Romarbrevet 9
1 Jag säger sanningen i Christo, och ljuger icke; som mitt samvete bär mig der vittne till i dem Helga Anda;
Men Mesihte heqiqetni sözleymen, yalghan gep éytmaymen, wijdanim Muqeddes Rohning ilkide bolup özemge guwahliq qilmaqta —
2 Att jag hafver ena stora sorg, och idkeliga pino i mitt hjerta.
Qelbimde zor derd-elem we tügimes azab bar.
3 Ty jag hafver sjelfver önskat mig bortkastad ifrå Christo, för mina bröders skull, som mig köttsliga skylde äro;
Chünki méning buraderlirim, yeni jismaniy jehettiki qérindashlirim bolghan Israillarni [nijat tapquzalisam] [Xudaning] lenitige qélip Mesihtin mehrum qilinishimni tileshke razi idim; ular Israillar! — ulargha oghulluq hoquqi, [Xudaning] shan-sheripining ayan qilinishi, ehdiliri, Tewrat qanunining amanet bolushi, ibadet xizmetliri we [Tewrat] wediliri nésiwe qilindi.
4 Hvilke äro af Israel, hvilkom barnaskapet tillhörer, och härligheten, och förbundet, och lagen, och Gudstjensten, och löften;
5 Hvilkas äro fäderna, der Christus af födder är, på köttsens vägnar; hvilken är Gud öfver all ting, lofvad evinnerliga. Amen. (aiōn g165)
Ulugh [ibraniy] ata-bowiliri ularningkidur; jismaniy jehette Mesih ularning ejdadidur. U barliq mewjudat üstidin höküm sürgüchi, menggü mubarek Xudadur. Amin! (aiōn g165)
6 Detta säger jag icke fördenskull, att Guds ord äro omintet vorden; ty de äro icke alle Israeliter, som äro af Israel;
— Biraq Xudaning [Israilgha bolghan] sözi bikar boldi, démeymen; chünki Israildin bolghanlarning hemmisila heqiqiy Israil hésablanmaydu;
7 Icke äro de heller alle söner, att de äro Abrahams säd; utan i Isaac skall dig kallas säden;
shuningdek, Ibrahimning ewladliri bolsimu, hemmisila uning perzentliri hésablanmaydu. Chünki [muqeddes yazmilarda Ibrahimgha]: «Ishaqtin törelgenlerla séning nesling hésablinidu» — déyilgen.
8 Det är: Icke äro de Guds barn, som äro barn efter köttet, utan de som äro barn efter löftet, de varda räknade för säd.
Démek, jismaniy jehettin [Ibrahimdin] törelgen perzentler Xudaning perzentliri boliwermeydu, belki [Xudaning] wedisi arqiliq törelgenler [Ibrahimning] heqiqiy nesli hésablinidu.
9 Ty detta är löftesordet: Jag skall komma i denna tiden; och Sara skall hafva en son.
Chünki Xudaning bergen wedisi mundaq idi: «[Kéler yili] mushu chaghda qaytip kélimen, Sarah bir oghulgha ana bolidu».
10 Och icke allenast det; utan ock Rebecka vardt en gång hafvandes af Isaac, vårom fader.
Uning üstige, Riwkah bir erdin, yeni ejdadimiz Ishaqtin [qoshkézekge] hamilidar bolghanda,
11 Ty förr än barnen voro född, och hade hvarken godt eller ondt gjort (på det Guds uppsåt skulle blifva ståndandes efter utkorelsen, icke för gerningarnas skull, utan af kallarens nåde),
Perzentliri téxi tughulmighanda, héchqandaq yaxshi yaki yaman ishnimu qilmasta, Xuda Özining ademlerni tallashtiki muddiasining ularning qilghan ish-emellirige emes, peqet Chaqirghuchi bolghanning iradisige asaslan’ghanliqini körsitish üchün, Riwkahgha: «Chongi kichikining xizmitini qilidu» — déyilgenidi.
12 Vardt denne sagdt: Den större skall tjena dem mindre;
13 Såsom skrifvet är: Jacob älskade jag men Esau hatade jag.
Xuddi yene muqeddes yazmilarda éytilghinidek: «Yaqupni söydüm, Esawdin nepretlendim».
14 Hvad vilje vi då säga? Är Gud orättfärdig? Bort det.
Undaqta, bulargha néme deyli? Xudada adaletsizlik barmu? Hergiz yoq!
15 Ty han säger till Mosen: Hvilkom jag är nådelig, honom är jag nådelig; och öfver hvilken jag förbarmar mig, öfver honom förbarmar jag mig.
Chünki Xuda Musagha mundaq dégen: — «Kimge rehim qilghum kelse, shuninggha rehim qilimen, Kimge ich aghritqum kelse, shuninggha ich aghritimen».
16 Så står det nu icke till någors mans vilja eller lopp, utan till Guds barmhertighet.
Démek, bu ish insanning iradisige yaki ularning tirishchanliqigha emes, belki rehimdilliq körsetküchi Xudagha baghliqtur.
17 Ty Skriften säger till Pharao: Dertill hafver jag uppväckt dig, att jag skall bevisa mina magt på dig; och att mitt Namn skall varda förkunnadt i all land.
Chünki Xuda muqeddes yazmilarda Pirewn’ge mundaq dégen: — «Méning séni tiklishimdiki meqset del shuki, qudritimni üstüngde körsitish hemde namimning pütkül jahan’gha jakarlinishi».
18 Så förbarmar han nu sig öfver hvem han vill, och hvem han vill, förhärdar han.
Démek, Xuda xalighinigha rehim qilidu, xalighinini tash yürek qilidu.
