Psaltaren 52

1 En undervisning Davids, till att föresjunga; Då Doeg den Edomeen kom, och bebådade Saul, och sade: David är uti Ahimelechs hus kommen. Hvad högmodas du, tyrann, att du kan skada göra? efter dock Guds godhet ännu dagliga varar.

2 Din tunga far efter skada, och skär med lögn, såsom en skarp rakoknif.

3 Du talar heldre ondt än godt, och heldre falskt än rätt. (Sela)

4 Du talar gerna allt det som till förderf tjenar, med falska tungo.

5 Derföre skall ock Gud med allo förderfva dig, och sönderkrossa dig, och utu hyddone rycka dig, och utu de lefvandes lande utrota dig. (Sela)

6 Och de rättfärdige skola det se, och frukta sig, och skola le åt honom.

7 Si, det är den man, som icke höll Gud för sina tröst; utan förlät sig uppå sin stora rikedom, och var mägtig till att göra skada.

8 Men jag skall blifva såsom ett grönt; oliveträ i Guds hus; jag förlåter mig på Guds godhet alltid och förutan ända.

9 Jag tackar dig evinnerliga, ty du kan väl görat, och vill förbida ditt Namn, ty dine helige hafva der fröjd utinnan.