia ʻi he ngaahi hala ʻoe ngaahi tuʻi ʻo ʻIsileli, pea naʻa ne ngaohi ʻae ngaahi meʻa fakatātā haka kia Peali.

3 Och själv tände han offereld i Hinnoms sons dal och brände upp sina barn i eld, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.

Pea ne tutu foki ʻae meʻa namu kakala ʻi he teleʻa ʻoe foha ʻo Henomi, pea ne tutu ʻene fānau ʻi he afi ʻo fakatatau ki he meʻa kovi ʻae ngaahi hiteni ʻaia naʻe kapusi kituʻa ʻe Sihova mei he ʻao ʻae fānau ʻa ʻIsileli.

4 Och han frambar offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd.

Naʻa ne feilaulau foki mo tutu ʻae meʻa namu kakala ʻi he ngaahi potu māʻolunga, pea ki he ngaahi tafungofunga, pea ʻi he lolo ʻakau mata kotoa pē.

5 Därför gav HERREN, hans Gud, honom i den arameiske konungens hand; de slogo honom och togo av hans folk en stor hop fångar och förde dem till Damaskus. Han blev ock given i Israels konungs hand, så att denne tillfogade honom ett stort nederlag.

Ko ia naʻe fakatukutukuʻi ia ʻe Sihova ko hono ʻOtua ki he nima ʻoe tuʻi ʻo Silia: pea naʻa nau taaʻi ia, ʻonau fetuku pōpula honau tokolahi ki Tamasikusi. Pea naʻe tukuange ia ki he nima ʻoe tuʻi ʻo ʻIsileli foki, ʻaia naʻa ne taaʻi ia ʻaki ʻae tāmateʻi lahi.

6 Ty Peka, Remaljas son, dräpte av Juda ett hundra tjugu tusen man på en enda dag, allasammans stridbara män. Detta skedde därför att de hade övergivit HERREN, sina fäders Gud.

He naʻe tāmateʻi ʻe Peka ko e foha ʻo Limalia ʻi Siuta ʻi he ʻaho pe taha ʻae tokotaha kilu mo e toko ua mano, ʻaia ko e kau tangata toʻa kotoa pē; ko e meʻa ʻi heʻenau liʻaki ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻenau ngaahi tamai.

7 Och Sikri, en tapper man från Efraim, dräpte Maaseja, konungasonen, och Asrikam, slottshövdingen, och Elkana, konungens närmaste man.

Pea naʻe tāmateʻi ai ʻe Sikili, ko e tangata mālohi ʻo ʻIfalemi, ʻa Māseia ko e foha ʻoe tuʻi, mo ʻAsilikami ko e pule ʻoe fale, mo ʻElikena ʻaia naʻe hoko mo e tuʻi.

8 Och Israels barn bortförde från sina bröder två hundra tusen fångar, nämligen deras hustrur, söner och döttrar, och togo därjämte mycket byte från dem och förde bytet till Samaria.

Pea naʻe fetuku fakapōpula ʻe he fānau ʻa ʻIsileli ʻi honau ngaahi kāinga ʻae toko ua kilu, ko e kau fefine, mo e fānau tangata, mo e fānau fefine, pea ʻave foki mo e koloa lahi ʻaupito ʻiate kinautolu, pea naʻe ʻomi ʻae koloa ki Samēlia.

9 Men där var en HERRENS profet som hette Oded; denne gick ut mot hären, när den kom till Samaria, och sade till dem: »Se, i sin vrede över Juda har HERREN, edra fäders Gud, givit dem i eder hand, men I haven dräpt dem med en hätskhet som har nått upp till himmelen.

Ka naʻe ʻi ai ʻae palōfita ʻa Sihova ko Oteti hono hingoa: pea naʻe ʻalu kituʻa ia ki he ʻao ʻoe tau naʻe haʻu ki Samēlia, ʻo ne pehē kiate kinautolu, “Vakai, ko e meʻa ʻi he houhau ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻo hoʻomou ngaahi tamai ki Siuta, kuo ne tuku ʻakinautolu ki homou nima, pea kuo mou tāmateʻi ʻakinautolu ʻi he lili kuo aʻu hake ki langi.

10 Och nu tänken I göra Judas och Jerusalems barn till trälar och trälinnor åt eder. Därmed dragen I ju allenast skuld över eder själva inför HERREN, eder Gud.

Pea ko eni ʻoku mou loto ke fakamoʻulaloa ʻae fānau ʻa Siuta mo Selūsalema ko e kau tangata pōpula, mo e kau fefine pōpula kiate kimoutolu: ka ʻikai ʻoku ʻiate kimoutolu, ʻio, ʻiate kimoutolu, ʻae ngaahi angahala kia Sihova ko homou ʻOtua?

