Ordspråksboken 11

1 Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.

Balança enganosa é abominação ao Senhor, mas o peso justo o seu prazer.

2 Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.

Vinda a soberba, virá também a afronta; mas com os humildes está a sabedoria.

3 Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.

A sinceridade dos sinceros os encaminhará, mas a perversidade dos aleives os destruirá.

4 Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.

Não aproveitam as riquezas no dia da indignação, mas a justiça livra da morte.

5 Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.

A justiça do sincero endireitará o seu caminho, mas o ímpio pela sua impiedade cairá.

6 De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.

A justiça dos virtuosos os livrará, mas na sua perversidade serão apanhados os iníquos.

7 När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.

Morrendo o homem ímpio perece a sua expectação, e a esperança dos injustos se perde.

8 Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.

O justo é livre da angústia, e o ímpio vem em seu lugar.

9 Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.

O hipócrita com a boca destrói ao seu companheiro, mas os justos são livres pelo conhecimento.

10 En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.

No bem dos justos exulta a cidade; e, perecendo os ímpios, há júbilo.

11 Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.

Pela benção dos sinceros se exalta a cidade, mas pela boca dos ímpios se derriba.

12 Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.

O que carece de entendimento despreza a seu companheiro, mas o homem bem entendido cala-se.

13 En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.

O que anda praguejando descobre o segredo, mas o fiel de espírito encobre o negócio.

14 Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.

Não havendo sábios conselhos, o povo cai, mas na multidão de conselheiros há segurança.

15 Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.

Decerto sofrerá severamente aquele que fica por fiador do estranho, mas o que aborrece aos que dão as mãos estará seguro.

16 Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.

A mulher aprazível guarda a honra, como os violentos guardam as riquezas.

17 En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.

O homem benigno faz bem à sua própria alma, mas o cruel perturba a sua própria carne.

18 De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.

O ímpio faz obra falsa, mas para o que semeia justiça haverá galardão fiel.

19 Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.

Como a justiça encaminha para a vida, assim o que segue o mal vai para a sua morte.

20 Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.

Abominação são ao Senhor os perversos de coração, mas os sinceros de caminho são o seu deleite.

21 Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.

Ainda que o mau junte mão à mão, não será inculpável, mas a semente dos justos escapará.

22 En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.

Como jóia de ouro na tromba da porca, assim é a mulher formosa, que se aparta da razão.

23 De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.

O desejo dos justos tão somente é o bem, mas a esperança dos ímpios é a indignação.

24 Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.

Alguns há que espalham, e ainda se lhes acrescenta mais, e outros que reteem mais do que é justo, mas é para a sua perda.

25 Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.

A alma abençoante engordará, e o que regar, ele também será regado.

26 Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.

Ao que retém o trigo o povo amaldiçoa, mas benção haverá sobre a cabeça do vendedor:

27 Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.

O que busca cedo o bem busca favor, porém o que procura o mal a esse lhe sobrevirá.

28 Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.

Aquele que confia nas suas riquezas cairá, mas os justos reverdecerão como a rama.

29 Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.

O que perturba a sua casa herdará o vento, e o tolo será servo do entendido de coração.

30 Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.

O fruto do justo é árvore de vida, e o que ganha almas sábio é.

31 Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?

Eis que o justo é recompensado na terra; quanto mais o será o ímpio e o pecador.