Psaltaren 30

1 En Psalm, till att sjunga om Davids hus vigning. Jag prisar dig, Herre: ty du hafver upphöjt mig, och låter icke mina fiendar glädja sig öfver mig.

Exaltar-te-ei, ó Senhor, porque tu me exaltaste; e não fizeste com que meus inimigos se alegrassem sobre mim.

2 Herre min Gud, då jag ropade till dig, gjorde du mig helbregda.

Senhor, meu Deus, clamei a ti, e tu me saraste.

3 Herre, du hafver fört mina själ utu helvetet; du hafver behållit mig lefvande, der de i helvetet foro. (Sheol h7585)

Senhor, fizeste subir a minha alma da sepultura: conservaste-me a vida para que não descesse ao abismo. (Sheol h7585)

4 I Helige, lofsjunger Herranom, och tacker i hans helga högtid.

Cantai ao Senhor, vós que sois seus santos, e celebrai a memória da sua santidade.

5 Ty hans vrede varar ett ögnablick, och han hafver lust till lif; om aftonen varar gråten, men om morgonen glädjen.

Porque a sua ira dura só um momento; no seu favor está a vida: o choro pode durar uma noite, mas a alegria vem pela manhã.

6 Men jag sade, då mig väl gick: Jag skall aldrig omkull ligga.

Eu dizia na minha prosperidade: Não vacilarei jamais.

7 Ty du, Herre, hafver igenom din goda vilja gjort mitt berg starkt; men då du bortdolde ditt ansigte, förskräcktes jag.

Tu, Senhor, pelo teu favor fizeste forte a minha montanha: tu encobriste o teu rosto, e fiquei perturbado.

8 Jag vill, Herre, ropa till dig; Herran vill jag bedja.

A ti, Senhor, clamei, e ao Senhor supliquei.

9 Hvad nytta är i mitt blod, när jag död är? Månn ock stoftet tacka dig, och förkunna dina trohet?

Que proveito há no meu sangue, quando desço à cova? Porventura te louvará o pó? anunciará ele a tua verdade?

10 Hör, Herre, och var mig nådelig; Herre, var min hjelpare.

Ouve, Senhor, e tem piedade de mim, Senhor; sê o meu auxílio.

11 Du hafver förvandlat mig min klagan uti fröjd; du hafver afklädt mig min säck, och omgjordat mig med glädje;

Tornaste o meu pranto em folguedo: desataste o meu saco, e me cingiste de alegria:

12 På det min ära skall lofsjunga dig, och icke tyst varda. Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.

Para que a minha glória a ti cante louvores, e não se cale: Senhor, Deus meu, eu te louvarei para sempre.