Psaltaren 110

1 En Psalm Davids. Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar till din fotapall.

`The salm of Dauith. The Lord seide to my Lord; Sitte thou on my riyt side. Til Y putte thin enemyes; a stool of thi feet.

2 Herren skall sända dins rikes spiro utaf Zion; var rådandes ibland dina fiendar.

The Lord schal sende out fro Syon the yerde of thi vertu; be thou lord in the myddis of thin enemyes.

3 Efter din seger skall ditt folk välviljeliga offra dig i heligo prydning; dine barn varda dig födde såsom daggen af morgonrodnaden.

The bigynnyng is with thee in the dai of thi vertu, in the briytnessis of seyntis; Y gendride thee of the wombe before the dai sterre.

4 Herren hafver svorit, och honom skall det intet ångra: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt.

The Lord swoor, and it schal not repente him; Thou art a preest with outen ende, bi the ordre of Melchisedech.

5 Herren på dine högra hand skall slå Konunga i sine vredes tid.

The Lord on thi riyt side; hath broke kyngis in the dai of his veniaunce.

6 Han skall döma ibland Hedningarna; han skall göra stora slagtningar. Han skall sönderkrossa hufvudet öfver stor land.

He schal deme among naciouns, he schal fille fallyngis; he schal schake heedis in the lond of many men.

7 Han skall dricka af bäcken på vägenom, derföre skall han upphäfva hufvudet.

He dranke of the stronde in the weie; therfor he enhaunside the heed.