< Psaltaren 72 >

1 Salomos. Gud, gif Konungenom din dom, och dina rättfärdighet Konungens son;
MAING Kot, kom kotiki ong nanmarki en kapung, o kotiki ong nain nanmarki ol omui pung.
2 Att han må föra ditt folk till rättfärdighet, och hjelpa dina elända.
Pwen kaunda sapwilim omui aramas akan nin tiak pung, o dorela sapwilim omui me luet akan.
3 Låt bergen frambära frid ibland folket, och högarna rättfärdighet.
Nana kan en kare dong aramas akan popol o dol akan me pung.
4 Han skall behålla det elända folk vid rätt, och hjelpa de fattiga, och förtrycka de försmädare.
A pan sauasa pung en me luet ren aramas akan; a pan dorela nain me samama kan, o pan tiakedi me morsued o.
5 Man skall frukta dig, så länge sol och måne varar, ifrå barn och intill barnabarn.
Aramas pan masak komui sang eu kainok lel eu kainok, arain katipin o saunipong mia.
6 Han skall nederkomma såsom regn uppå ullskinn; såsom droppar, de der markena fukta.
A pan kotidi dueta katau ong mat kap, dueta katau me kawusokesok sap o.
7 I hans tid skall den rättfärdiga blomstras, och stor frid, tilldess att månen intet mer är.
Me pung o pan memaurata ni a ran akan, o muei mau pan pwaida, lao saunipong solar mia.
8 Han skall varda rådandes ifrå det ena hafvet till det andra, och ifrån älfvene allt intill verldenes ändar.
A pan kotin kaunda sang eu madau lel wong eu, o sang pilap o lel ni imwin sappa.
9 För honom skola buga de som i öknene äro, och hans fiender skola sleka stoftet.
Me kaukauson nan sap tan, pan dairukedi ong mo a, o a imwintiti kan pan kangala pwel par.
10 De Konungar vid hafvet och på öarna skola bära fram skänker; de Konungar utaf rika Arabien och Seba skola tillföra gåfvor.
Nanmarki en Tarsis o me mi nan dake kan, pan wa dong i ar kisakis; nanmarki en Arapia o Sepa pan wia nopwei.
11 Alle Konungar skola tillbedja honom; alle Hedningar skola tjena honom.
Nanmarki kan karos pan kaudoki ong i, men liki kan karos pan upa ong i.
12 Ty han skall frälsa den fattiga som ropar, och den elända som ingen hjelpare hafver.
Pwe a pan dorela me samama o, me kin weriwer, o me luet, me sota sauas pa.
13 Han skall vara dem usla och fattiga nådelig, och de fattigas själar skall han hjelpa.
A pan kupura me tikitik o samama, o pan kotin sauasa ngen en me samama kan.
14 Han skall förlösa deras själar utu bedrägeri och öfvervåld, och deras blod skall dyrt aktadt varda för honom.
A pan kotin dorela ngen arail sang ren me morsued o weit, o nt’ arail me kasampwal mon silang i.
15 Han skall lefva, och man skall gifva honom af guld utu rika Arabien, och man skall alltid bedja inför honom, dagliga skall man lofva honom.
A pan ieiasata o kold sang wein Arapia pan wisik wong i, o aramas akan pan kapakapaki i ansau karos, a pan kapaida ni ansau karos.
16 På jordene ofvanpå bergen skall korn stå tjockt; hans frukt skall bäfva såsom Libanon, och skall grönskas i städerna, såsom gräs på jordene.
Wantuka kan pan pwaida mau nin sappa o pon nana kan, korn pan momand dueta Lipanon; o aramas akan pan wosada nan kanim akan dueta rä nan sap o.
17 Hans Namn skall blifva evinnerliga; så länge solen varar, skall hans Namn räcka intill efterkommanderna; och genom honom skola de välsignade varda; alle Hedningar skola prisa honom.
Mar a pan duedueta kokolata; arain katipin a pan mimieta, iduen warai en mar a, o re pan kapaikida i; men liki kan karos pan kapinga i.
18 Lofvad vare Herren Gud, Israels Gud, den allena under gör.
Kaping ong Kot Ieowa, Kot en Israel, i eta, me kin wiada manaman akan.
19 Och lofvadt vare hans härliga Namn evinnerliga; och all land varde full med hans äro. Amen, Amen.
O kaping ong mar a lingan kokolata, o sap karos en direki a wau! Amen, amen!
20 En ända hafva Davids böner, Isai sons.
Iet imwilan kapakap en Dawid nain Isai.

< Psaltaren 72 >