Psaltaren 3
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
Salmo di Davide quando fuggiva il figlio Assalonne. Signore, quanti sono i miei oppressori! Molti contro di me insorgono.
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Molti di me vanno dicendo: «Neppure Dio lo salva!».
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
Ma tu, Signore, sei mia difesa, tu sei mia gloria e sollevi il mio capo.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
Al Signore innalzo la mia voce e mi risponde dal suo monte santo.
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
Io mi corico e mi addormento, mi sveglio perché il Signore mi sostiene.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
Non temo la moltitudine di genti che contro di me si accampano.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Sorgi, Signore, salvami, Dio mio. Hai colpito sulla guancia i miei nemici, hai spezzato i denti ai peccatori.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
Del Signore è la salvezza: sul tuo popolo la tua benedizione.
