Psaltaren 78
1 En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
Escutai a minha lei, povo meu: inclinai os vossos ouvidos às palavras da minha boca.
2 Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
Abrirei a minha boca numa parábola; falarei enigmas da antiguidade.
3 De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
As quais temos ouvido e sabido, e nossos pais no-las tem contado.
4 Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
Não as encobriremos aos seus filhos, mostrando à geração futura os louvores do Senhor, assim como a sua força e as maravilhas que fez.
5 Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
Porque ele estabeleceu um testemunho em Jacob, e pôs uma lei em Israel, a qual deu aos nossos pais para que a fizessem conhecer a seus filhos.
6 På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
Para que a geração vindoura a soubesse, os filhos que nascessem, os quais se levantassem e a contassem a seus filhos.
7 Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
Para que pusessem em Deus a sua esperança, e se não esquecessem das obras de Deus, mas guardassem os seus mandamentos.
8 Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
E não fossem como seus pais, geração contumaz e rebelde, geração que não regeu o seu coração, e cujo espírito não foi fiel com Deus
9 Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
Os filhos de Ephraim, armados e trazendo arcos, viraram costas no dia da peleja.
10 De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
Não guardaram o concerto de Deus, e recusaram andar na sua lei.
11 Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
E esqueceram-se das suas obras e das maravilhas que lhes fizera ver.
12 För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
Maravilhas que ele fez à vista de seus pais na terra do Egito, no campo de Zoan.
13 Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
Dividiu o mar, e os fez passar por ele; fez com que as águas parassem como num montão.
14 Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
De dia os guiou por uma nuvem, e toda a noite por uma luz de fogo.
15 Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
Fendeu as penhas no deserto; e deu-lhes de beber como de grandes abismos.
16 Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
Fez sair fontes da rocha, e fez correr as águas como rios.
17 Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
E ainda proseguiram em pecar contra ele, provocando ao altíssimo na solidão.
18 Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
E tentaram a Deus nos seus corações, pedindo carne para o seu apetite.
19 Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
E falaram contra Deus, e disseram: Acaso pode Deus preparar-nos uma mesa no deserto?
20 Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
Eis que feriu a penha, e águas correram dela; rebentaram ribeiros em abundância: poderá também dar-nos pão, ou preparar carne para o seu povo?
21 Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
Pelo que o Senhor os ouviu, e se indignou: e acendeu um fogo contra Jacob, e furor também subiu contra Israel;
22 Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
Porquanto não creram em Deus, nem confiaram na sua salvação:
23 Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
Ainda que mandara às altas nuvens, e abriu as portas dos céus,
24 Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
E chovera sobre eles o maná para comerem, e lhes dera do trigo do céu.
25 De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
O homem comeu o pão dos anjos; ele lhes mandou comida a fartar.
26 Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
Fez ventar o vento do oriente nos céus, e o trouxe do sul com a sua força.
27 Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
E choveu sobre eles carne como pó, e aves de asas como a areia do mar.
28 Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
E as fez cair no meio do seu arraial, ao redor de suas habitações.
29 Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
Então comeram e se fartaram bem; pois lhes cumpriu o seu desejo.
30 Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
Não refreiaram o seu apetite. Ainda lhes estava a comida na boca,
31 Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
Quando a ira de Deus desceu sobre eles, e matou os mais gordos deles, e feriu os escolhidos de Israel.
32 Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
Com tudo isto ainda pecaram, e não deram crédito às suas maravilhas.
33 Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
Pelo que consumiu os seus dias na vaidade e os seus anos na angústia.
34 När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
Quando os matava, então o procuravam; e voltavam, e de madrugada buscavam a Deus.
35 Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
E se lembravam de que Deus era a sua rocha, e o Deus altíssimo o seu redentor.
36 Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
Todavia lisongeavam-no com a boca, e com a língua lhe mentiam.
37 Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
Porque o seu coração não era reto para com ele, nem foram fieis no seu concerto.
38 Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
Porém ele, que é misericordioso, perdoou a sua iniquidade: e não os destruiu, antes muitas vezes desviou deles o seu furor, e não despertou toda a sua ira
39 Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
Porque se lembrou de que eram de carne, vento que vai e não torna.
40 De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
Quantas vezes o provocaram no deserto, e o molestaram na solidão!
41 De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
Voltaram atráz, e tentaram a Deus; e limitaram o Santo de Israel.
42 De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
Não se lembraram da sua mão, nem do dia em que os livrou do adversário:
43 Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
Como obrou os seus sinais no Egito, e as suas maravilhas no campo de Zoan;
44 Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
E converteu os seus rios em sangue, e as suas correntes, para que não pudessem beber.
45 Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
Enviou entre eles enxames de moscas que os consumiram, e rãs que os destruiram.
46 Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
Deu também ao pulgão a sua novidade, e o seu trabalho aos gafanhotos.
47 Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
Destruiu as suas vinhas com saraiva, e os seus sicômoros com pedrisco.
48 Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
Também entregou o seu gado à saraiva, e os seus rebanhos às brazas ardentes.
49 Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
Lançou sobre eles o ardor da sua ira, furor, indignação, e angústia, mandando maus anjos contra eles.
50 Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
Preparou caminho à sua ira; não retirou as suas almas da morte, mas entregou à pestilência as suas vidas.
51 Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
E feriu a todo o primogênito no Egito, primícias da sua força nas tendas de Cão.
52 Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
Mas fez com que o seu povo saísse como ovelhas, e os guiou pelo deserto como um rebanho.
53 Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
E os guiou com segurança, que não temeram; mas o mar cobriu os seus inimigos.
54 Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
E o trouxe até ao termo do seu santuário, até este monte que a sua dextra adquiriu.
55 Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
E expulsou as nações de diante deles, e as partiu em herança por linha, e fez habitar em suas tendas as tribos de Israel.
56 Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
Contudo tentaram e provocaram o Deus altíssimo, e não guardaram os seus testemunhos.
57 Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
Mas retiraram-se para traz, e portaram-se infielmente como seus pais: viraram-se como um arco enganoso.
58 Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
Pois o provocaram à ira com os seus altos, e moveram o seu zelo com as suas imagens de escultura.
59 Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
Deus ouviu isto e se indignou; e aborreceu a Israel em grande maneira.
60 Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
Pelo que desamparou o tabernáculo em Silo, a tenda que estabeleceu entre os homens.
61 Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
E deu a sua força ao cativeiro; e a sua glória à mão do inimigo.
62 Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
E entregou o seu povo à espada; e se enfureceu contra a sua herança.
63 Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
O fogo consumiu os seus mancebos, e as suas donzelas não foram dadas em casamento.
64 Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
Os seus sacerdotes cairam à espada, e as suas viúvas não fizeram lamentação.
65 Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
Então o Senhor despertou, como quem acaba de dormir, como um valente que se alegra com o vinho.
66 Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
E feriu os seus adversários por detraz, e pô-los em perpétuo desprezo.
67 Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
Além disto, recusou o tabernáculo de José, e não elegeu a tribo de Ephraim.
68 Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
Antes elegeu a tribo de Judá; o monte de Sião, que ele amava.
69 Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
E edificou o seu santuário como altos palácios, como a terra que fundou para sempre.
70 Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
Também elegeu a David seu servo, e o tirou dos apriscos das ovelhas:
71 Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
E o tirou do cuidado das que se achavam prenhes; para apascentar a Jacob, seu povo, e a Israel, sua herança.
72 Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
Assim os apascentou, segundo a integridade do seu coração, e os guiou pela indústria de suas mãos.
