< Psaltaren 132 >

1 En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
Cantique graduel. Éternel, souviens-toi de David, et de toutes ses tribulations!
2 Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
Il fit à l'Éternel ce serment, ce vœu au Dieu puissant de Jacob:
3 Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
« Je ne rentre point sous le toit de ma maison, et je ne monte point vers le lit où je repose;
4 Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
je n'accorde ni le dormir à mes yeux, ni le sommeil à mes paupières,
5 Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
que je n'aie trouvé un séjour pour l'Éternel, une demeure pour le Dieu puissant de Jacob. »
6 Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
Voici, nous apprenions qu'elle était à Ephrata, puis nous la trouvions dans les champs de Jahar.
7 Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
Rendons-nous à Sa demeure, prosternons-nous devant Son marchepied!
8 Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
Lève-toi, Éternel, viens à ton lieu de repos, toi, et l'arche de ta majesté!
9 Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
Que tes prêtres soient vêtus de la grâce, et que tes saints poussent des cris de joie!
10 Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
Pour l'amour de David, ton serviteur, ne rebute pas ton Oint!
11 Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
L'Éternel fit à David un serment véridique, Il n'en reviendra point: « Je mettrai sur ton trône un fruit de tes entrailles.
12 Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
Si tes fils gardent mon alliance et les lois que je leur enseigne, leurs enfants aussi à jamais seront assis sur ton trône. »
13 Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
Oui, l'Éternel a fait choix de Sion, Il veut y fixer sa demeure.
14 Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
« C'est ici pour jamais le lieu de mon repos, je veux y demeurer, car je l'ai choisie.
15 Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
Je veux bénir sa nourriture, et rassasier de pain ses indigents.
16 Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
Et je revêtirai ses prêtres de salut, et ses saints pousseront des cris de joie.
17 Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
Là j'élèverai la puissance de David, et je tiendrai devant mon Oint un flambeau.
18 Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
Je revêtirai ses ennemis d'opprobre, et sur sa tête son diadème brillera. »

< Psaltaren 132 >