< Psaltaren 118 >

1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar evinnerliga.
Wysławiajcie Pana, albowiem dobry; albowiem na wieki trwa miłosierdzie jego;
2 Nu säge Israel: Hans godhet varar evinnerliga.
Rzecz teraz, Izraelu! że na wieki miłosierdzie jego.
3 Nu säge Aarons hus: Hans godhet varar evinnerliga.
Rzecz teraz, domie Aaronowy! że na wieki miłosierdzie jego.
4 Nu säge de som Herran frukta: Hans godhet varar evinnerliga.
Rzeczcież teraz, którzy się boicie Pana, że na wieki miłosierdzie jego.
5 Uti ångest åkallade jag Herran; och Herren bönhörde mig, och tröste mig.
W ucisku wzywałem Pana; wysłuchał mię, i na przestrzeństwie postawił mię Pan.
6 Herren är med mig, derföre fruktar jag mig intet; hvad kunna menniskor göra mig?
Pan jest zemną, nie będę się bał, żeby mi co uczynił człowiek.
7 Herren är med mig, till att hjelpa mig; och jag vill lust se på mina fiendar.
Pan jest zemną między pomocnikami mymi; przetoż ja oglądam pomstę nad tymi, którzy mię mają w nienawiści.
8 Det är godt att förtrösta på Herran, och icke förlåta sig på menniskor.
Lepiej mieć nadzieję w Panu, niżeli ufać w człowieku.
9 Det är godt att förtrösta uppå Herran, och icke förlåta sig på Förstar.
Lepiej mieć nadzieję w Panu, niżeli ufać w książętach.
10 Alle Hedningar belägga mig; men i Herrans Namn vill jag förgöra dem.
Wszystkie narody ogarnęły mię; ale w imieniu Pańskim wygubiłem ich.
11 De kringhvärfva mig på alla sidor; men i Herrans Namn vill jag nederlägga dem.
Częstokroć mię ogarnęły; ale w imieniu Pańskiem wygubiłem ich.
12 De omlägga mig såsom bi, de släcka såsom eld i törne; men i Herrans Namn vill jag förgöra dem.
Ogarnęły mię jako pszczoły, ale zgasły jako ogień z ciernia; bo w imieniu Pańskiem wytraciłem ich.
13 Man stöter mig, att jag falla skall; men Herren hjelper mig.
Bardzoś potężnie na mię nacierał, abym upadł; ale Pan poratował mię.
14 Herren är min magt, och min psalm; och är min salighet.
Pan jest mocą moją, i pieśnią moją; on był moim wybawicielem.
15 Man sjunger med glädje om seger uti de rättfärdigas hyddom; Herrans högra hand behåller segren.
Głos wykrzykania i zbawienia w przybytkach sprawiedliwych, prawica Pańska dokazała mocy;
16 Herrans högra hand är upphöjd; Herrans högra hand behåller segren.
Prawica Pańska wywyższyła się; prawica Pańska dokazała mocy.
17 Jag skall icke dö, utan lefva, och förkunna Herrans gerningar.
Nie umrę, ale będę żył, abym opowiadał sprawy Pańskie.
18 Herren näpser mig väl; men han gifver mig icke dödenom.
Pokarałci mię Pan srodze; ale mię na śmierć nie podał.
19 Upplåter mig rättfärdighetenes portar, att jag må der ingå, och tacka Herranom.
Otwórzcie mi bramy sprawiedliwości, a wszedłszy w nie będę wysławiał Pana.
20 Det är Herrans port, de rättfärdige skola der ingå.
Tać jest brama Pańska, którą sprawiedliwi wchodzą.
21 Jag tackar dig, att du näpste mig, och halp mig.
Tuć ja ciebie wysławiać będę; boś mię wysłuchał, i byłeś wybawicielem moim.
22 Den stenen, som byggningsmännerna förkastade, är till en hörnsten vorden.
Kamień, którzy odrzucili budujący, uczyniony jest głową węgielną.
23 Det är skedt af Herranom, och är ett under för vår ögon.
Od Pana się to stało, a jest dziwno w oczach naszych.
24 Detta är den dagen, den Herren gör; låt oss på honom fröjdas och glädjas.
Tenci to dzień, który uczynił Pan; rozweselmyż się, a rozradujmy się weń.
25 O! Herre, hjelp; o! Herre, låt väl gå.
Proszę, Panie! zachowajże teraz; proszę Panie! zdarz teraz.
26 Lofvad vare den som kommer i Herrans Namn; vi välsigne eder, som af Herrans hus ären.
Błogosławiony, który przychodzi w imię Pańskie; błogosławimy wam z domu Pańskiego.
27 Herren är Gud, den oss upplyser; pryder högtidena med löf, allt intill hornen på altaret.
Bógci Panem, onci nas oświecił; przywiążcie baranki powrozami ku ofierze aż do rogów ołtarza.
28 Du äst min Gud, och jag tackar dig; min Gud, jag vill prisa dig.
Tyś jest Bóg mój; przetoż cię wysławiać będę, Boże mój! wywyższać cię będę.
29 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar evinnerliga.
Wysławiajcież Pana, albowiem jest dobry: albowiem na wieki miłosierdzie jego.

< Psaltaren 118 >