Psaltaren 144

1 En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;

Psalmus David. Adversus Goliath. Benedictus Dominus Deus meus, qui docet manus meas ad prælium, et digitos meos ad bellum.

2 Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;

Misericordia mea et refugium meum; susceptor meus et liberator meus; protector meus, et in ipso speravi, qui subdit populum meum sub me.

3 Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?

Domine, quid est homo, quia innotuisti ei? aut filius hominis, quia reputas eum?

4 Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.

Homo vanitati similis factus est; dies ejus sicut umbra prætereunt.

5 Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.

Domine, inclina cælos tuos, et descende; tange montes, et fumigabunt.

6 Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.

Fulgura coruscationem, et dissipabis eos; emitte sagittas tuas, et conturbabis eos.

7 Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;

Emitte manum tuam de alto: eripe me, et libera me de aquis multis, de manu filiorum alienorum:

8 Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.

quorum os locutum est vanitatem, et dextera eorum dextera iniquitatis.

9 Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;

Deus, canticum novum cantabo tibi; in psalterio decachordo psallam tibi.

10 Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.

Qui das salutem regibus, qui redemisti David servum tuum de gladio maligno,

11 Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;

eripe me, et erue me de manu filiorum alienorum, quorum os locutum est vanitatem, et dextera eorum dextera iniquitatis.

12 Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;

Quorum filii sicut novellæ plantationes in juventute sua; filiæ eorum compositæ, circumornatæ ut similitudo templi.

13 Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;

Promptuaria eorum plena, eructantia ex hoc in illud; oves eorum fœtosæ, abundantes in egressibus suis;

14 Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.

boves eorum crassæ. Non est ruina maceriæ, neque transitus, neque clamor in plateis eorum.

15 Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.

Beatum dixerunt populum cui hæc sunt; beatus populus cujus Dominus Deus ejus.