< Psaltaren 26 >

1 En Psalm Davids. Herre, skaffa mig rätt; ty jag är oskyldig. Jag hoppas på Herran; derföre skall jag icke falla.
Davut'un mezmuru Beni haklı çıkar, ya RAB, Çünkü dürüst bir yaşam sürdüm; Sarsılmadan RAB'be güvendim.
2 Pröfva mig, Herre, och försök mig; ransaka mina njurar och mitt hjerta.
Dene beni, ya RAB, sına; Duygularımı, düşüncelerimi yokla.
3 Ty din godhet är för min ögon, och jag vandrar i dine sanning.
Çünkü sevgini hep göz önünde tutuyor, Senin gerçeğini yaşıyorum ben.
4 Jag sitter icke när de fåfänga, menniskor, och hafver icke omgängelse med de falska.
Yalancılarla oturmam, İkiyüzlülerin suyuna gitmem.
5 Jag hatar de ondas församling, och sitter icke när de ogudaktiga.
Kötülük yapanlar topluluğundan nefret ederim, Fesatçıların arasına girmem.
6 Jag tvår mina händer med oskyldighet, och håller mig, Herre, intill ditt altare;
Suçsuzluğumu göstermek için ellerimi yıkar, Sunağının çevresinde dönerim, ya RAB,
7 Der man hörer tacksägelses röst, och der man predikar all din under.
Yüksek sesle şükranımı duyurmak Ve bütün harikalarını anlatmak için.
8 Herre, jag hafver dins hus boning kär, och det rum der din ära bor.
Severim, ya RAB, yaşadığın evi, Görkeminin bulunduğu yeri.
9 Ryck icke mina själ bort med syndarena, eller mitt lif med de blodgiruga;
Günahkârların, Eli kanlı adamların yanısıra canımı alma.
10 Hvilke omgå med arga list, och taga gerna gåfvor.
Onların elleri kötülük aletidir, Sağ elleri rüşvet doludur.
11 Men jag vandrar oskyldeliga; förlös mig, och var mig nådelig.
Ama ben dürüst yaşarım, Kurtar beni, lütfet bana!
12 Min fot går rätt; i församlingene vill jag lofva dig, Herre.
Ayağım emin yerde duruyor. Topluluk içinde sana övgüler sunacağım, ya RAB.

< Psaltaren 26 >