< Titusbrevet 3 >
1 Förmana dem, att de äro Förstarna och Öfverheten underdånige och lydige; redebogne till alla goda gerningar;
Amonéstales que se sujeten a los principados y potestades, que obedezcan, que estén aparejados a toda buena obra:
2 Om ingen illa tala, icke trätosamma; utan milde, bevisande all saktmodighet till alla menniskor.
Que no digan mal de nadie, que no sean pendencieros, mas modestos, mostrando toda mansedumbre para con todos los hombres.
3 Ty vi vorom ock fordom ovise, ohörige, villfarande, tjenande begärelsom och mångahanda lustom, och vandradom i ondsko och afund, hätske; och hatadom hvarannan inbördes.
Porque también éramos nosotros insensatos en otro tiempo, rebeldes, errados, sirviendo a concupiscencias y deleites diversos, viviendo en malicia y en envidia, aborrecibles, aborreciendo los unos a los otros:
4 Men sedan Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till menniskorna uppenbarades;
Mas cuando se manifestó la bondad del Salvador nuestro Dios, y su amor para con los hombres,
5 Icke för rättfärdighetenes gernings skull, som vi gjort hade; utan efter sina barmhertighet gjorde han oss saliga, genom den nya födelsens bad, och den Heliga Andas förnyelse;
No por las obras de justicia que nosotros habíamos hecho, mas por su misericordia, nos salvó por el lavamiento de la regeneración, y de la renovación del Espíritu Santo;
6 Hvilken han öfver oss rikeliga utgjutit hafver, genom vår Frälsare Jesum Christum;
El cual derramó en nosotros ricamente por Jesu Cristo Salvador nuestro:
7 På det vi skole rättfärdige varda genom hans nåd, och arfvingar blifva till evinnerligit lif, efter hoppet. (aiōnios )
Para que justificados por su gracia, seamos hechos herederos según la esperanza de la vida eterna. (aiōnios )
8 Det är ju ett fast ord; detta vill jag att du lärer, såsom det der visst är, att de, som Gudi trott hafva, vinnlägga sig i goda gerningar föregå; ty sådant är menniskomen godt och nyttigt.
Palabra fiel, y estas cosas quiero que afirmes constantemente: que los que creen a Dios, procuren sobresalir en buenas obras. Esto es lo bueno y lo útil para los hombres.
9 Men dåraktig spörsmål, och slägtregister, och trätor, och kämpning om lagen förkasta; ty de äro onyttig och fåfäng.
Mas evita las cuestiones insensatas, y las genealogías, y las contenciones, y disputas sobre la ley; porque son sin provecho y vanas.
10 Fly en kättersk mennisko, då han en gång och annan förmanad är;
Al hombre hereje, después de una y otra amonestación, deséchale:
11 Vetandes, att en sådan är förvänd, och syndar, såsom den sig sjelf fördömt hafver.
Estando cierto que el tal es trastornado, y peca, siendo condenado de su propio juicio.
12 Då jag till dig sänder Artheman, eller Tychicum, så skynda dig snart till mig till Nicopolis; ty jag hafver satt mig före att blifva der öfver vintren.
Cuando enviare a ti a Artemas, o a Tíquico, dáte priesa en venir a mí a Nicópolis; porque allí he determinado de invernar.
13 Zenan, den lagkloka, och Apollo, fordra med flit, att dem intet fattas.
A Zénas doctor de la ley, y a Apolo envía delante, procurando que nada les falte.
14 Men låt ock dem, som våre äro, lära i goda gerningar föregå der det behöfves, att de icke äro ofruktsamme.
Aprendan asimismo los nuestros a sobresalir en buenas obras para los usos necesarios, porque no sean inútiles.
15 Helsa dig alla, som med mig äro. Helsa dem, som oss älska i trone. Nåd vare med eder allom. Amen.
Todos los que están conmigo te saludan. Saluda a los que nos aman en la fe. La gracia sea con todos vosotros. Amén. A Tito, el cual fue el primer obispo ordenado para la iglesia de los Cretenses, escrita de Nicópolis de Macedonia.