Sakaria 4

1 Och Ängelen, som med mig talade, kom igen, och väckte mig, lika som en af sömn uppväckt varder.

L'angelo che mi parlava venne a destarmi, come si desta uno dal sonno,

2 Och han sade till mig: Hvad ser du? Men jag sade: Jag ser, och si, der stod en ljusastake, allersamman af guld, med en skål ofvanuppå, der sju lampor på voro, och ju sju slefvar vid ena lampo;

e mi disse: «Che cosa vedi?». Risposi: «Vedo un candelabro tutto d'oro; in cima ha un recipiente con sette lucerne e sette beccucci per le lucerne.

3 Och tu oljoträ dernär; ett på högra sidona vid skålena, den andra på den venstra.

Due olivi gli stanno vicino, uno a destra e uno a sinistra».

4 Och jag svarade, och sade till Ängelen, som med mig talade: Min Herre, hvad är detta?

Allora domandai all'angelo che mi parlava: «Che cosa significano, signor mio, queste cose?».

5 Och Ängelen, som med mig talade, svarade, och sade till mig: Vetst du icke hvad detta är? Jag sade: Nej, min Herre.

Egli mi rispose: «Non comprendi dunque il loro significato?». E io: «No, signor mio».

6 Och han svarade, och sade till mig: Det är Herrans ord om Serubbabel: Det skall icke ske igenom någon här, eller magt; utan igenom min Anda, säger Herren Zebaoth.

Egli mi rispose: «Questa è la parola del Signore a Zorobabele: Non con la potenza né con la forza, ma con il mio spirito, dice il Signore degli eserciti!

7 Ho äst du, stora berg, som dock for Serubbabel en slättmark varda måste? Och han skall lägga den första stenen, så att man ropa skall: Till lycko, till lycko!

Chi sei tu, o grande monte? Davanti a Zorobabele diventa pianura! Egli estrarrà la pietra, quella del vertice, fra le acclamazioni: Quanto è bella!».

8 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Mi fu rivolta questa parola del Signore:

9 Serubbabels händer hafva grundat detta huset, hans händer skola ock fullkomnat; på det I förnimma skolen, att Herren Zebaoth mig till eder sändt hafver.

«Le mani di Zorobabele hanno fondato questa casa: le sue mani la compiranno e voi saprete che il Signore degli eserciti mi ha inviato a voi.

10 Ty ho är den, som dessa ringa dagar föraktar; i hvilkom man dock skall glädja sig, och se murlodet uti Serubbabels hand, med de sju, som Herrans ögon äro, de der öfver hela landet löpa?

Chi oserà disprezzare il giorno di così modesti inizi? Si gioirà vedendo il filo a piombo in mano a Zorobabele. Le sette lucerne rappresentano gli occhi del Signore che scrutano tutta la terra».

11 Och jag svarade, och sade till honom: Hvad äro dessa tu oljoträn, på högra och venstra sidone vid ljusastakan?

Quindi gli domandai: «Che significano quei due olivi a destra e a sinistra del candelabro?

12 Och jag svarade annan gång, och sade till honom: Hvad äro de två grenarna af oljoträn, som stå vid de två gyldene ljusa näporna, der man med af tager?

E quelle due ciocche d'olivo che stillano oro dentro i due canaletti d'oro?».

13 Och han sade till mig: Vetst du icke hvad de äro? Jag sade: Nej, min Herre.

Mi rispose: «Non comprendi dunque il significato di queste cose?». E io: «No, signor mio».

14 Och han sade: Det äro de tu oljobarn, som stå när honom, som råder öfver allt landet.

«Questi, soggiunse, sono i due consacrati che assistono il dominatore di tutta la terra».