11 Så hören mig nu: Sänden tillbaka fångarna som I haven tagit från edra bröder; ty HERRENS vrede är upptänd mot eder.»

Pea ko ia mou tokanga mai kiate au, pea mou tukuange ʻae kau pōpula, ʻaia kuo mou maʻu fakapōpula ʻi homou ngaahi kāinga: he ʻoku ʻiate kimoutolu ʻae houhau lahi ʻa Sihova.”

12 Några av huvudmännen bland Efraims barn, nämligen Asarja, Johanans son, Berekja, Mesillemots son, Hiskia, Sallums son, och Amasa, Hadlais son, stodo då upp och gingo emot dem som kommo från kriget

Pea naʻe toki tuʻu hake ai ʻae niʻihi ʻi he kau tuʻukimuʻa ʻoe fānau ʻa ʻIfalemi ko ʻAsalia ko e foha ʻo Sohanani mo Pelakia ko e foha ʻo Misilimoti, mo Sesikia ko e foha ʻo Salumi, mo ʻAmasa ko e foha ʻo Hatilai, ke taʻofi ʻakinautolu kuo haʻu mei he tau.

13 och sade till dem: »I skolen icke föra dessa fångar hitin; ty I förehaven något som drager skuld över oss inför HERREN, och varigenom I ytterligare föröken våra synder och vår skuld. Vår skuld är ju redan stor nog, och vrede är upptänd mot Israel.»

‌ʻO [nau ]pehē kiate kinautolu, “ʻOua te mou ʻomi ʻae kau pōpula ki heni: he kuo mau fakahouhau kia Sihova, pea ʻoku mou loto ke fakalahi ki heʻemau ngaahi angahala pea ki heʻemau ngaahi kovi: he ʻoku lahi ʻaupito ʻemau fai hala, pea ʻoku houhauʻia lahi ʻaupito ʻa ʻIsileli.”

14 Då lämnade krigsfolket ifrån sig fångarna och bytet inför de överste och hela församlingen.

Ko ia naʻe tuku ai ʻe he kau tangata toʻo mahafutau ʻae kakai pōpula mo e vete ʻi he ʻao ʻoe houʻeiki mo e kakai kotoa kuo fakataha.

15 Och de nämnda männen stodo upp och togo sig an fångarna. Alla som voro nakna bland dem klädde de upp med vad de hade tagit såsom byte; de gåvo dem kläder och skor, mat och dryck, och smorde dem med olja, och alla som icke orkade gå läto de sätta sig upp på åsnor, och förde dem så till Jeriko, Palmstaden, till deras bröder där. Sedan vände de tillbaka till Samaria.

Pea naʻe tuʻu hake ʻae kau tangata ʻaia naʻe lau honau hingoa, ʻo ʻave ʻae kakai pōpula, pea fakakofuʻaki ʻae vete ʻakinautolu kotoa pē naʻe telefua ʻiate kinautolu, pea naʻa nau teuʻi mo fakatopuvaʻe ʻakinautolu, pea tufa kiate kinautolu ʻae meʻakai mo e inu, pea tākai ʻakinautolu pea fakaheka ʻakinautolu kotoa pē naʻe vaivai ki he fanga ʻasi, pea [nau ]ʻomi ʻakinautolu ki honau ngaahi kāinga ki Seliko, ko e kolo ʻae ʻakau ko e ponga: pea naʻa nau toki liu mai ki Samēlia.

16 Vid samma tid sände konung Ahas bud till konungarna i Assyrien, med begäran att de skulle hjälpa honom.

Pea naʻe fekau ʻe he tuʻi ko ʻAhasi ʻi he kuonga ko ia ki he ngaahi tuʻi ʻo ʻAsilia ke nau tokoni ia,

17 Ty förutom allt annat hade edoméerna kommit och slagit Juda och tagit fångar.

He naʻe toe haʻu ʻae kakai ʻItomi ʻo teʻia ʻa Siuta, pea fetuku ʻo ʻave ʻae ngaahi pōpula.

18 Och filistéerna hade fallit in i städerna i Juda lågland och sydland och hade intagit Bet-Semes, Ajalon och Gederot, så ock Soko med underlydande orter, Timna med underlydande orter och Gimso med underlydande orter, och hade bosatt sig i dem.

Pea ko e kakai Filisitia foki naʻa nau haʻu ʻo tauʻi ʻae ngaahi kolo ʻoe fonua ʻi lalo, mo e potu tonga ʻo Siuta, pea kuo nau lavaʻi ʻa Pete-Semesi, mo ʻAsaloni, mo Kiteloti, mo Soko fakataha mo e ngaahi potu kakai ʻo ia, mo Timinate mo hono ngaahi potu kakai ʻo ia, mo Kimiso foki mo hono ngaahi potu kakai ʻo ia: pea naʻa nau nonofo ai.

