Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
The words of Agur the son of Yakeh, even the prophecy: the man said unto Ithiel, even unto Ithiel and Ukkal,
2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
“Surely I am more brutish than any man, and have not the understanding of a common man.
3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
Nor have I learned wisdom, so that I should have knowledge of the Holy One.
4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
Who was it that ascended into heaven, and came down again? who gathered the wind in his fists? who bound the waters in a garment? who set up all the ends of the earth? what is his name, and what is his son's name, if thou knowest it?”
5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
Every saying of God is purified: he is a shield unto those that put their trust in him.
6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
Do not add aught unto his words: lest he reprove thee, and thou be found a liar.
7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
Two things do I request of thee: deny them not to me before I die.
8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
Vanity and lying words do thou remove far from me: neither poverty nor riches give thou unto me; let me eat the bread appointed unto me:
9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
Lest I become over-full, and deny thee, and say, Who is the Lord? or lest I become poor, and steal, and trespass against the name of my God.
10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
Do not calumniate a servant unto his master: lest he curse thee, and thou incur guilt.
11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
There is a generation that curseth its father, and doth not bless its mother.
12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
There is a generation that is pure in its own eyes, and yet is not washed [clean] of its filthiness.
13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
There is a generation—O how lofty are its eyes! and its eyelids are so lifted up.
14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
There is a generation, whose teeth are as swords, and whose string teeth are as knives, to devour the poor from off the earth, and the needy from among men.
15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
Insatiability hath two daughters, [crying, ] Give, give. There are three things that are never satisfied, yea, four things which never say, Enough:
16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
The nether world; and a barren womb; the earth which is not satisfied with water; and the fire which never saith, Enough. (Sheol h7585)
17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
The eye that mocketh at his father, and despiseth to obey his mother, this shall the ravens of the valley pick out; and the young eagles shall eat it.
18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
Three things there are which are too wonderful for me; and four, which I know not:
19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
The way of the eagle in the air; the way of a serpent upon a rock; the way of a ship in the heart of the sea; and the way of a man with a young woman.
20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
Such is the way of an adulterous woman: she eateth, and wipeth her mouth, and saith, I have done no wrong.
21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
Under three things the earth trembleth, and under four which she cannot bear:
22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
Under a servant when he becometh king, and a worthless fool when he hath eaten enough bread;
23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
Under an odious woman when she is married, and a bond-woman when she dispossesseth her mistress.
24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
There are four which are the little ones of the earth, and they are nevertheless exceedingly wise:
25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
The ants are a people not strong, therefore do they prepare in the summer their food;
26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
The conies are but a feeble people, therefore do they place on the rocks their houses;
27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
The locusts have no king, and yet they go forth in troops altogether;
28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
The spider thou canst catch with [thy] hands, and yet she is in the palaces of a king.
29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
Three there are that have a stately step, and four, that are stately in going:
30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
The lion, the mightiest among beasts, who turneth not round from before any one;
31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
The light-legged greyhound, and the he-goat; and a king, against whom there is no rising up.
32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
If thou hast become degraded by lifting up thyself, or if thou hast devised evil, put thy hand to thy mouth:
33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
For the pressure of milk bringeth forth butter, and the pressure of the nose bringeth forth blood: so the pressure of wrath bringeth forth strife.
