Psaltaren 12

1 En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Hjelp, Herre; de helige äro förminskade; och de trogne äro få ibland menniskors barn.

To the chief Musician. Upon Sheminith. A Psalm of David. Save, Jehovah, for the godly man is gone; for the faithful have failed from among the children of men.

2 Den ene talar med den andra onyttig ting; och skrymta, och lära utaf oens hjerta.

They speak falsehood every one with his neighbour: [with] flattering lip, with a double heart, do they speak.

3 Herren utrote allt skrymteri och de tungo, som stor ord talar;

Jehovah will cut off all flattering lips, the tongue that speaketh proud things,

4 De der säga: Vår tunga skall hafva öfverhandena; oss bör tala; ho är vår herre?

Who have said, With our tongue will we prevail, our lips are our own: who [is] lord over us?

5 Efter nu de elände förtryckte varda, och de fattige sucka, vill jag upp, säger Herren; jag vill skaffa en hjelp, att man frimodeliga lära skall.

Because of the oppression of the afflicted, because of the sighing of the needy, now will I arise, saith Jehovah, I will set [him] in safety, at whom they puff.

6 Herrans tal är klart, såsom genomluttradt silfver i enom lerdegel, bepröfvadt sju resor.

The words of Jehovah are pure words, silver tried in the furnace of earth, purified seven times.

7 Du Herre, bevara dem, och förvara oss för detta slägtet, till evig tid.

Thou, Jehovah, wilt keep them, thou wilt preserve them from this generation for ever.

8 Ty det varder allestäds fullt med ogudaktiga, der sådana löst folk ibland menniskorna rådande är.

The wicked walk about on every side, when vileness is exalted among the children of men.