Ordspråksboken 7
1 Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
Figlio mio, custodisci le mie parole e fà tesoro dei miei precetti.
2 Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
Osserva i miei precetti e vivrai, il mio insegnamento sia come la pupilla dei tuoi occhi.
3 Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
Lègali alle tue dita, scrivili sulla tavola del tuo cuore.
4 Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
Dì alla sapienza: «Tu sei mia sorella», e chiama amica l'intelligenza,
5 Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
perché ti preservi dalla donna forestiera, dalla straniera che ha parole di lusinga.
6 Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
Mentre dalla finestra della mia casa stavo osservando dietro le grate,
7 Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
ecco vidi fra gli inesperti, scorsi fra i giovani un dissennato.
8 Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
Passava per la piazza, accanto all'angolo della straniera, e s'incamminava verso la casa di lei,
9 I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
all'imbrunire, al declinare del giorno, all'apparir della notte e del buio.
10 Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
Ecco farglisi incontro una donna, in vesti di prostituta e la dissimulazione nel cuore.
11 Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
Essa è audace e insolente, non sa tenere i piedi in casa sua.
12 Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
Ora è per la strada, ora per le piazze, ad ogni angolo sta in agguato.
13 Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
Lo afferra, lo bacia e con sfacciataggine gli dice:
14 Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
«Dovevo offrire sacrifici di comunione; oggi ho sciolto i miei voti;
15 Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
per questo sono uscita incontro a te per cercarti e ti ho trovato.
16 Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
Ho messo coperte soffici sul mio letto, tela fine d'Egitto;
17 Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
ho profumato il mio giaciglio di mirra, di aloè e di cinnamòmo.
18 Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
Vieni, inebriamoci d'amore fino al mattino, godiamoci insieme amorosi piaceri,
19 Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
poiché mio marito non è in casa, è partito per un lungo viaggio,
20 Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
ha portato con sé il sacchetto del denaro, tornerà a casa il giorno del plenilunio».
21 Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
Lo lusinga con tante moine, lo seduce con labbra lascive;
22 Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
egli incauto la segue, come un bue va al macello; come un cervo preso al laccio,
23 Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
finché una freccia non gli lacera il fegato; come un uccello che si precipita nella rete e non sa che è in pericolo la sua vita.
24 Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
Ora, figlio mio, ascoltami, fà attenzione alle parole della mia bocca.
25 Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
Il tuo cuore non si volga verso le sue vie, non aggirarti per i suoi sentieri,
26 Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
perché molti ne ha fatti cadere trafitti ed erano vigorose tutte le sue vittime.