19 Så må du säga till mig: Hvad skyllar han då oss? Ho kan stå emot hans vilja?
Emdi belkim sen manga: «Xudaning iradisige héchkim qarshi chiqalmaydighan tursa, undaqta Xuda néme üchün insanni eyibleydu?» — déyishing mumkin.
20 O menniska, ho äst du som vill träta med Gud? Icke säger det ting, som gjordt är, till sin mästare: Hvi hafver du gjort mig sådana?
Biraq, ey insan, Xuda bilen takallashqudek kimsen? Qélipta shekillendürüliwatqan nerse özini shekillendürgüchige: — «Méni néme üchün bundaq yasiding?» — déyelemdu?
21 Hafver icke en pottomakare magt att göra af en klimp ett kar till heder, och det andra till vanheder?
Xumdanchining oxshash bir kallek laydin ésil orun’gha ishlitidighan qachimu, shundaqla adettiki orun’gha ishlitidighan qachimu yasash hoquqi yoqmu?
22 Derföre, då Gud ville låta se vredena, och kungöra sina magt, hafver han med stor tålsamhet lidit vredsens kar, som äro tillredd till fördömelse;
Xuda Öz ghezipini körsitishni we küch-qudritini tonutushni niyet qilghan bolsa, ghezipige layiq bolghan, halaketke teyyarlan’ghan «qachilar»gha adettin tashqiri sewrchanliq bilen köksi-qarnini keng qilip kelgen bolsa, uninggha néme boptu?
23 På det han skulle kungöra sina härlighets rikedom på barmhertighetenes kar, som han hafver tillredt till härlighet;
We shuning bilen Özining rehim-shepqitining nishani qilghan we shan-sherepke muyesser bolushqa aldin’ala teyyarlighan «qachilar»da, yeni Özi Yehudiylar arisidinla emes, belki eller arisidinmu chaqirghan bizlerde shan-sheripining cheksizlikini namayan qilish üchün shundaq qilishni xalighan bolsa, buninggha néme boptu?
24 Hvilka han ock kallat hafver, nämliga oss, icke allenast af Judomen, utan ock af Hedningomen;
25 Såsom han ock säger genom Oseas: Det som icke var mitt folk, det skall jag kalla mitt folk; och den mig intet kär var, skall jag kalla min kära.
Bu xuddi Xudaning Hoshiya peyghember arqiliq éytqinidek: — «Esli xelqim hésablanmighan xelqni xelqim, Esli söymigenlerni söygenlirim deymen»;
26 Och det skall ske, att der som hafver varit sagdt till dem: I ären icke mitt folk; der skola de varda kallade lefvandes Guds barn.
we yene: — «Burun ulargha: «Siler Méning xelqim emessiler» déyilgen jayda, Kelgüside del shu jayda ulargha «Tirik Xudaning oghulliri!» dégen nam bérilidu».
27 Men Esaias ropar för Israel: Om talet på Israels barn än vore som sanden i hafvet, så skola dock de igenlefde varda salige.
Yeshaya peyghembermu Israil toghruluq mundaq jakarlighanidi: — «Israillarning sani déngiz sahilidiki qumdek köp bolsimu, lékin peqet birla «qaldi» qutquzulidu;
28 Ty han skall väl låta förderfva dem, och dock likväl stilla det förderfvet till rättfärdighet; ty Herren skall stilla förderfvet på jordene.
chünki, Perwerdigar Öz ishini tügitiwétip, heqqaniyliq bilen tézdin uni ijra qilidu; chünki U yer yüzide hökümini teltöküs we téz ijra qilidu».
29 Och såsom Esaias sade tillförene: Hade icke Herren Zebaoth igenleft oss säd, då hade vi varit såsom Sodoma, och lika som Gomorra.
Yeshaya peyghember yene aldin éytqinidek: — «Eger samawi qoshunlarning Serdari bolghan Perwerdigar bizge bir nesil qaldurmighan bolsa, Sodom shehiridek, Gomorra shehiridek [yoqalghan] bolattuq».
30 Hvad vilje vi då säga? Det säge vi: Hedningarna, som icke farit hafva efter rättfärdighetene, de hafva fått rättfärdigheten; den rättfärdighet menar jag, som af trone kommer.
Undaqta, bulargha néme déyishimiz kérek? Heqqaniyliqqa intilmigen ellikler heqqaniyliqqa, yeni étiqadqa asaslan’ghan birxil heqqaniyliqqa érishti.
31 Men Israel, som for efter rättfärdighetenes lag, kom icke till rättfärdighetenes lag.
Lékin Israil heqqaniyliqni körsetken Tewrat qanunigha intilgini bilen qanunning telipige yételmidi.
32 Hvarföre? Derföre att de icke sökte det af trone, utan såsom af lagsens gerningar; ty de stötte sig på förtörnelsestenen;
Néme üchün? Chünki ularning [heqqaniyliqqa] intilishi étiqad bilen emes, belki «sawabliq ishlar» bilen idi. Ular «putlikashang tash»qa putliship yiqilip chüshti;
33 Såsom skrifvet är: Si, jag lägger i Zion en förtörnelsesten, och ena förargelseklippo: och hvar och en som tror på honom, skall icke komma på skam.
xuddi [muqeddes yazmilarda] yézilghinidek: «Xelqni putlishidighan putlikashang tashni, Ademni yiqitidighan qoram tashni Zion’gha qoydum, Uninggha étiqad qilghuchi hergiz yerge qaritilip qalmas».
