Psaltaren 41

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Säll är den, som låter sig vårda; om den fattiga; honom skall Herren hjelpa i den onda tiden.

POMAIKAI ke kanaka i manao i ka popilikia: E hoakea mai o Iehova ia ia i ka wa ino.

2 Herren skall bevara honom, och hålla honom i lifve, och låta honom gå väl på jordene, och icke gifva honom uti hans fiendars vilja.

E hoomalu mai o Iehova a e hoomau i kona ola; A e hoopomaikaiia no ia maluna o ka honua; Aole hoi oe e haawi ia ia i ka makemake o kona poe enemi.

3 Herren skall vederqvicka honom på hans sotesäng; du hjelper honom ifrån alla hans krankhet.

E hooikaika mai no hoi o Iehova ia ia maluna o kahi moe e nawaliwali ai: E pau no hoi ia oe kona moena i ka koomakaukauia i kona mai ana.

4 Jag sade: Herre, var mig nådelig; hela mina själ, ty jag hafver syndat emot dig.

I aku la au, E Iehova, e aloha mai ia'u; E hoola i kuu uhane, no ka mea, ua hana hewa aku au ia oe.

5 Mine ovänner talade ondt emot mig: När kan han dö, och hans namn förgås?

Ke olelo hewa nei ko'u poe enemi no'u; Ahea la e make ia, a e lilo kona inoa?

6 De komma till att skåda, och menat dock intet af hjertat; utan söka något, det de lasta måga, gå bort och förat ut.

Ina i hele mai ia e ike mai, Ua olelo no ia ma ka lapuwale; Houluulu hoi kona naau i ka hewa nona iho; A puka ia iwaho, hai aku la no ia.

7 Alle de som mig hata, tassla tillhopa emot mig, och tänka ondt öfver mig.

Hawanawana ku e pu mai ia'u na mea a pau i inaina mai ia'u; Kukakuka ku e mai lakou i ka hewa no'u.

8 De hafva beslutit ett skalkastycke öfver mig: När han ligger, skall han intet uppstå igen.

He mea ino ka i pili loa ia ia: A ke moe ia ia, aole e ala hou ae.

9 Och min vän, den jag mig betrodde, den mitt bröd åt, trampade mig under fötterna.

Oiaio, o ko'u hoaaloha a'u i hilinai aku ai, Ka mea i ai i ka'u berena, Oia ka i hapai ku e i kona kuekue wawae ia'u.

10 Men du, Herre, var mig nådelig, och hjelp mig upp, så vill jag vedergälla dem.

Aka, e aloha mai oe, e Iehova, ia'u; E hooku hou ia'u iluna e uku aku au ia lakou.

11 Derpå märker jag, att du ett behag till mig hafver, att min fiende icke skall glädja sig öfver mig.

Ma keia mea i ike ai au i kou lokomaikai ana mai ia'u: No ka mea, aole i hooho olioli ko'u enemi maluna o'u.

12 Men mig uppehåller du för mina fromhets skull, och ställer mig inför ditt ansigte evinnerliga.

A owau nei la, ke hooku paa nei oe ia'u i ko'u pono, Ke hoonoho mau ia'u imua o ko'u alo.

13 Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån nu, allt intill evighet. Amen, Amen.

E hoomaikai mau ia'ku o Iehova ke Akua o Iseraela, Mai ke ao kumu ole, a i ke ao pau ole. Amene, Amene.