Psaltaren 84

1 En Psalm Korah barnas, på Gittith, till att föresjunga. Huru lustige äro dina boningar, Herre Zebaoth!

In finem, pro torcularibus filiis Core. Psalmus. Quam dilecta tabernacula tua, Domine virtutum!

2 Min själ längtar och trängtar efter Herrans gårdar. Min kropp och själ fröjda sig uti lefvandes Gudi.

Concupiscit, et deficit anima mea in atria Domini; cor meum et caro mea exsultaverunt in Deum vivum.

3 Ty foglen hafver funnit ett hus, och svalan sitt bo, der de sina ungar lägga; nämliga ditt altare, Herre Zebaoth, min Konung och min Gud.

Etenim passer invenit sibi domum, et turtur nidum sibi, ubi ponat pullos suos: altaria tua, Domine virtutum, rex meus, et Deus meus.

4 Salige äro de som i dino huse bo, de lofva dig till evig tid. (Sela)

Beati qui habitant in domo tua, Domine; in sæcula sæculorum laudabunt te.

5 Salige äro de menniskor, som dig för sin starkhet hålla, och af hjertat efter dig vandra;

Beatus vir cujus est auxilium abs te: ascensiones in corde suo disposuit,

6 De der gå genom jämmerdalen, och göra der källor; och lärarena varda med mycken välsignelse prydde.

in valle lacrimarum, in loco quem posuit.

7 De vinna den ena segren efter den andra, att man se må, att den rätte Guden är i Zion.

Etenim benedictionem dabit legislator; ibunt de virtute in virtutem: videbitur Deus deorum in Sion.

8 Herre Gud Zebaoth, hör min bön; akta härtill, Jacobs Gud. (Sela)

Domine Deus virtutum, exaudi orationem meam; auribus percipe, Deus Jacob.

9 Gud, vår sköld, skåda dock; se uppå din smordas rike.

Protector noster, aspice, Deus, et respice in faciem christi tui.

10 Ty en dag uti dina gårdar är bättre, än eljest tusende. Jag vill heldre vakta dörrena uti mins Guds huse, än länge bo uti de ogudaktigas hyddom.

Quia melior est dies una in atriis tuis super millia; elegi abjectus esse in domo Dei mei magis quam habitare in tabernaculis peccatorum.

11 Ty Herren Gud är sol och sköld. Herren gifver nåd och äro; dem frommom skall intet godt fattas.

Quia misericordiam et veritatem diligit Deus: gratiam et gloriam dabit Dominus.

12 Herre Zebaoth, säll är den menniska, som sig förlåter uppå dig.

Non privabit bonis eos qui ambulant in innocentia: Domine virtutum, beatus homo qui sperat in te.