Psaltaren 112

1 Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.

Alléluia! Heureux l'homme qui craint l'Éternel, et a un grand goût pour ses commandements!

2 Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.

Sa race sera puissante sur la terre, et la postérité du juste sera bénie.

3 Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.

L'aisance et la richesse sont dans sa maison, et sa justice demeure éternellement.

4 Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.

Dans les ténèbres la lumière se lève pour le juste; il est miséricordieux, clément et juste.

5 Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.

Le bonheur est pour celui qui donne et qui prête, qui pour soutenir sa cause se fonde sur le droit.

6 Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.

Car il n'est jamais ébranlé, et l'homme de bien laisse une mémoire éternelle.

7 När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.

Il ne redoute point un message funeste; son cœur est ferme, il se confie dans l'Éternel;

8 Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.

son cœur a de l'assurance, il est sans crainte, attendant que ses ennemis réjouissent ses regards.

9 Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.

Il distribue, il donne aux indigents; sa justice demeure éternellement; sa tête se lève avec gloire.

10 Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.

L'impie en est témoin et il s'en chagrine, il grince des dents et se consume; les souhaits de l'impie sont mis à néant.