19 Ty HERREN ville förödmjuka Juda, för Ahas', den israelitiske konungens, skull, därför att denne hade vållat oordning i Juda och varit otrogen mot HERREN.

He naʻe fakavaivai hifo ʻe Sihova ʻa Siuta ko e meʻa ia ʻAhasi ko e tuʻi ʻo ʻIsileli: he naʻa ne fakatelefua ʻa Siuta, pea fai talangataʻa ʻaupito kia Sihova.

20 Men Tillegat-Pilneeser, konungen i Assyrien, drog emot honom och angrep honom, i stället för att understödja honom.

Pea naʻe haʻu kiate ia ʻa Tilikati-Pilinesa ko e tuʻi ʻo ʻAsilia, ʻo ne fakamamahi ia, ka naʻe ʻikai te ne tokoni ia.

21 Ty fastän Ahas plundrade HERRENS hus och konungshuset och de överstes hus och gav allt åt konungen i Assyrien, så hjälpte det honom dock icke.

He naʻe toʻo ʻo ʻave ʻe ʻAhasi ʻae ʻinasi mei he fale ʻo Sihova, pea mei he fale ʻoe tuʻi, pea ʻoe houʻeiki, pea foaki ia ki he tuʻi ʻo ʻAsilia: ka naʻe ʻikai te ne tokoni ia.

22 Och i sin nöd försyndade sig samme konung Ahas ännu mer genom otrohet mot HERREN.

Pea ʻi he ngaahi ʻaho ʻo ʻene mamahi naʻa ne fakalahi ki heʻene angahala kia Sihova: ʻae tuʻi ko eni ko ʻAhasi.

23 Han offrade nämligen åt gudarna i Damaskus, som hade slagit honom; ty han tänkte: »Eftersom de arameiska konungarnas gudar hava förmått hjälpa dem, vill jag offra åt dessa gudar, för att de ock må hjälpa mig.» Men i stället var det dessa som kommo honom och hela Israel på fall.

He naʻa ne feilaulau ki he ngaahi ʻotua ʻo Tamasikusi, ʻaia naʻe taaʻi ia: ʻo ne pehē, “Ko e meʻa ʻi he tokoni ʻakinautolu ʻi he ngaahi ʻotua ʻoe ngaahi tui ʻo Silia, ko ia te u feilaulau ai kiate kinautolu, koeʻuhi ke nau tokoni au. Ka ko hono malaʻiaʻanga ʻakinautolu, ʻoʻona mo ʻIsileli kotoa pē.”

24 Ahas samlade ihop de kärl som funnos i Guds hus och bröt sönder kärlen i Guds hus och stängde igen dörrarna till HERRENS hus, och gjorde sig altaren i vart hörn i Jerusalem.

Pea naʻe tānaki fakataha ʻe ʻAhasi ʻae ngaahi nāunau ʻoe fale ʻoe ʻOtua, ʻo ne tuʻutuʻu ke fakaikiiki ʻae ngaahi ipu ʻoe fale ʻoe ʻOtua, pea naʻe tāpuni ʻae ngaahi matapā ʻoe fale ʻo Sihova, pea ne fokotuʻu ʻae ngaahi feilaulauʻanga ʻi he ngaahi tuliki kotoa pē ʻo Selūsalema.

25 Och i var och en av Juda städer uppförde han offerhöjder för att där tända offereld åt andra gudar, och han förtörnade så HERREN, sina fäders Gud.

Pea ne ngaohi ʻi he ngaahi kolo kehekehe ʻo Siuta ʻae ngaahi potu māʻolunga ke tutu ai ʻae meʻa namu kakala ki he ngaahi ʻotua kehe, pea naʻa ne fakatupu ʻae houhau lahi ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻene ngaahi tamai.

26 Vad nu mer är att säga om honom och om alla hans företag, under hans första tid såväl som under hans sista, det finnes upptecknat i boken om Judas och Israels konungar.

Pea ko eni ko hono toe ʻo ʻene ngāue mo hono ngaahi hala kotoa pē, ko e ʻuluaki mo e ki mui, vakai, kuo tohi ia ʻi he tohi ʻoe ngaahi tuʻi ʻo Siuta mo ʻIsileli.

27 Och Ahas gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Jerusalem, inne i själva staden; de lade honom nämligen icke i Israels konungars gravar. Och hans son Hiskia blev konung efter honom.

Pea naʻe mohe ʻa ʻAhasi mo ʻene ngaahi tamai, pea naʻa nau tanu ia ʻi he kolo, ʻio, ʻi Selūsalema: ka naʻe ʻikai te nau ʻomi ia ki he ngaahi tanuʻanga ʻoe ngaahi tuʻi ʻo ʻIsileli: pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe Hesekaia ko hono foha.