Uppenbarelseboken 10

1 Och jag såg en annan stark Ängel nederkomma af himmelen; han var klädd med en sky, och en regnbåge öfver hans hufvud, och hans ansigte såsom solen, och hans fötter såsom eldspelare.

[In the vision] I saw another mighty angel that was coming down out of heaven. A cloud [surrounded him]. There was a rainbow over his head. His face [shone] [SIM] like the sun. His legs looked like pillars of fire.

2 Och han hade i sine hand en öppen bok; och han satte sin högra fot på hafvet, och den vänstra på jordena.

He had in his hand a small scroll that was open. He set his right foot on the ocean and his left foot on the land.

3 Och ropade med höga röst, som ett rytande lejon. Och då han ropade, talade sju tordöner sina röster.

He shouted something with a loud voice, a voice like the roar of a lion. When he shouted this, it thundered seven [times], speaking [words that I could understand].

4 Och då de sju tordöner talat hade sina röster, ville jag skrifvit dem; då hörde jag ena röst af himmelen säga till mig: Besegla det de sju tordöner talat hafva, och skrif det intet.

When it thundered [like that], I was about to write [the words that I] heard, but a voice from heaven said to me, “Keep secret what the thunder said! Do not write it down!”

5 Och Ängelen, som jag såg stå på hafvet och på jordene, hof sina hand upp till himmelen,

Then the angel whom I had seen standing on the ocean and the land raised his right hand toward heaven,

6 Och svor vid honom, som lefver ifrån evighet till evighet, den der himmelen skapat hafver och hvad deruti är, och jordena och hvad deruti är, och hafvet och hvad deruti är, att ingen tid skall vara mer. (aiōn g165)

and he asked the one who lives forever, the one who created heaven and everything that is in it, [who created] the earth and everything that is in it, and [who created] the ocean and everything that is in it, to affirm that what he said was true. [He said that he] would surely no longer delay [what he had planned to do]. (aiōn g165)

7 Utan i de dagar, då den sjunde Ängelens röst höres, då han varder basunandes; då skall Guds hemlighet fullkomnad varda, såsom han förkunnat hade genom sina tjenare Propheterna.

He said that when the time [came] for the seventh angel to blow his trumpet, [he] would complete what God had secretly planned, just like he announced [long ago] to his servants, the prophets.

8 Och jag hörde åter ena röst af himmelen tala med mig, och säga: Gack, och tag den öppna bokena af Ängelens hand, som står på hafvet och på jordene.

The one whose voice I had heard from heaven spoke to me again. He said, “Go and take the open scroll from the hand of the angel who is standing on the ocean and on the land.”

9 Och jag gick till Ängelen, och sade till honom: Få mig bokena; och han sade till mig: Tag, och ät upp henne, och hon skall rifva dig i buken; men i din mun skall hon vara söt som hannog.

So I went to the angel and asked him to give me the little scroll. He said to me, “Take it and eat it. In your mouth it will [taste] sweet like honey, but it will make your stomach bitter.”

10 Och jag tog bokena af Ängelens hand, och åt henne upp, och hon vardt i min mun söt som hannog; och då jag hade ätit henne, ref hon mig i buken.

I took the little scroll from the angel’s hand and ate it. In my mouth it [tasted] sweet like honey, but when I had eaten it, [it] made my stomach turn sour.

11 Och han sade till mig: Du måste åter prophetera folkom, Hedningom, och tungomålom, och mångom Konungom.

The one whose [voice spoke from heaven said to me], “You must (prophesy again/proclaim again what I will reveal to you) about many people-[groups], many nations, [speakers of] many languages [MTY], and many kings.”