Ordspråksboken 20

1 Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.

Luxuriosa res, vinum, et tumultuosa ebrietas: quicumque his delectatur, non erit sapiens.

2 Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.

Sicut rugitus leonis, ita et terror regis: qui provocat eum, peccat in animam suam.

3 Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.

Honor est homini, qui separat se a contentionibus: omnes autem stulti miscentur contumeliis.

4 För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.

Propter frigus piger arare noluit: mendicabit ergo æstate, et non dabitur illi.

5 Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.

Sicut aqua profunda, sic consilium in corde viri: sed homo sapiens exhauriet illud.

6 Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?

Multi homines misericordes vocantur: virum autem fidelem quis inveniet?

7 En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.

Iustus, qui ambulat in simplicitate sua, beatos post se filios derelinquet.

8 En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.

Rex, qui sedet in solio iudicii, dissipat omne malum intuitu suo.

9 Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?

Quis potest dicere: Mundum est cor meum, purus sum a peccato?

10 Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.

Pondus et pondus, mensura et mensura: utrumque abominabile est apud Deum.

11 Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.

Ex studiis suis intelligitur puer, si munda et recta sint opera eius.

12 Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.

Aurem audientem, et oculum videntem, Dominus fecit utrumque.

13 Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.

Noli diligere somnum, ne te egestas opprimat: aperi oculos tuos, et saturare panibus.

14 Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.

Malum est, malum est, dicit omnis emptor: et cum recesserit, tunc gloriabitur.

15 Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.

Est aurum, et multitudo gemmarum: et vas pretiosum labia scientiæ.

16 Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.

Tolle vestimentum eius, qui fideiussor extitit alieni, et pro extraneis aufer pignus ab eo.

17 Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.

Suavis est homini panis mendacii: et postea implebitur os eius calculo.

18 Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.

Cogitationes consiliis roborantur: et gubernaculis tractanda sunt bella.

19 Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.

Ei, qui revelat mysteria, et ambulat fraudulenter, et dilatat labia sua, ne commiscearis.

20 Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.

Qui maledicit patri suo, et matri, extinguetur lucerna eius in mediis tenebris.

21 Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.

Hereditas, ad quam festinatur in principio, in novissimo benedictione carebit.

22 Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.

Ne dicas: Reddam malum: expecta Dominum, et liberabit te.

23 Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.

Abominatio est apud Dominum pondus et pondus: statera dolosa non est bona.

24 Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?

A Domino diriguntur gressus viri: quis autem hominum intelligere potest viam suam?

25 Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.

Ruina est homini devorare sanctos, et post vota retractare.

26 En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.

Dissipat impios rex sapiens, et incurvat super eos fornicem.

27 Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.

Lucerna Domini spiraculum hominis, quæ investigat omnia secreta ventris.

28 Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.

Misericordia, et veritas custodiunt regem, et roboratur clementia thronus eius.

29 Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.

Exultatio iuvenum, fortitudo eorum: et dignitas senum canities.

30 Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.

Livor vulneris absterget mala: et plagæ in secretioribus ventris.